Månad: maj 2022

…
Varför fortsätter man göra saker man i längden egentligen
inte mår bra av? Vi verkar i princip göra det allihop, utom de som
rationaliserat det så att de gör saker andra inte mår bra av,
och själva känner att det är rätt okej, och att andra får
skylla sig själva.

Man jobbar med sig själv hela livet, men blir liksom
aldrig klar. Försöker förbättra sig som människa. Och även
om jag gjort enorma framsteg, så ramlar jag tillbaka
i gropar, som jag grävt åt mig själv.

Många skulle säga att det är vädret som
gör en nedstämd, när det regnar. Så är det dock inte för mig.
Det råkar regna, samtidigt som jag är nedstämd.
Så… nej, jag har inget alls emot regn. Men är väl ingen fans av
nedstämdheten. Jag får väl börja ett nytt och bättre liv igen då kanske
för 1564e gången. Och DEN HÄR GÅNGEN kommer det säkert lyckas.
Hrmfff.

Man ska ständigt gå omkring o vara rädd, och ha en klump i halsen.
Det gynnar de med makt dessutom. Vare sig den är kapitalistisk,
global, nationalistisk eller statlig. Jag är trött på att vara rädd.
Jag är hellre arg. Men ännu hellre glad faktisk.

Och allra helst harmonisk.
Är osäker på hur det känns faktiskt.

Jag borde göra det, och det, och det. Osså borde jag så klart göra
det också! Så är väl livet ofta, men….
Jag är lite less på mig själv för närvarande,
känner mig ganska oviktig. Trött på hela skiten,
på nåt vis.

Nä det regnar, och det gör faktiskt inget. Men mina plant
ute vill nog ha sol snart om de ska bli nåt
åtminstone tomaterna!

Och jag vissnar inomhus ikväll.
Ska ge mig själv lite mat, även om jag inte känner för det. För som Maggan sa:
”Inte blir det bättre om du inte ät!!!”

Fast vem bryr sig

…
Jag är inte osårbar.
Jag är stark… men inte hur stark som
helst. Jag är också svag, på olika vis.
Saker jag inte kan påverka är världen omkring
och folks beteende… och deras ord.

Och ibland sårar ord… ibland dödar de.
Och det bekommer oftast inte mördarna speciellt
mycket. Ord, giftiga som arsenik eller pytongift.
Jag är inte osårbar. Under stundom tänker jag:
ja men skjut mig då för helvete!

Har aldrig i mitt liv blivit så ignorerad, lämnad,
övergiven, avhumaniserad av så många samtidigt som de sista
två åren. Och de bryr sig inte nämnvärt, tror jag.
Och det väcker onda minnen, från en svart tid.
När man blivit biten av giftorm, kollar man omkring
sig när det rasslar i gräset. Ja – metafor!

Ibland undrar jag varför man fortsätter, dag ut
och dag in, i en så ond och hatisk värld. Ond
och hatisk, inte bara i Ryssland, utan även här hemma.
Jag önskar jag vore en eremit, som trivdes i en stuga i skogen
utan kontakt med människor.

Mörka orosmoln sveper in i min själ,
svårt bränd sedan förut, reagerar jag omedelbart,
och sjunker ihop, kuvas, för en stund…

Funnes det blott någon tröst att få…
Funnes det blott något hopp…
Funnes det kärlek
funnes det liv.

Kom o ta mig då !
Kom och ta mig … gamar.

…
För mig var att bädda sängen, en av de första
ta-tag-i-tillvaron-åtgärderna, när jag behövde visa mig
själv respekt. Ergo borde man kunna dra slutsatsen, att obäddat
är det samma som att jag är nedstämd ? Men så är
inte alls fallet faktiskt. För jag mår ofta ganska bra att ha
dagarna fyllda med något vettigt att göra, något meningsfullt,
nå¨got meningsfullt för mig. Och finns det meningsfullhet och
mycket att göra, prioriteras inte sängbäddning.

Nu går växterna före det mesta, t o m före Cafébesök ibland.
För som man bäddar får man ligga, och sköter jag inte dem,
så vissnar de. Och då vissnar jag.

Osorterat skräp i huvudet
Men samtidigt kan det ju bli FÖR mycket, både för
kropp,själ och huvud, om man inte sätter stopp. Det känns
lite rörigt i huvudet för närvarande, för mycket ytligt tänk
och små-oroande. Jag tänker mig att jag i större utsträckning
kan varva ner lite, diska långsamt, stanna upp o tänka till, ta in
intrycken, vara i stunden, lite mer. Ha tankarna där jag är helt enkelt.

Lika fel då som nu, fast värre
Tänkt på det där med läkekunskap, den moderna kommersiella
som har helt andra drivkrafter än den traditionella. Och jag börjar
ana att det väldigt ofta blir minst lika fel nu som då, fast i mycket
större skala nu. Och cyniskt medvetet ur profit.synpunkt.

