Skuld


Joel Alme, och Jill Jonsson sjunger
för ett gäng intagna på fängelse i USA.
”Rainbow road”. Jag lyssnar för en gångs skulle inte i
första hand på texten, eller bedömer sångkvalitet, eller hur
medryckande musiken är, hur bra låtskrivandet är.
Jag tittar i första hand på reaktionerna hos de intagna,
de frihetsberövade. Och jag ser en människa under den
orangea fängelseoverallen. Jag ser människor som blir berörda,
och gråter, gläds och …är människor. Fängslade människor,
dömda brottslingar… men människor.

Och jag tänker på all skuld som tynger ner människorna i världen.
Rättmätig förtjänad, eller oproportionerlig oförtjänt,
och all där emellan på skalan. All skuld som tynger ner, bryter ner
skapar mer skuld, mer brottslighet, mer självmord, mer våld.
Och jag tänker på alla självrättfärdiga människor här
i Sverige som skriker på hårdare straff som en lösning. Hårdare straff, och
att ”det skjuts för lite”. Och sedan tänker jag på vilken skuld dessa
svart-vita människor är skyldig till? Vilka brott mot lagen har de kommit undan med?
Vilka brott mot mänskligt beteende INOM lagen har de på sin resumé?

”Den som själv är utan synd, kastar första stenen”

Sade en gång en snickare från Nasaret. Och i det hade han ju en poäng,
kan jag tycka. För mig spelar det ingen större roll om just detta
är en sagoberättelse eller inte. Budskapet är tydligt.

Och om vi då för ett ögonblick kommer tillbaka till de som skriker
på MER våld, mot de som begått ”synd”, samtidigt som vi funderar över
vem som har rätt att sätta måttstocken för VAD som skall betecknas som en synd.
Och funderar om det är de själva som ska skjuta? Blir inte den
personen en syndare då? Blir inte bödeln en mördare?

Jag bär på skuld. Både över saker jag gjort fel, gentemot medmänniskor
vid tillfällen. Eller mot djur och natur. Troligtvis en oproportionerlig skuldkänsla.
Åtminstone om man jämför med genomsnittets känsla för samvete och skuldkänslor.
Jag bär också rent känslomässigt på skuldkänslor över saker
som jag definitivt inte är skyldig till att ha gjort. men även pådyvlade skuldkänslor
över saker som jag gjort, men utifrån de som kastar första stenen, klassa som en synd,
men inte nödvändigtvis är det. Beroende på vem/vilka som bestämmer vad synd är