Månad: januari 2021

…
Gröt o kaffe
Sådär ja, nu har jag ätit gröt och kokat kaffe, i mitt
ur ett internationellt perspektiv, luxuösa hem, i ett av
världens rikaste länder. Jag har sovit
i en 30 år gammal säng, som troligtvis är långt
bättre kvalitet ännu, än om jag köper en ny på JYSK idag.

Kaffe och vikt
Dagen fortlöpte med besök på café Petter, och sammanlagt 1 mils
promenad. Samma sträcka som igår. Sill och potatis med morötter
till middag. Min vikt är mycket bra nu., och kroppen är mer i balans.
Jag väger mellan 81,5 – 82,5 kg, beroende på när jag väger mig under dagen,
och har råd att gå upp 1 – 2 kg. Jag tom strävar dit med matintaget,
och strävar åt andra hållet med motion. Vilket gör att det blir
omsättning och förbränning, vilket vi är byggda för.

Utsugare
Nu på kvällen kryper det i kropp och själ. Det mesta kommer från
en obalans inuti mig, som delvis beror på vad jag tillåter andra
göra mot mig. Jag har blivit mycket bättre på att sätta gränser för mig
själv, hur folk får bete sig mot mig. Men människor omkring mig är inte
perfekta, och jag är inte perfekt. Och en viss typ av människor suger gärna ur själslig
näring på andras bekostnad, från de som inte sätter sina egna gränser.

Tvåenigheten- kropp och själ
Så jag tar mig en Kai-Tomas-yoga, med stretching och akupressur över
hela kroppen, och ansiktsmassage, viket sätter kroppen till ro, och därmed
själen också, ty de är ett,kropp och själ. Vad mer behöver jag för att stå
ut med att leva ? Rakt ingenting mer… möjligtvis mänsklig kontakt,
fysisk och verbal.

Inte unik, men inte vanlig
Jag är inte unik i mitt sätt att se på vad jag behöver för att må bra. Men jag
tillhör ingen majoritet. De flesta tycks ha andra mål och ”ambitioner”
som oftast innebär att de inte kommer vara nöjda någon gång under
hela sin livstid. De allra flesta faktiskt. Åtminstone i väst.
Det sades av Karl Marx och Erik Gustaf Geijer, att religion var ett opium för folket,
så att man fann tröst i den under svåra tider. Det är ett intressant iakttagande,
och är nog absolut inte utan substans.

Opiat
Allt eftersom vi blivit fler i världen, och en liten elit blivit hutlöst rika,
och den stora massan ”medelinkomsttagare” blivit hyggligt rika,
så behövs inte religionen i samma utsträckning som tröst och ledsagare.
Och i länder som Sverige har den nästan försvunnit helt. Här har vi
funnit andra ”opiat” för att stå ut med att leva” Ty den materiella
rikedomen till trots, tycks vi inte bli lyckligare, kanske snarare tvärtom.
En avgörande del i detta, åtminstone bland den rikare halvan av
befolkningen, skulle kunna vara just det faktum att hur mycket
som än gives dig, är du inställd på att vilja ha mer. Vilket gör dig
konstant missnöjd, och oharmonisk.

Fartblinda
Hela vårt sätt att leva, har blivit ett sorts drogmissbruk
som går i alldeles för hög fart, utan att kunna styra oss själva
i fartblindheten att ha mer, ha mer, ha mer. Vi lånar pengar
vi inte har för att kunna köpa saker vi inte behöver,
för att imponera på folk vi inte känner.

En del av planen
Men det verkar vara en del av planen, att människan,
den rika människan med en inkomst på från tio tusen
svensk kronor, och upp till det oändliga …inte ska ha
tid att reflektera över vad hon jagar, eller varför hon gör det.
Inte tid att ifrågasätta nåt av det man gör, eller förväntas göra.
Och då går det ofta fel… ibland fruktansvärt fel,
borde historien lärt oss, men … den bekväma glömskan är stor.