Tro
Tron var en stor faktor förr, och eg nu oxå. När jag var väldigt väldigt
stressad inombords, hade ångest och skuldkänslor, och huvudet gick på
högspinn, funderade jag på om jag höll på att bli tokig rent ut sagt,
utifrån hur mycket osorterat ”pop-ups” som kom osammanhängande.
Och att Läkarvetenskapen talar om att folk kan höra röster i sitt huvud,
gjorde ju inte oron mindre.

Stadig inkomstkälla
Och med kemikalier och elektricitet vill vetenskapen ”råda bot” på det hela.
Kemikalier som gör patienten beroende, och får hemska biverkningar.
Beroende skapar oxå en stadig inkomstkälla i miljardklassen för
läkemedelsindustrin, vaccinfabrikanter, (1000 dollar i sekunden under
”pandemin”) och även läkare och sköterskor som faktiskt tjänar mer
pengar på att folk är sjuka, än om de är friska.

Det är helt sjukt.

Och om vi inte ÄR sjuka
Och är vi inte sjuka och ska bli beroende av de mediciner de tjänar
miljarder på, så har man lagt hela tilltron till preparat som ska se till
att vi inte blir sjuka. Det är den officiella förklaringen, som av någon
anledning är den enda i vetenskapens historia som inte behövs ledas
i bevis, samt är i officiella medier mer eller mindre förbjudet att ifrågasätta.
Och då menar jag verkligen förbjudet. Om ni inte märker av detta, beror det
på att ni är troende. Och har den för stunden rätta tron, som innebär att ni
lämnas ifred, i utbyte mot att ni sväljer allt de matar er med. Lugn o fin!
Lite som antidepressiva funkar faktiskt.

300.000.000 doser antidepressiva medel i världens
lyckligaste land, Danmark på kemisk väg. Känns det
som en sund väg ?

Mental trötthet
Nä men tillbaka till skräpet i mitt huvud, och i andras huvuden.
Jag har kommit till slutsatsen att mycket av dåligt mående handlar
om obearbetade tankar och känslor. Som sedan poppar upp,
när det är överfullt, och tröttheten är total. Den mentala tröttheten
alltså. Och då proppar skräptankar upp ibland, som kan misstolkas
som att man är på väg att bli knäpp eller hör röster.

Högt tryck
Jag tänker att det är helt enkelt för högt tryck på själ, hjärta
och hjärna. Och medicinen eg är vila, acceptans (av att skräptankar
dyker upp) Jag tänker att de är precis som fysisk smärta kroppen
och själens sätt att tala om att ny håller nåt på att bli trasigt,
åtgärda det är du snäll! …med vila, mat, stimuli etc!

Den lösningen är inte så lukrativ för läkemedelsindustrin och
vaccinationsfabrikanterna dock. Och motsäges gärna från dessa.
Tänk om folk på naturlig väg mådde bra och var harmoniska.
Vi talar då om astronomiska förluster av vinst för läkemedelsindustrin
och vaccinationsfabrikanterna!

Tänk efter en stund!

Skitprodukter
Hur mycket ”skit” vi proppar i oss. Först genom besprutad näringsfattig
mat som är näringsfattig för att det ska drivas effektivt i monokultur
och storbruk. Sen måste vi stoppa i oss piller med ”vitamintillskott” pga det.
Ytterligare försäljning således. Sen ska vi stoppa i oss mediciner för att vi
inte lever hälsosamt, och mediciner mot vad biverkningarna av mediciner
åstadkommer.

Fundera över det
Och påpekar man det i en fullfjädrad demokrati med yttrandefrihet likt
Sverige så censureras det bort!?
Fundera över hur många du känner som äter mediciner o tar vaccin
av olika slag, som FAKTISKT är friska. Och fundera över hur många som
avstår detta, och försöker leva naturligt utan gifter, utan stillasittande,
med näring och jordnära, som är friskare?

Jag funderar för övrigt på att bädda sängen idag, om jag
orkar och vill!

Mycket småtrasigt, klatrigt, som gått sônt nu
på sistone. Cykeln, espressobryggaren, nån
tomatplanta som fått bruten kvist, gräskilpparen
på lotterna. Och när det är mycket, smått
som går sönder samtidigt så tar det lite på en till
slut.

Men så stannar jag upp och funderar över
det totala läget i mitt liv och omvärlden,
och inser att de där sakerna nog
inte var hela grundorsaken, utan snarare
dropparna som får bägaren att rinna över.

Men i slutändan får man nog vara glad om man
är hel själv iaf, i kropp och själ. Och just för tillfället
är det inte sämst på den fronten,
även om musklerna är stela efter grävande och
krattande, planterande, klippande, vattnande …
aktiviteter.

