…
Förfallet ligger alltid nära till hands för en ensamstående
meningslös, medelålders gubbe utan familj och jobb.
Jag och miljarder andra människor pratar ofta om att ”snart”
ska jag börja ett nytt och bättre liv. Oftast pratar vi om det.
Så var fallet i slutet av november 2020, för egen del. Min kropp
pratade med mig, och sade mig att om jag fortsätter på detta vis,
så blir det diabetes typ 2 för din del gubbe. Det kröp i ådrorna
en stickande känsla, vilket fick mig att drastiskt sluta med allt vitt
socker, samt börja motionera rätt så duktigt. 200 mil prom under
2021, och 100 mil cykling, plus några vändor löpning o lite
styrketräning.
Nu sitter jag här en solig dag i April, och äter grönkåls/purjosoppa,
på egenodlade växter, och äter hembakt grahamsbröd till,
avlutar med havtorns-smoothie. Nästan så folk riskerar bli
lätt illamående över min duktighet. Men jag har just börjat om igen,
börjat på ett nytt och bättre liv igen, när jag märkte hur kilo, efter kilo börjat
smyga sig tillbaka. Jag började med det igår faktiskt.
Men jag hade inte förfallit helt sen förra gången jag bestämde mig.
Att vara utan vitt socker har jag lyckats med hela tiden,
och lyckas ännu med. Kött äter jag inte sedan 2016 (mest för
att det är så processat, antibiotika, gifter,
och vanskötsel av djuren, som enkom lever för att dö för vår skull.
Är då och då sugen på kött, men blir äcklad av tanken på hur
de behandlas och vad köttet har blivit behandlat med.
Speciellt korv stroganoff och knaperstekt bacon, är
lite jobbigt att vara utan. Men jag har valt det.
Men vad har då förfallet bestått av denna gång,
när jag tangerade 80-kilos-strecket igen, och var stadigt
på väg uppåt?
Jo men socker-söt-sugs-hjärnan är inte dum, den
är oerhört finurlig att hitta omvägar att få i sig sitt
socker, även om man inbillar sig att det inte är just direkt
vitt skadligt socker. Och hjärnan, själen får hjälp p¨traven,
genom tristess. leda, sorg, ensamhet, regelrätt mobbing
samt isolering. Tex till följd av förföljelsen av ovaccinerade,
vilket råkar vara mitt val.
En tredje faktor i de hela är motionen. Och i mitt fall,
kan för mycket motion på en och samma gång
i förhållande till intag och vila driva på ett överdrivet matintag.
När depåerna är slut säger kroppen att jag svälter, och äter monsterportioner.
Och det är inte bra, ens med ”nyttig” mat.
Så min plan är att vara i rörelse i perioder under hela dagen,
istället för att gå på så hårt att jag ligger resten av dagen
och äter och äter och äter. På så sätt kan jag faktiskt dessutom
motionera mer, utan att bränna ut ljuset i bägge ändar.
Och det blir lättare att äta lämpliga portioner.
Vad gäller valet av mat, blir målet, inga jättestora
förändringar. Jag får väl revidera sockerhjärnans
manipulation om att chilijordnötter
i alla fall är LITE nyttigt. Det är det inte” Sockerhjärnan
ljuger nästan lika dåligt som Lavrov och Putin.
Men bara nästan. Sedan är inte ”Proviva” dryck fri från socker,
bara för att det står ”inget tillsatt socker”. Det gillar sockerhjärnan,
men inte jag. Jag halsade lätt en sådan 1-liters då
och då. T o m nyttig Kefir, märkte jag hur det kan missbrukas,
när jag väljer ”müsli” istället för gröt. Det är tre % fett i,
och en del kalorier. Och jag använder 4 – 5 ggr så mycket Kefir
till det, jämfört med gröt. Gröt kan man t o m äta utan nån mejeriprodukt till
då och då.
Men största självbedrägeriet på sistone, har nog varit den
mängd russin jag ätit. Både till ”müsli”, och till gröt,
samt gå omkring och stilla hungern med dessa och sötmandlar
dagarna i ända. Och söthjärnan har inbillat mig att
”det är inte lika dåligt som godis iaf” nej det är det inte.
Men det är inte bra heller.
Dessutom är man lustig. Jag har ju länge bojkottat
vindruvor, eftersom det lär ska vara ett av det mest besprutade
livsmedlet. Men russin då Tomas ???
Jo då… då lägger vi till en process som säkert
är minst lika onyttig som besprutningen av vindruvorna.
Jo rå man är rolig!
The trick is to keep moving!
I lagom takt, mest hela dagen, med vila och mat inflikat.
Inte banta, inte motionera bort vikt. Men hitta balans och mening
i vardagen. Låter som nån har ev kommit på det före mig,
men ….