…
Jag älskar inte kvinnor, men jag älskar vissa kvinnor,
Jag gillar inte män, men jag tycker vissa män är schyssta.
Jag tycker inte om invandrare, … inte svenskar heller,
men jag tycker om människor, inte alla dock.

Egentligen skulle jag kunnat sluta där, och blivit mest tydlig så.
Men det är några företeelser vi måste hjälpas åt att få slut på.
Om det inte ska gå riktigt åt helvete i framtiden. Och den framtiden
kan komma fortare än man tror om man inte ser upp.

Vad har det blivit av oss människor ? – Kan vi ens kalla oss människor ?

Vi människor tycks ha en blind fläck, för samtidens galenskaper
i vår omedelbara närhet. När hjältar och frihetskämpar nästan
allihopa blir despoter och maktfullkomliga, precis som de , de nyss
kämpade emot. Blir blinda för de metoder man använder som
gör dem själva till bödlar. Tullar så hårt på sitt eget förhållande till
sin egen moral, och uppriktighet, att de själva blir ”bödlar”

Ja men vad håller vi på med ? – ser vi inte ?

Den här artikeln är inte ett undantag för hur majoriteten av
alla tidningsinlägg ser ut, utan normen:
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/GaB8yx/till-sist-hatade-jag-bernie-sanders-memet
Ja men för tusan, sånt här ska väl på sin höjd stå på en feministisk
ha-galen blogg, inte på dagstidningarnas rubriker. Och DÄR får de
uttryckas, enligt yttrandefrihetsprincipen. Men Aftonbladet, SVT, DN,
Expressen, tv4, SVD är nyhetstidningar…. NYHETER !!!!.

UTDRAG:
”Min huvudsakliga kritik mot memet är att persondyrkan av politiker är vidrigt och att det är bottenlöst orättvist hur älskade män kan bli när de inte gör något annat än att existera. Jag gnisslar tänder över att ingen sjuttioårig kvinna på hela jorden ägnas samma kärlek och beundran, tvärtom är hon nästan osynlig. Inte ens om hon vore ett helgon skulle hon få världen ner i brygga och särskilt inte om hon bara satt på en stol.”

Utan att fördjupa mig allt för mycket i Tones förvirrade värld, kan jag säga
att Bernie Sanders gjort en hel del mer än att sitta i en stol med stickade vantar.
Och om Tone hade läst på lite, hade hon insett att mannen med de stickade vantarna
har varit USAs främste förespråkare för jämställdhet och minskade klyftor.
Ja men för H-vete Tone, det här måste få ett slut !!!!

Och kom för helvete inte dragandes med ’argumentet’ ”kvinnors berättelser” en gång till,
få då spyr jag. INGENTING har fått så mycket utrymme som ”kvinnors berättelser”
de senaste åren, i media. INGENTING !!!! Inte ens Donald Trump den galningen.
Det finns ingenting annat än PERSONLIG avundsjuka, baserad på INGENTING,
i Tones ”berättelse” här. Avundsjuka på uppmärksamhet. Och det har kommit
satt bli hela den feministiska berättelsen nu … inte jämställdhet.
Många feminister tom erkänner att de inte vill ha jämställdhet för alla,
utan arbetar enkom för kvinnors makt och avans.

Ja men för H-vete – Medborgare !!!!
Ska vi ha det på det här viset ????

…
Alla voro vi besserwissers, av olika sorter.
Med vissa nyansskillnader. Fast vi vet ganska lite
över huvud taget, och än mindre om tex covid 19.

Som vanligt, så är jag finnen i aschlet på i princip alla medborgare,
politiska inriktningar, och icke ifrågasatta föreställningar.
Kort sagt , en jobbig jävel. Jag har inget tvärsäkert svar
och enkel lösning på hur vi trollar bort covid, utan att hälso-priset blir
högre än själva sjukdomen. Därvid må hända jag skiljer mig
något från den stora majoriteten, som alla har all kunskap
om vad som behövs göras, och ändå har ingen har exakt samma
åsikt om det.