Jag tror att en kopp kaffe på café Petter botar allt detta – bye bye !

…och förresten har Ulf sagt att han kan laga
två av de trasiga sakerna! Så det så !!!

…
Medan världen i vanlig ordning håller på att gå under, som den alltid
varit på väg att göra – utforskar jag för närvarande espressons underbara
värld, samt idkar småskaligt jordbruk i stor skala.

Jag är lyckligt lottad, närmare bestämt koloni-lottad. Jag fullkomligt älskar
att odla, klippa, kratta, gräva, vårda växter, vattna, luckra, rensa ogräs,
se det växa. Jag älskar det t o m när jag är så trött att jag ser i kors,
samt när man ampes så man blir lätt gråhårig. Men det gråhåriga
går bort med en varm dusch!

Imorrn kommer min plant-tant med ytterligare tillskott till odlingen,
som hon har drivit upp. Och hon ska få nån tomatplanta av mig, sort som
hon inte har. Byta grejer med varann. Byta och ge bort.
Det är kul. jag har ju gett bort små plantor av broccoli och grönkål till
ett flertal lottgrannar. Även purjo. Det skapar gemenskap tänker jag.
Plus att det är roligt att ge bort. En vän-bekantskap-nästansläkting
fnös lite föraktfullt åt mig när jag en gång sa att det gör mig så lycklig
att ge bort av det man har överflöd utav.

Jag antar att det är något dödsmördar-kommunistiskt
över mitt sätt att se på överflöd, och att personen ifråga
kände att det var en pik till honom. ”Här ges jävlar inte bort
nånting i onödan!!!! De som inte har får väl för helvete
kamma sig o skaffa sig ett jobb!!!!!!” – skulle man i min egen lilla
opålitliga fantasivärld kunna föreställa sig att han tänkte,
efter mitt dödsmördarkommunistiska uttalande om att dela med sig
av sitt överflöd., och dessutom ha oförskämdheten att känna sig
lycklig av det. Detta i samband med att hen erhöll överflöd från min
skörd på kolonilotten.

Jag håller förresten på att snål-testa min mage på icke laktosfria
mjölkprodukter. Jag måste hitta alla möjliga sätt att minska ONÖDIGA
utgifter. Vilket så klart är en bedömningsfråga. Smör gick iaf bra.
Där tjänar jag 20 kr asken (600 gr). Nu testar jag mjölk (till espresson)
samt filmjölk, COOPs. Vi får se, det blir veckans ”bubblare” kanske?

Jo men världen håller ju på att gå under, fortfarande.
Och jag menar inte att det inte finns potentiella hot mot
både världen, jorden eller mänskligheten. Och det största hotet är
mänskligheten och ”civiliserat” leverne. Bättre hade det varit
om vi varit ”vildar” som Nybyggarna i Amerikat kallade naturfolken.

Apkoppor är det nya vi ska rädas, och eventuellt ta vaccin emot.
Nu finns det vissa som påstår att apkopporna kommer från vaccin mot smittkoppor,
som innehåller lite smittkoppor, eftersom det är så vaccin fungerar.
Om inte, är det inte vaccin, utan ett genoccin. Hur som helst så får man inte
ifrågasätta sånt på DNs forum, som begåvats med namnet ”ifrågasätt”. Man bör
om jag förstått det hela rätt, ifrågasätta det som inte skrivs i artikeln.
Vilket ju inte går, eftersom det inte inte skrivits i någon ”godkänd” media.
Det är lätt förvirrande kan jag tycka. men censuren är effektiv och folket
applåderar !

Hur som helst, tänk vad bort-fumlande av en 20:is torx-bits kan leda till
förskönande av kolonilottsomgivningar. Jag skulle skruva bort
snedvridna skruvar ur en pallkrage, som bitter fd lott-gubbe
bände loss i vredesmod, när mitt odlande gick bra, men inte hans
odlande. Detta vredesutbrott försvårade nämnvärt bort-lirkandet
av snedvriden torx-skruv. Och vid ett tillfälle lossnade bitsen från
skruvdragaren och föll ned nånstans i LÅNGGRÄSET!!!
Och sökområdet var ca 50 kvadratmeter.

Här finns det olika ”vägval” man kan göra. Jag behövde den bitsen för att
slutföra det ideella arbetet. Jag hade kunnat förklara den förlorad, vilket jag är
alldeles på tok för snål för. Eller så kan jag kilppa lång-gräset. Och när jag börjar klippa
det, ser jag hur andra växter och gräs infiltrerat bärbuskarna, så det måste ju oxå
göras, och ta sekatören och klippa ren bärbuskarna från spirea.
Oj, oopsss, där låg det en hög med löv!!!, den måste ju bort för att jag ska
kunna klippa med Katarinas omotoriserade ”morfarsgräsklippare”
Men ?? – vad är et där ? Gamla torra vinbärsgrenar ?
DE kan jag ju inte lämna … på dem bara!

