Lugn och ro

…
17e Februari 2022, och än så länge lever jag,
Även om världen som tydligen genom ett mirakel
överlevde världens undergång 2021, så är det en ny på gång nu.
Vi kommer bli invaderade, om jag förstått saken rätt.

Om jag förstått det hela rätt
Själv har jag, om jag förstått saken rätt, en kamp för liv
och död här hemma just nu. Det är frågan om jag överlever
för att uppleva invasionen av Sverige, när Vladimir Putin
kommer barbacka ridandes på sin häst med bar överkropp
och svingar sin sabel, och tvingar ner Kung Carl Gustav på knä.

3e dagen
Tredje dagen nu, med någon typ av förkylning, med milda eller
nästan inga symptom att tala om. Känner mig lite småfebrig
emellanåt, lite lätt känning i halsen, men inte ont. Ingen snuva,
hosta eller slem. Hade huvudvärk, två första dagarna, och är lite
slut i kroppen, vilket föranledde mig att vila helt enkelt.
Samt fortsätta ta hand om kropp och själ, med vitaminer,
näring, energi, … men nu vila ist för motion.

Ett envist hälso-freak
Och trots att det såklart anses vara foliehattstankar
och konspirationsteorier, så envisas jag med att hävda att
näringsrik mat, motion, vila, borttag av socker och processad mat
ev skulle kunna gett mig en fördel vid sjukdom.
Snarare än att leva på giftig mat utan näring, och vara stillasittande, samt
spruta in något i kroppen när den blir sjuk. Men … va f-n vet jag om sånt?
Bättre att lita på den samlade forskningen, multimiljard-företagen, och den
demokratiska staten, som de i Österrike, Kanada
och Australien väl ?! Kanadas Premiärminister har ju
yttrat sin beundran för Kinas diktatur.
Det verkar toppen, tycker jag!

Egentligen onödigt vetande
Nä men egentligen inte någon märkvärdigt svår förkylning
tycker jag. Det skulle kunna vara den senaste varianten av jordens undergång,
men det förblir osett. Jag hade inte tänkt testa mig även om myndigheterna
uppmanade till det. Jag har dessutom ingen bil, vilket var kravet
i Sollefteå för att ta PCR-test. En influensa är en influensa,
och kommer förbli det. Eller om det är förkylning. Inte lätt att veta,
och egentligen onödigt att veta.

Mindre stressad
Så vida inte feber är hög, eller kraftig hosta, har jag alltid
blivit lugnare och mer harmonisk när jag blivit förkyld… eh f’låt döende
i Covid 19, menar jag. Egentligen är det nog att jag blir mindre stressad
för att jag tillåter mig att bara vara. Utan att måsta prestera, oroa mig
för framtiden. Bara vila kroppen och fokusera på att bli frisk….
…-are

Stressen för mig som sjukskriven
Stressen för mig som sjukskriven, är väl delvis att hitta något meningsfullt
att göra med mina dagar. Men i någon mening blir det liknande inre stress som
har mer att göra än de har tid. Eller som kanske är ännu vanligare, skaffar sig mer att
göra än de har tid. Eller framhäver att de har mer att göra än de har tid, och till och
med det bidrar till inre stress. Men nu, behöver jag inte hitta något meningsfullt att
göra, utöver det meningsfulla i att vila och kurera mig.

Stressen för icke sjukskrivna
Jag känner väldigt många som är väldigt mån om att poängtera hur mycket
de har att göra, där yrkestiteln och upptagenheten kommit att bli
hela ens identitet. Och med dessa kriterier är det väl nära till hands att folk som
är utan jobb, sjuka eller arbetslösa, ser på sig själva som utan identitet, samt att
de som tror sig ha en identitet genom yrke och status, ser på de som är sjukskrivna
och arbetslösa … som identitetslösa!?

Hur ser jag på mig själv?
Det vore väl att ta i att jag känner mig trygg i min identitet
under dessa yttre förutsättningar. Är det yrkestiteln som ger oss identitet ?
Eller om du identifierar dig med ett fotbollslag t ex. Det har väl även jag gjort,
och i någon mån fortfarande gör. Vilket fascinerar mig och förbryllar mig.
Men troligtvis har det med GRUPP-identitet att göra.

När de tappar sin titel ?
För egen del, utifrån hur mitt liv utformats och vad jag upplevt, känns
min identitet, utifrån dessa kriterier något mer splittrad… eller ?
Men människor som ”tvingats” bygga hela sin identitet på titel,
status och pengar, vilka är de om de förlorar yrkestitel, status och pengar?
Om de blir arbetslösa, sjuka och förlorar sin egendom?

Kan det va pga detta som folk som tycker sig vara högre upp i den
sociala samhällspyramiden, slåss med näbbar och klor för att hålla andra ner?
Och de andra slåss för att komma upp ?

En fel-diagnostiserad värld
Alldeles för många människor har tyvärr kommit att identifieras med sin diagnos
och därmed identifierat sig själva med sin diagnos. Så visa det
inte har en yrkestitel att luta sig mot, eller pengar och status.
Min tanke, min dröm, min kanske utopi, vore att människor hellre
identifierades efter alla dennes förtjänster. Eller ännu hellre, bara kort
och gott frigöra identitet från prestationer helt. Jag t ex
blir då kort och gott Tomas.

När man är lite småsjuk, är det skönt med tystnad. Tystnad som jag annars
kan uppleva som stressande. Då kan jag känna mig stressad att göra nåt hela tiden,
eller förströelser som tv, radio, dator etc. Hjärna och själen får aldrig vila liksom.

Tashi Dromla
När jag tänker på identitet, inre stress och dylikt, kommer jag att tänka på munken
Lobsang i Himalaya, och lilla Tashi Dromla, och hans 85 andra omhändertagna barn,
som är föräldralösa, misshandlade, övergivna. Och hur hon är ett bråkigt
otryggt barn när hon kommer dit. Och när hon i slutet av den ca 30 minuter långa filmen står
på världens tak, och ropar ut:

I am Tashi Dromlaaaaa …I am Tashi Dromlaaaaa !!!!
My name is Taschi Dromla!!!!

Så får jag tårar i ögonen. Och jag tänker att han, munken
är en miljonär utan pengar och yrkestitel.
Och att jag hellre levt mitt liv som han gör,
än som Bill Gates eller Wallenbergarna gör.

länk till kortfilmen här