Min ståndpunkt är således inte att jag i första hand anklagar, fladdermöss,
Kineser, regeringens corona-strategi, Anders Tegnell, eller någon av
SKYLLA-IFRÅN-SIG-ALLT-ANSVAR-PÅ-NÅGON-ANNAN-STRAREGIN.
Samtidigt som de flesta tillhör tillhör:
VI-VILL-HA-ALLA-FÖRMÅNER-OCH-LYX-KVAR-I-VÅRA-LIV-ANNARS-BLIR-VI-ARGA !
Således två hållningar som är omöjliga att ha, ur en moralisk ståndpunkt,
eller för den delen praktisk – Men visst skiiiiter vi väl i det va ?????

Jag upplever att de flesta i min omgivning inte alls bryr sig speciellt
mycket om att hålla avstånd till sin omgivning. De enda som gör det,
är de som isolerat sig totalt.
Och de har definitivt inte isolerat sig i självuppoffring för andra,
utan rädsla för egen del. Vilket eg sammanfattar mänskligheten
ganska bra.

Samtidigt frodas marknaden, för de som är villiga att ställa om produktionen
och tjänsterna, mitt under pandemin. Tjäna pengar på folks rädslor,
är ingen ny uppfinning. Det är tvärtom själva grundstenen för hela
den kapitalistiska idén. Att reklamen för produkter mot halsont och
hosta har ökat drastiskt under Covid, trots att de inte har någon effekt
på själva sjukdomen, är inte förvånande. Samtidigt fortgår de cyniska
affärsidéerna om att bli miljonär på harmynta barn i tredje världen,
och misshandlade djur etc etc etc. ”tårtdrypande bilder som
går direkt in i hjärtat, och uppmanas fortsätta till plånboken…
eh sorry… jag menar Bank-ID. Allt som går in i hjärtat på folk,
utnyttjas utan ett ögonblink av kapitalister. Och allt
som människor räds, sjukdomar, död, och vad folk ska tycka om en,
utseende och status, utnyttjas cyniskt av kapitalister. Och det enda
målet är att bli ekonomiskt snuskigt rik.

hörni … vilka är vi egentligen ?

12 kändisar intervjuas om allt de ska göra när de fått vaccin,
och alla 12 positiva till vaccin. Nästa dagg, smitta kommit in trots
vaccin,

…
Asså det här med, vaccin, rasism och kön asså ?!!
Jag är en medelålders vit, svensk man,
och troligtvis fullständigt fel hela jag. När man funderar lite
tillbakalutat på hur allt har blivit, och kanske alltid i någon mån varit,
så funderar man över hur det har blivit.

Dessutom mörk hy
Mitt kön, min ålder och min hudfärg, har ju nästan blivit samtidens
själva definitionen/stereotypen för en rasistisk, patriarkal, kvinnoförtryckare,
med skyhög lön. Nu känner ju jag inte igen mig i något av detta
som förtidspensionerad, I-landsfattig, jämställdhetsivrare,
antirasist, som blivit utsatt för en rad olika övergrepp under mitt liv.
Och dessutom har jag lätt att få brun hy på sommaren,
pga av mitt Vallonska genetiska arv. Är jag månne det ultimata
felande länken kring fördomar och generaliseringar ?

Skrika att de ska åka hem ????
Ja men jag tänker på de här Amerikanarna som är rasistiska,
och skriker ”Nig***r go home!!!!” Det är ändå både fascinerande
och skrämmande på samma gång, då det faktiskt initialt var så att de
blev tvingade till Amerika med fotbojor och sålda som varor.
Nu känner de sig alltså hotade av att dessa ättlingar till slavarna
får medborgerliga rättigheter?