3 timmar senare är området kring bärbuskarna jättefint,
och jag hittade t o m min bits. Jag hoppas att de delar med sig av våra bär
till mig i höst, trots att det är jag som sköter dem och vattnar dem vid torka.
Men det är inte att ge sig f-n på!

Liknande var det igår, när jag bara skulle hjälpa Berra att rensa EN LITEN
pallkrage på ogräs. Men det slutade med att jag vände hela landet,
rensade alla pallkragar, satte ner två broccoli och två grönkål åt honom.
Planterade om alla hans jordgubbar, som levde en tynande tillvaro
bland tistlar och kvickrot. Jag skulle ju bara ….

Kl 21 gjorde jag min första espresso Macchiato på den
espressomaskin Ulf Palmer så generöst donerade till mig.
Man skulle kunna tro att jag har uppspärrade
koffein-ögon nu då. Men jag är snarare ramla-i-sängen-
och-somna-innan-huvudet-landar-på-kudden-trött!
Zå Zooov Zött ZZZZzzzzz !!! Znark

…
Cytjeln
Cytjeln ha tjesa ihop, hä va nå lagra
som int vell va mä nå länger. Å cytjelreparatör’n
vill’int svâr då en ringe tell,N!
Å ti’n räck int till, då jäg skô hjålp te
åt allehopa ner på trägårn.

En spontankram och ett handslag
Härom dagen fick jag för första gången på några år
en spontankram, av en tidigare spelmanskompis vid
namn Tanja. De var ovant, men mycket välkommet. Och nu är vi
Fejsbook-vänner och kan lajka varann. Det finns hopp, trots allt!
Tack Tanja!
Men när jag dagen där på fick en hand utsträckt mot mig, för ett handslag,
tänkte jag för mig själv. ”Har hela världen gått och blivit helt galen”
Ja det sist nämnda var ironi. Jag har insett att det oftare än jag
tidigare trott måste förtydligas.

Att människor blivit människor, eller varit det hela tiden
Det är så klart helt underbart att människor blivit människor igen.
Åtminstone att jag får möta de som varit människor hela tiden.
Jag är övertygad om att antalet skeptiker till mass-nedstängningar
och flirt med tvångsvaccinationer kommer bli fler
nästa gång Gates och WHO bestämmer sig för att
det är kris, och världens regeringar följer blint,
och ”litar på vetenskapen” Ja det vill säga ”rätt” vetenskap.
Den som splittrar människor och gör de rika rikare.

Bör så klart bestraffas
Men jag är lika övertygad om att många av de övertygade
vaccinisterna, redan har bestämt sig för att nedstängning
globalt med vaccinpass som hindrar ovaccinerade att röra sig fritt
är en bra sak, och att ovaccinerade BÖR straffas. Samt att fler kommer vara okej
med vaccineringstvång, när det kommer upp på tapeten igen.
Och det KOMMER komma upp på tapeten igen!
Det är en miljardindustri utan jämförelse. Så skrämselpropagandan
kommer sätta igång pengamaskinerna på vaccinfabrikerna
med än större kraft… nästa gång.

Hypnos
Nu går många som var hätsk och verbalt aggressiva, och t o m
hotfulla mot ovaccinerade omkring och tiger, vill inte prata om det som varit,
om hur människor blev mot varann. Som en vilande hypnotiserad människa,
likt i skräckfilmer och science fiction, aktiveras genom ett ”fingerknäpp”.
Och så är hetsjakten igång igen.

Nu är brädet lagt för nästa ”pandemi” – Hjärnor
i världen är nu för-programmerade!
And they really don’t give a shit… they really don’t!

Förebrående förvånat
Nu går många omkring och låtsas som inget hänt,
och blir t ex, med ett uns av förebrående, förvånade
över att jag inte känner för att komma tillbaka till den bouleförening
jag spelade i, under 30 års tid, för att i februari, till följd av ett
styrelsebeslut faktiskt, inte längre var välkommen att spela, för att jag
var ovaccinerad. Som jag förstår det, var styrelsebeslutet enhälligt.
Och jag var den enda ovaccinerade i föreningen.

Jag mötte S på stan:

S – Nu har vi börjat spela boule ute Tomas…

Jag – Men va kul… toppen !

S – Ja men kommer du då ?

Jag – Ha ha nää .. nej jag kommer så klart inte

S- Varför inte då ?

