Vad krävs det för att vi ska stå ut med att leva ?

…
Gröt o kaffe
Sådär ja, nu har jag ätit gröt och kokat kaffe, i mitt
ur ett internationellt perspektiv, luxuösa hem, i ett av
världens rikaste länder. Jag har sovit
i en 30 år gammal säng, som troligtvis är långt
bättre kvalitet ännu, än om jag köper en ny på JYSK idag.

Kaffe och vikt
Dagen fortlöpte med besök på café Petter, och sammanlagt 1 mils
promenad. Samma sträcka som igår. Sill och potatis med morötter
till middag. Min vikt är mycket bra nu., och kroppen är mer i balans.
Jag väger mellan 81,5 – 82,5 kg, beroende på när jag väger mig under dagen,
och har råd att gå upp 1 – 2 kg. Jag tom strävar dit med matintaget,
och strävar åt andra hållet med motion. Vilket gör att det blir
omsättning och förbränning, vilket vi är byggda för.

Utsugare
Nu på kvällen kryper det i kropp och själ. Det mesta kommer från
en obalans inuti mig, som delvis beror på vad jag tillåter andra
göra mot mig. Jag har blivit mycket bättre på att sätta gränser för mig
själv, hur folk får bete sig mot mig. Men människor omkring mig är inte
perfekta, och jag är inte perfekt. Och en viss typ av människor suger gärna ur själslig
näring på andras bekostnad, från de som inte sätter sina egna gränser.

Tvåenigheten- kropp och själ
Så jag tar mig en Kai-Tomas-yoga, med stretching och akupressur över
hela kroppen, och ansiktsmassage, viket sätter kroppen till ro, och därmed
själen också, ty de är ett,kropp och själ. Vad mer behöver jag för att stå
ut med att leva ? Rakt ingenting mer… möjligtvis mänsklig kontakt,
fysisk och verbal.

Inte unik, men inte vanlig
Jag är inte unik i mitt sätt att se på vad jag behöver för att må bra. Men jag
tillhör ingen majoritet. De flesta tycks ha andra mål och ”ambitioner”
som oftast innebär att de inte kommer vara nöjda någon gång under
hela sin livstid. De allra flesta faktiskt. Åtminstone i väst.
Det sades av Karl Marx och Erik Gustaf Geijer, att religion var ett opium för folket,
så att man fann tröst i den under svåra tider. Det är ett intressant iakttagande,
och är nog absolut inte utan substans.

Opiat
Allt eftersom vi blivit fler i världen, och en liten elit blivit hutlöst rika,
och den stora massan ”medelinkomsttagare” blivit hyggligt rika,
så behövs inte religionen i samma utsträckning som tröst och ledsagare.
Och i länder som Sverige har den nästan försvunnit helt. Här har vi
funnit andra ”opiat” för att stå ut med att leva” Ty den materiella
rikedomen till trots, tycks vi inte bli lyckligare, kanske snarare tvärtom.
En avgörande del i detta, åtminstone bland den rikare halvan av
befolkningen, skulle kunna vara just det faktum att hur mycket
som än gives dig, är du inställd på att vilja ha mer. Vilket gör dig
konstant missnöjd, och oharmonisk.

Fartblinda
Hela vårt sätt att leva, har blivit ett sorts drogmissbruk
som går i alldeles för hög fart, utan att kunna styra oss själva
i fartblindheten att ha mer, ha mer, ha mer. Vi lånar pengar
vi inte har för att kunna köpa saker vi inte behöver,
för att imponera på folk vi inte känner.

En del av planen
Men det verkar vara en del av planen, att människan,
den rika människan med en inkomst på från tio tusen
svensk kronor, och upp till det oändliga …inte ska ha
tid att reflektera över vad hon jagar, eller varför hon gör det.
Inte tid att ifrågasätta nåt av det man gör, eller förväntas göra.
Och då går det ofta fel… ibland fruktansvärt fel,
borde historien lärt oss, men … den bekväma glömskan är stor.