Förjäkligt iaf
Och jag tänker på de svärjevänner vars tinningar håller på att
explodera över att den färgade, stereotypa dockan plockas bort ur
Tomteverkstan på julafton. Sen att det är det privata företag I USA som
äger rättigheterna till den filmen som valt att göra detta, tycks inte
gå fram, trots att det påpekas. För det är ju förjäklig iaf, även om det
inte är sant att ”PK-Sverige” orsakat detta fundamentala intrång på
deras tradition om att upprätthålla stigmatisering, fördomar.
Och den ultimata nationalsynden är ju att
kalla en chokladboll för just chokladboll, trots att den faktiskt är gjord
av choklad/kakao, och inte av ett folkslag vars öknamn används
stigmatiserande och rasistiskt. Dessa är det värderingar de slåss för.
Är det nåt jag missat när jag tycker det är tokigt ?

Jo men jag fattar, jag är en jobbig jävel
Ja men jag förstår ju givetvis att jag är en jobbig jävel,
som ifrågasätter många åsikter och ”fakta”, som de flesta sväljer utan
att ”smaka” på dem. Nu förfasas vi svenskar oss, MED RÄTTA över vad som
sker i USA, med attacken på demokratins högborg. Men samtidigt pågår
en medial propaganda-massiv, för att få oss svenskar att förstå
att vi måste vaccinera oss. Samtidigt pågår en medial propaganda-massiv,
för att få oss att förstå att det alltid är jävligare att vara framgångsrik
kvinna i rika Sverige, än låt oss säga en vit, medelålders man som jag är.
Och uppenbarligen värre än att kvinnor och män mördas som flugor runtom i världen,
där saker inte rör oss rika lyckligt lottade jävlar.

Yttrandefrihet … my ass !!!
PÅ min blogg får jag ju skriva det mesta jag vill, och blir inte censurerad,
och jag håller mig dessutom till oerhört civiliserat tonläge, jämfört
med större delen av övriga sociala medier. Dessutom mer civiliserade
kommentarer än de som hakar på pro-vaccin-propagandan, och anklagar
folk som är tveksamma till vaccin, för egoism, och snudd på mord.
Det märkliga här, är att mina civiliserade kommentarer som ifrågasätter
pro-vaccin-propagandan, och feminismens nutida agenda, samt
tillvägagångssätt, blir borttagna från kommentarsfält. Medan de hotfulla
anklagande personangreppen står kvar, orörda av moderatorer, för att de
är i linje med pro-vaccin-propagandan.

Jo jag vet … förlåt. Det är fel av mig att protestera mot det som är fel och
odemokratisk. Varför kan inte jag som alla andra bara falla in i ledet och
segregera människor, och hata varann i stängda grupper på Facebook.
Varför måste jag va så j-a jobbig o skriva blogginlägg som
pressar medborgare till att tycka nåt, och stå för nåt ? Jag är ju skitjobbig,
jag fattar !!! – Man önskar att jag bara kunde hålla käften antar jag.

Man får tex inte säga att det är dumt att kalla varandra för muppar
Utifrån vad som nu sker på den ”fria pressens” kommentarsfält i DN,
så kommer jag att tänka på när jag sökte medlemskap på ett ”rött” forum.
Och hann bara bli medlem, innan jag såg att tonläget var hårt,
och mycket skitsnack, personangrepp, sånt som jag inte förstått att man
måste syssla med, mot ”rätt personer” för att bli accepterad. Det var ett
feministiskt forum, som kallade sig för ”röda”. Där feminister kallade andra
forumdeltagare för ”muppar”. Varpå min första kommentar var att det var kanske inte så konstruktivt att kalla varann för ”mupp”… med citationstecken tydligt markerat.
Varpå den omedelbara åtgärden från dessa rättskipande feminister, var:
”Du är härmed avstängd från detta forum för all framtid, för att du skrivit ”mupp”.