Jag – (Tystnad – hade redan passerat och ville inte fördjupa mig
i mitt påtvingade val )

Visade mig respekt
Man skulle lätt kunna säga att valet att inte återvända
till boulen under villkoret att det är utomhusspel (gäller bara mig
i hela föreningen) faktiskt är att visa mig själv respekt, inte att
försöka sura ner nån annan, eller vara allmänt vrång och lång-sur.

Vackert samtal
Jag hade ett vackert samtal med en vän, ett djupt, klart,
kärnfullt, äkta samtal med en vän, om liknande saker.
Och under samtalet förstår jag än mer hur klok
jag faktiskt är, och hur många värdefulla erfarenheter
jag har från mitt liv, som kan hjälpa andra, i sina liv.
Det är möjligtvis skryt, i den själv-föraktandes öron och ögon,
men lik förb…t ändå sant!

Och eftersom de ändå skiter fullkomligt i mig, kan jag kosta på
mig att fullständigt skita i de som tycker det.

Vännen är i en svacka, en ordentlig svacka. Utbränd, känner sig
bortglömd, utnyttjad, ingen bryr sig, efter att hen brytt sig
alldeles oproportionerligt mycket. Men inte fått nåt tillbaka.
Enligt utsago.

Från utsuddad till att bli tydlig
Och jag berättar om mina erfarenheter, kring mina svackor, min
tidigare brist på självtillit och självrespekt.
Och respekt är ett nyckelord i sammanhanget, både för att få ett
fungerande samhälle, en fungerande värld, och framförallt fungerande
MÄNNISKOR/individer. Och bristen på respekt både för sig själv och andra är vad som
gör världen till den stundom hemska plats den ibland kan vara.

Handling före tanke
Jag berättade om min erfarenhet kring just detta,
hur första steget till självrespekt, var att visa sig själv detta genom handling.
Och just sådana handlingar är väldigt olika för olika personer, och var
och ens behov. Men det är en respektfull HANDLING som ändrar
tankebanorna till självrespekterande och självkänsla. Det går oftast inte
att nå det genom att försöka TÄNKA positivt. Det dåliga är ofta då för in-nött !
Ända in i varje liten cell och tankebana i din kropp, själ och ditt huvud.
Du måste visa dig själv det genom handling! (Dvs om du vill förändra
dålig självkänsla) Detta skeende beskrivs oerhört bra även i ”Det Osynliga
barnet” av Tove Jansson.

Små små sätt att visa sig själv
När jag i princip självförnekat mina behov så länge och så konstant
att min person nästan var utsuddad, fick jag börja med genomförbara
handlingar, som ändå markerar på något vis att jag bryr mig om
mig själv. En liten grej i taget, för att utöka eftersom. Började med att
vara stenhård med att inte bara borsta tänder, utan även tandtråda dem.
Det var det enda måstet, det första måstet, då i avgrundens mörker.
Jag visade mig respekt genom att bry mig om hur det gick för mina tänder,
min hälsa.

…och så klart sätta gränser
Sen, eftersom jag sakta, sakta växte, kände att jag gav mig respekt, för den
känslan kommer inte med en gång… sen la jag till eftersom, att äta nyttigt,
är att visa mig respekt. Att vila, att stretcha, ligga på spikmatta o slappna av,
alltid ha diskat på morgonen, bäddat min säng, för egen trevnad, inte för
vad nån skulle tycka om de kom och hälsade på. *Inte ta droger, Att
motionera, etc etc. Till slut kunde jag till och med sträcka på bröstet lite,
och ta på mig kläder jag ser bra ut i. Man klär nämligen ofta ner sig, när
man är i avgrunden. Men allt detta skedde gradvis under flera år. Små
pytte-steg, och bygga på. Och så klart, inte minst SÄTTA GRÄNSER,
gentemot andra människor, vara tydligt i det man vill
och det man accepterar.


Riktigt stark
Jag berättade för vännen att hen redan är på det spåret,
och trots att det inte känns så, trots att hen nu ”inte syns” inte
respekterat sig själv, är stark… riktigt stark. Jag tror några ord landade.
Och det är allt jag vågat hoppats på, att några av mina ord betydde
något för hen.

Förut och fel
Jag sökte ofta i mina tidiga år upp folk för att dämpa ensamhet
men fann att det fick mig att känna mig än mer ensam. Och mindre
ensam när jag slutade med detta självskadebeteende.
Självrespekt kallas det… och det leder faktisk till riktig frihet!

Nu och rätt
Jag har även börjat ignorera tjejer som söker uppmärksamhet
för sitt utseende, såna jag kallar för posörer. Även detta är ett steg
till att respektera mig själv, och att göra mig själv viktig, göra mig
själv synlig.

Droger, läkemedel och skrupelfri business
Och apropå min lilla Asterisk längre upp i inlägget*
ang droger, så menar jag det, och på många fronter,
ur många aspekter. Bara för att jag inte är alkoholist
eller heroinist, innebär det inte att man nödvändigtvis
skulle vara ”drogfri”. För att kunna avgöra det
måste man ställa sig frågan vad som bör kallas för droger,
och VEM som har tagit sig rätten att bestämma den
benämningen. Jag skrev här alltså, ”inte ta droger”.
Och i det inkluderar jag inte bara socker som var en av mina
mesta droger, utan även avstå från nedbrytande ONÖDIGA
mediciner, och även drogbeteenden som inte är av kemisk
substans. Men av kemisk substans är i princip alla läkemedel,
och mediciner. Och är egentligen att likställa med olagliga
droger ur den aspekten. Även då vaccin, trots att man gör sitt
bästa för att inte jämföra vaccin med mediciner och droger.

Jag kommer avstå igen!
Jag avstod från vaccinsprutan. Och jag kommer göra det igen!
I don’t do drugs!
And if I do, I get to decide witch drugs I take!
Och jag krigar för rätten att få en transparent ocensurerad informationsbas
för att ta ett så avvägt beslut som möjligt.
Sån e jag – Deal with it!

…
Jag är faktiskt egentligen ingen riktig
mästerkock – inte alls faktiskt! Många har blivit lurade
på några vackra matbilder. Men det beror ju på att jag är
en betydligt bättre fotograf, än kock. Jag är en low-expectation-
kind-of-gourmand. Min utgångspunkt är alltid att få i mig allsidig
kost och näring till ett pris som ger mig lite levnadsutrymme.
Och därefter anpassar jag med tiden, vad jag tycker är gått.

Det är en vana och en inställningsfråga för min del.

Därför skulle jag i de flesta fall tänka mig
att det inte fungerar att bjuda hem på mat,
spend-it-all-and-don’t-mind-the-sugar-or-the-price-gourmanderna!

Jo för att jag hade erhållit lax från mycket snälla goda vänner
för nåt tag sen. Och så fick jag en beg espressomaskin av annan
mycket snäll och god vän. Och när jag som igår, var ute och slet på lotterna
5 timmar, för att sedan gå en mils prom, och avsluta med 2 timmar till på lotterna,
ja då är ALLT gott! Och hungern är bästa kryddan, säger de som inte är
spend-it-all-and-don’t-mind-the-sugar-or-the-price-gourmander!

Så då saltade jag och pepprade lax, och körde i ugn, och drack espresso
till det. Funkade alldeles utmärkt för en low-expectation-kind-of-gourmand!

…
Joel Alme, och Jill Jonsson sjunger
för ett gäng intagna på fängelse i USA.
”Rainbow road”. Jag lyssnar för en gångs skulle inte i
första hand på texten, eller bedömer sångkvalitet, eller hur
medryckande musiken är, hur bra låtskrivandet är.
Jag tittar i första hand på reaktionerna hos de intagna,
de frihetsberövade. Och jag ser en människa under den
orangea fängelseoverallen. Jag ser människor som blir berörda,
och gråter, gläds och …är människor. Fängslade människor,
dömda brottslingar… men människor.

Och jag tänker på all skuld som tynger ner människorna i världen.
Rättmätig förtjänad, eller oproportionerlig oförtjänt,
och all där emellan på skalan. All skuld som tynger ner, bryter ner
skapar mer skuld, mer brottslighet, mer självmord, mer våld.
Och jag tänker på alla självrättfärdiga människor här
i Sverige som skriker på hårdare straff som en lösning. Hårdare straff, och
att ”det skjuts för lite”. Och sedan tänker jag på vilken skuld dessa
svart-vita människor är skyldig till? Vilka brott mot lagen har de kommit undan med?
Vilka brott mot mänskligt beteende INOM lagen har de på sin resumé?

”Den som själv är utan synd, kastar första stenen”
Sade en gång en snickare från Nasaret. Och i det hade han ju en poäng,
kan jag tycka. För mig spelar det ingen större roll om just detta
är en sagoberättelse eller inte. Budskapet är tydligt.

Och om vi då för ett ögonblick kommer tillbaka till de som skriker
på MER våld, mot de som begått ”synd”, samtidigt som vi funderar över
vem som har rätt att sätta måttstocken för VAD som skall betecknas som en synd.
Och funderar om det är de själva som ska skjuta? Blir inte den
personen en syndare då? Blir inte bödeln en mördare?