De rikas jämställdhetskamp … (**whaaat?)
Idag fick jag än en gång liknande bemötande på DN, där de tog bort 3 av mina inlägg,
för att jag ifrågasatte rubriceringen. Och detta är en ”liberal” tidning påstås det.
Jag får väl anta att det då handlar om ”liberal feminism”. Vilket skulle vara
intressant att ta del av vad det innebär. Jag får nog snart veta vad konservativ
feminism innebär, då abortmotståndarna i KD ska presentera sin ”feminism”.
Med ett fotomodellsnyggt ungt, kvinnligt ansikte, som nu gör en kovändning
i abortfrågan., om jag tillåts detta ordval utan att bli anklagad för sexism,
pga av glosor hämtade från djurriket. Ett annat inlägg som stämde överens
med det tillåtna budskapet från tidningen, fick stå kvar. Där denne anklagade
alla som inte tar vaccin för att vara egoister. Bra jobbat med pressfrihet
och fri media DN. (Ironi)

Karaktärsmord funkar bra
Det är en massiv medial kampanj i alla stora dagstidningar
och tv-kanaler, som från olika vinklar ska få oss att ta ett vaccin
mot den stora plågan Covid 19. Och precis som vid svininfluensan
tillåts inget tvivlande eller ifrågasättande. Det finns många olika sätt
att hantera oliktänkande. Ett av dem är karaktärsmord, som blev fallet
med den icke dömde Julian Assange. Och då spelar det ingen roll
att han inte blev fängslad och dömd av lynchmobben. För ingen, ingen
lyssnar till en vars karaktär har blivit mördad, eller vars gärningar har
förvrängts, eller vars själ blivit kuvad till ett psykiskt vrak.
Mission accomplished ! Både för feminister och för mördarna i militär
uniform.

Att enkelrikta all information
Ett annat sätt är för den mäktiga tredje statsmakten/Media att nästan
enbart basunera ut artiklar som enögt hyllar vaccin
som ofarligt och medvetet bortser från eventuella dödsfall till följd av vaccinet.
Alldeles lagom till att vaccinet når Sverige, sänder man på SVT en film
som heter ”vaccinkrigarna” som plockar fram ett fåtal extrema vaccinmotståndare
som egentligen inte gör annorlunda än all media, alla regeringar och
läkemedelsföretagen som säljer vaccin gör. Dvs undanhåller fakta och överdriver.

Tysta medborgarens ifrågasättande
Nästa steg är när tänkande människor ifrågasätter informationen,
via kommentarsfält, på ett nästan överdrivet sakligt och civiliserat vis,
så modererar man helt enkelt bort dessa ifrågasättanden. Som inte
ens är tvärsäkra uttalanden om vaccinets risker, utan bara sunda frågor.
Mission accomplished !

Pandemin som inte var nån pandemi, lade grunden för den relevanta misstron
Sen förra ”Pandemin”, Svininfluensan, som för övrigt inte var nån pandemi,
så hade man ju ur trovärdighetssynpunkt bränt ljuset i bägge ändar
från myndigheters sida. Med allt från rena lögner till fula halvsanningar
om både vaccinets risker, sjukdomens farlighet, och redovisandet av statistik.
Och nu har man ändå än en gång mage att låtsas vara förvånade över att så
mycket som 20 % av Sveriges befolkning är skeptiska till att ta vaccinet. Efter
100-tals ungdomar fått kronisk narkolepsi. Och efterspelet ledde inte ens till
att alla fick skadestånd. Ej heller fick vaccinkritiker nån upprättelse, snarare
tvärtom. Skuldbeläggandet och marginaliseringen av folk som väljer att
avstå har tagit fart igen, med anklagelser om osolidariskt beteende, egoism,
och uttryck som ”med berått mod” av ledande politiker till och med.

Utan den ensidiga skrämselpropagandan, hade det varit betydligt fler än 20 %,
som varit skeptiska. Och det är helt och hållet medias, och ledande politikers fel
under bägge mandatperioderna att det uppstått misstro. Om detta råder inget tvivel.