Jag bär på skuld. Både över saker jag gjort fel, gentemot medmänniskor
vid tillfällen. Eller mot djur och natur. Troligtvis en oproportionerlig skuldkänsla.
Åtminstone om man jämför med genomsnittets känsla för samvete och skuldkänslor.
Jag bär också rent känslomässigt på skuldkänslor över saker
som jag definitivt inte är skyldig till att ha gjort. men även pådyvlade skuldkänslor
över saker som jag gjort, men utifrån de som kastar första stenen, klassa som en synd,
men inte nödvändigtvis är det. Beroende på vem/vilka som bestämmer vad synd är

…
Går inte så j-a bra nu, med saker o ting.
Odlingen går inte som en dans. Motgångar.
Motgångar är helt enkelt en del av livet, och att lära sig hantera
dem och minimera dem, ändå. Utan dem, lär man sig inget.
En del lär sig inte ändå…. en del är mindre .. eh … mindre,
hur ska vi säga…mindre öppna för information, och självransakan
över eget beteende, sant förändring av sin egen situation.

Och att installera program i en Microsoft dator är
som en skräckversion av den nya globalistiska visionen,
som folk välkomnar med öppna armar. Den där vi inte ska äga nånting,
och därmed bli lyckliga (några få ska äga och styra våra liv)
Bara vi ger dem vårt ”compliance” vårt godkännande.
”Global governance”, globalt styre, global rule.
Vi har dessutom svenska politiker, tom vår statsminister Magda,
som går i WEFs ledband. Och det skulle ni veta, om ni hade velat
veta det! Vid installering av ny dator, blir den vakne medborgaren
tydligt påmind om hur globala företag vill att vi fortsätter sova, samt
stillsamt godtar att vi blir styrda dit de vill styra oss, med metoder
som är väldigt nära besläktat med tvång.

Köpte ju som sagt några gamla böcker. Varav en var en lärobok för
grundskolan/folkskolan. Denna tryckt 1909. Man får alltså betänka att
detta var det man lärde ut till små barn då, vad man fyllde ”tomma ark”/
unga barn med:

Utdrag ur läroboken för klass 5-6 i Sverige 1909:
”Australiernegrerna äro i allmänhet svagt utbildade, på både kroppens
och själens vägnar. Deras utseende är föga tilltalande. De hava stort
huvud, med platt näsa och något framskjutande underkäke, långa armar,
med föga utvecklad muskelbyggnad. ~ Märkligt nog äro infödingarna
föga uthålliga fotgängare. Deras färdighet att klättra i träd, är däremot
förunderligt stor”

På grund av deras torftiga levnadsvillkor äro deras själsanlag
svagt utvecklade, och med rätta räknas Australiens svarta befolkning
till de lägst stående av jordens folk.
Några stammar äro dock så pass mottagliga för dressyr, att de kunna användas
som fårherdar och polis i främmande distrikt”
(slut på utdrag)

Till en början, innan jag läste just dessa rader, skrattade jag åt de
lätt fördomsfulla uttalanden, och ”vett och etikett som prånglades ut
i läroböckerna. Men iom dessa rader sjönk allvaret in. Kan man då inte bara
skratta åt hur galet uttryckt detta var, fördomsfullt och rasistiskt?
Med tanke på att det är överspelat sedan länge?

Jo visst kan man det om man vill. Men att hävda att det är överspelat,
vore om inte en direkt lögn, så åtminstone inte helt riktigt.
Detta är nämligen vårt västerländska/svenska arv. Den tid som
Jimmie Åkesson & co, drömmer sig tillbaka till. Jag undrar för övrigt hur
vår ”gode” Jimmie skulle recenserat dåtidens läsebok för skolan?
Han skulle så klart inte officiellt stå bakom dessa uttalanden.
Men inte desto mindre, är det ju ofta dessa tider han tycks längta tillbaka
till. Hur ser då hans bild ut över hur det var? Är läroboken jag köpt en
fake-kopia för att svartmåla nationalismen?

Dessa rader är alltså delar av vårt nationella, kulturella arv,
och det har inte gått spårlöst förbi, varken när man beaktar att Adolf
använde sig av ”forskning” från det rasbiologiska institutet i Uppsala,
i sin rasistiska propaganda, eller hur rasism och fördomar lever kvar
än idag. Forskning är för övrigt i vår samtid, det vi blint ombedes lita
på. ”Experter”. Det gjorde man även på Uppsalas rasbiologiska institut,
i förra seklets början.

Frågan jag ställer mig, efter att ha ögnat igenom
denna folkbildande rasism och nationalism från 1909, är och bör vara:
– Vad i vår tids undervisning, är det vi är blinda inför ?
Vad i vår tids värderingar och levnadssätt är det som om hundra år
kommer att betraktas som vi nu betraktar texten i svenska läroboken från
1909 ? Vad är vår tids nationalism och rasism ?
Vad bör vi idka självrannsakan inför idag?
(Jag länkade till synonymer på ordet, eftersom jag misstänker
att det är ett ord som inte använts så vidare flitigt
av världens mest bortskämda folk, på sistone.)