Två bollar i luften
Nå, eftersom jag kan hålla två tankar i huvudet samtidigt, och dessutom
hela tiden sagt att just själva viruset de facto är farligt för många,
och definitivt inte enkelt att bekämpa, så vill jag med eftertryck
än en gång understryka att jag inte tar lätt på viruset, eller
bagatelliserar sjukdomen. Den är brutal, för de som drabbas.
Och jag blir vansinnigt arg på respektlösheten och ignoransen många
visar i vardagen. Dessa två ståndpunkter står inte i motsats till varann.
Att vara skeptisk till enahanda information, och tystande av människor,
gentemot att vara en som förespråkar avstånd, hygien och respekt.

Perspektiv saknas
Med detta sagt, kan dessutom samtidigt med rätta sätta saker och ting
i perspektiv till andra plågor för mänskligheten, som resulterar i död
och sjukdom. Både inom den rika privilegierade världen vi bor i. Och den
värld utanför våra gränser som vi fullkomligt skiter i, och visar en viss
stolthet över den cynismen

22 521, dog under 2018 i cancer i Sverige. ca 10.000 i covid 2020.
92 300, dog i hjärt och kärlsjukdomar i Sverige 2018, jämfört med
10.000 i covid 2020.

Varje dag dör 14 000 barn under fem år i världen. Nästan hälften dör redan under sin första månad i livet. De flesta dör av sjukdomar som går att förebygga som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar till mer än hälften av dödsfallen

Västvärldens och svenskarnas prioriteringar
Fick detta västvärlden att stänga ner hela samhället, snabbproducera
mediciner till barnen? Nej ! Fick denna misär feminister i dagstidningar
att revoltera och gå i svarta kläder på nån snobb-gala ? Nej ! Får detta
dagligen i media hundratals artiklar av empati och sympati, och krav på
åtgärder ? Nej ! Men vi vältrar oss i självömkan rent ut sagt
när någonting på något vis drabbar oss själva. Tom när vi själva är
medskyldiga till spridningen. Lite som när en terrorist dödade 4 personer
i Stockholm, och hela Sverige älskade polisen, och la ut svenska flaggor på
sin status på Facebook. Det var ingen hejd på hur mycket empati vi kände.
Det finns folk som skulle känna det var
rena paradiset jämfört med vad de utstår. Men inga sympatiflaggor för
utvecklingsländer inte, och gud förbjude, för folkslag som har sjal på
huvudet på kvinnorna.

Knappt en liten notis
Knappt en liten notis i DN hade det blivit, om det visat sig vara ett virus
som bara drabbade kontinenten Afrika, eller Asien. Jag har hört ett otal
svenskar uttrycka att de ändå är så många. Och att man tom skulle kunna tänka sig att släppa atombomber över Kina, så är ”problemet löst”

Eller tänk om viruset skulle drabba män i större utsträckning än kvinnor ????

Schhh !!!

…
Hjärtat som är allt för skört för att älskas,
men allt för värdefullt för att sluta slå.
Inga tårar förmår att rinna utanpå en kind,
men i bröstet ropar kärleken tomt.

Tiden…. obarmhärtig,
för den som väntar på att bli älskad.

Döden barmhärtig mot kropp som tagit slut,
eller vars själ är kroniskt förtvivlad. Några är vi som
återvänt till livet, om och om igen. Tagit oss upp
ur svarta hål vi inte vill berätta om, och som ingen
vill höra om.

Men jag lever ännu jag lever än….
Detta sköra liv vi lever, som om vi aldrig kommer dö,
som om det vore för givet. Inget är för givet,
utom tiden, och när timglaset runnit ut.

Hjärtat som var för skört för att älskas,
älskade innerligare än något annat hjärta,
en kärlek som aldrig dör, men inte fick leva.
osynlig kärlek… ensamma hjärtan.

Livet ut älskar det hjärtat dig,
och om du bara såg … om du bara såg,
Om du bara såg … förstod du att det var ovärderligt
Om du bara såg ….

… skulle du älska det.

…
Visst är jag oviktig i sammanhanget, men är mina ord det ?
Det kan vara så att folk i allmänhet tycker det jag skriver
om här är oviktigt. Det är inget konstigt alls med det. Jag har inga
illusioner om just min viktighet för världen eller Sverige. På det
stora hela är jag ingen alls. Men i min egen värld, är mitt värde av vikt,
och mina vänner. Så det är helt okej, att man inte håller med mig,
i saker jag skriver om rasism, feminism, miljö, klimat, och kapitalism.
Jag är inte ute efter att skaffa låtsasvänner på Facebook, som lajkar allt
jag gör och skriver, och i unison kör hatar en annan grupp.

En viss frustration
Men en sak som frustrerar mig, är den ökande trenden av att inte
stå för, eller ens behöver argumentera för vart man står i olika frågor.
Oviljan att backa upp sina åsikter med nån slags förklaring eller substans.
Det finns inget enskilt facit på internet, så en länk är inte alltid
ett bevis för att man har rätt. Man kan ju lika gärna länka till någon som
bara tycker något, och hittar på ”bevis”.

Så varför bryr jag mig om Assange ? – Varför bryr jag mig om nå’t?
Så varför upprör jag mig så över hur Julian Assange blir behandlad.
Och varför bryr sig inga andra om det… som det verkar ? Och en herrans
massa andra mediala ämnen. Jag får ibland indikationer om att jag försvarar en
våldtäktsman, när jag ifrågasätter tillvägagångssättet, och mediernas opartiskhet,
i ärendet Julian Assange. Dock kan de som faktiskt läser det jag skriver,
vittna om att jag inte en enda gång försvarat Julian Assange,
MEN ej heller dömt honom. Likaså har jag ej heller ifrågasatt kvinnor
över lag, eller enskilda kvinnor, för att de är kvinnor. Och inte Anna
Ardins UPPLEVELSE, när det kommer till den omtalade samvaron
med Julian Assange. Men detta vill ingen prata om. Man vill bekvämt sortera bort
honom som en våldtäktsman, trots att han inte ens enligt Anna Ardin
våldtagit henne.

https://www.dn.se/sverige/anna-ardin-bryter-tystnaden-om-assange-efter-tio-ar/

https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/julian-assange-memoarer-ar-prostitution-en-omtvistad-sjalvbiografi/

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/nAvwLd/assange-borde-ha-stallts-infor-domstol

https://www.dn.se/debatt/assangefallet-ar-nedlagt-men-grazonen-bestar/

Vad blir vår tysta överenskommelse ? – och vad blir lag ?
Är lagar alltid det rätt ?
Och i fallet Assange, är det inte enkom sanningen om vad som skett, som
man medvetet bortsett från. Utan brottsrubriceringens sanningshalt,
utrymme för bägge sidor att uttrycka sin sida. Och framförallt hur
man ska förhålla sig till den sanning som faktiskt kommit fram, och de
berättelser som berättats. Hur ser vi i Sverige på ordet våldtäkt ? vad är det ?
En ganska otvetydig sanning är ändå, att ett dylikt fall, med en påhittad
person, som vi kan kalla ”Sven Svensson” i nån liten by i Sverige, inte hade fått
något rättsligt efterspel, och inga rubriker. Och det finns tusentals fall med
Sven Svensson och ”Anna Karlsson” (påhittade namn) som skett i et sovrum,
med tystnad som samtycke, som sedan i efterhand tolkats som våldtäkt.

…
Sagotroll
Det finns något mysigt trolskt över den titeln,
när vi slår upp en sagobok med teckningar från Jenny Nyström,
eller John Bauer. Och sagor har vi mycket att lära från. Vare sig de
är Bibliska, Koranen, Astrid Lindgrens värld eller andra former
så som långfilmer och tv-serier. Också sagor.