Då, 1909, läste de oskrivna ”arken”, våra ungdomar dessa
rader och absorberade varje ord som sanning. Det var läroboken,
i singularis. Och det var tidens anda. Det var HELT normalt då,
att tycka och tänka så om sin omvärld.

Vad läser vi, både unga och vuxna, och absorberar idag, 2022 helt utan
självrannsakan? Helt utan att aktivt tvivla och fundera över dess sanningshalt,
skribentens agenda? Jo bland annat sväljer vi, eller de flesta av oss, helt otuggat
den samlade pressens budskap, utan att faktagranska den. Och än mer
märkligt ter sig detta sväljande av information, när de fyra stora dagstidningarna
och alla lokaltidningar plötsligt för första gången i Sverige världshistorien tycker
likadant??
Jag har fått lära mig att källkritik är något elever har på schemat idag.
Och jag är tacksam över att jag fått den informationen, samt att det finns ett
sådant ämne. MEN!!! Vad är INTE tillåtet att kritisera idag? Vad har de som sätter
reglerna för VAD som är desinformation för agenda? Blir de granskade?

Och hur objektiv klarar man av att vara som lärare, om man själv
inte är självrannsakande? Man bör således kanske alltid ha en tvivlande
grundinställning till ALL information som delges en. Och kanske framför allt
till den som inte anses bör ifrågasättas.

Införa lite Tage Danielsson på skolschemat?

…
När jag läser ur läseboken från 1909, som jag inhandlat
på loppis för den respektabla summan av 10 kronor,
så tycker jag språket är härligt högtravande, men
det man lär ut, något främmande och märkligt i somt.

Man lär ut en hel del nationalistiska tyckanden, i samklang
med texter om Gud så klart. Och det får mig att fundera över
vad barnen lär sig idag, som är lika galet eller än mer galet
jämfört med då. Fast vi i vår samtid är för blinda för att se det?
Jag vet faktiskt inte vad barnen lär sig i skolan idag,
men jag undrar. Jag vet att införandet av
privatskolor har skapat en betygsinflation, vilket enligt min
ödmjuka hållning, inte är riktigt bra. Därför det innebär att
barn med rika föräldrar får höga betyg och sämre kunskaper,
och barn i andra områden får sämre resurser
att lära sig och bli som folk redan som utgångspunkt.

Detta vet jag. men jag vet inte vad barnen har på schemat,
vilka texter de läser, om de ens läser texter?
Är det texter om hur varje form av gruppering, måste innehålla mer än 50%
kvinnor/tjejer ? Måste innehålla nån eller några former av HBTQrtyxvo?
Och så klart några fler etniciteter? Jag är rädd för det!
Inte att en grupp skulle kunna innehålla den fördelningen,
men för att den enligt vår samtid bör/ska innehålla den fördelningen,
vid nästan varje givet tillfälle.

Med hetskampanjen mot ovaccinerade, och hjärntvätten av människor
i färskt minne, som hjärntvättade nästan en hel värld i skräck,
Så sent som igår överhörde jag konversationen:
Fru Y – Klarade du dig från covid ?
Mr X – Ja jag har klarat mig rätt bra faktiskt, jag tog 4e sprutan igår!
Fru Y – Ja inte vi, vi har fått det (De hade oxå tagit sprutorna)
Mr X – Ja det här är inte över än inte, de här bakterierna (ja han sa ”bakterier”)
sprider sig fortfarande och förändras, osså det här med Ukraina nu oxå
(Historien förtäljde inte hur vaccinet skulle hjälpt mot invasionen av Ukraina, men ändåååå!)
Fru Y – Ja det är OANSVARIGT att inte vaccinera sig!!!!

Med detta i färskt minne funderar man på vad man från centralstyrt håll har för planer
att stoppa i våra barns hjärnor, för att de ska bli lydiga robotar,
”All in all they are just another brick in the wall. Hey teacher, leve ’em
kids alone”

Att skriva läseböcker/läroböcker som är helt objektiva, göre sig icke alls.
Det är omöjligt. Men man kan väl åtminstone sträva åt det hållet.
Man kan väl lära barnen att tänka själva? Man kan väl lära barnen att
tvivla och ifrågasätta. Och då menar jag att de även bör lära sig ifrågasätta
de som lär ut VAD de ska ifrågasätta. Ty idag har ord som faktagranskning kommit
att användas i precis motsatt syfte, nämligen att DÖLJA information,
och få folk att tänka i en riktning. Den riktning som maktmänniskorna bestämmer
sig för. Maktmänniskorna med miljarders miljarder, som styr och mutar våra politiker.

Nä men jag undrar bara vad våra barn lär sig i skolan idag,
och vad det lärde sig 1909.