Sago-myter som användbara metaforer
Det finns tex en sägen om att troll spricker eller förvandlas till sten,
om de utsätts för dagsljus, och trivs bäst i mörker och skymundan.
Och den finner jag extra intressant för egen del. Både på ett personligt plan,
och i ett större sammanhang. På ett personligt plan, har jag kunnat
använda mig av det som att syna det man är rädd för, och då på så vis oftast
snabbt inse att trollet, spöket, rädslan, hade bara makt över mig, när jag
vände det ryggen. Och det fanns bara i mitt huvud, i min fantasi. Så när
jag mötte det på ett tankemässigt plan, eller genom handling
i verkliga världen… så ”spricker” eller krymper spöket, rädslan.

Trollen i den osynliga internetvärlden då ?
På ett större plan, i världen, samhället och internet, har ju troll
blivit en glosa som håller till på internet för att provocera
för nöjes skull, men även har en agenda att skapa ovisshet
och ett landskap där ingen känner lögnen från sanningen,
i den mån det finns någon absolut sanning. Ibland finns det,
ibland är det fråga om nyanser. Men vissa lögner är uppenbara,
och drunknar i trollskogen, och kan således passera för sanningar
av en stor mängd bekväma, bortskämda människor, som skulle kunna
beskrivas som trollens vänner, stödgrupp.

Spricker inte genom argumentation
Men dessa troll, som finns anonymt på internet, är långt svårare
att få att spricka, än de som nästlat sig in i ens egna rädslor. Delvis pga
en oerhörd mängd av lögner, och ett envetet, medvetet upprepande,
likt reklam för ett internet-kasino. Är det bättre att spärra in dessa troll
i undangömda forum, blocka dem från de öppna, än att låta dem hållas?
Om de inte är anonyma genom fake-konton, så blir sanningen anonym,
genom mängden och intensiteten av lögner och trollande.
Släpper man dem helt fria, utan bemötande blir de jättestora
de utnyttjar all den frihet vi slåss för till att ta bort friheten.

Extremister som kallar meningsmotståndare för extremister
Det går således inte att ignorera dem, då växer de stora, och inte att
bemöta dem med sansad argumentation, eftersom de då kan troll-bomba
internet med lögner och kopiera argumentationstekniken,
från de som argumenterar mot extremism, och rasism. Då tar de bara helt
enkelt våra argument, kopierar dem, vänder dem mot
det sansade samtalet och åtgärderna. De blev kallade för extremister
länge. Nu kallar de vanlig jämställdhet och solidaritet för vänsterliberal
extremism. När vi kallade rasistiska uttalanden för rasistiska, vände de
bara på det och kallade det för ”omvänd rasism”

Hur gör vi då ?
Jag känner att dessa troll inte kan bekämpas med en enda taktik.
Ganska mycket som det i grunden mycket komplicerade coronaviruset,
och hur det bör bemötas. Men framförallt kanske på hur man väljer att
se på viruset, som hot, i jämförelse med andra hot för liv och hälsa.
Kanske är det samma med rasistiska internet-troll som kallar godhet
för knarkande, och grundläggande miljöåtgärder för extremism.
Miljöåtgärder som är förutsättningen för att deras egna barn ska få en
nästa lika bra värld som den vi ärvde, och fick till låns. Vi kommer aldrig
att med sansade argument kunna övertyga en enda troll-stödgrupp,
eller få ett enda troll att spricka med argument. Men hur gör vi då ?

Börja med att….
Till en början kan vi ju sluta stödja dem, både med ord och ignorans.
Sen kan vi ju likt i ens egna rädsle-fantasier
bara vända oss mot trollen, istället för att visa dem ryggen.
Men framför allt via levande egna exempel av generositet
och gränser… som vi tex borde uppfostra barnen.
Stå upp mot uppenbara lögner om invandrare som grupp, med ett
kort icke laddat uttalande, och lämna det ämnet sedan direkt.
tex: ”Nä men det stämmer inte att 99 % av de som sitter i fängelse
är invandrare”. Eller: Nä men jag tycker att det finns lika många
goda invandrare som svenskar, jag ser människor inte nationalitet”
Och gör det öga mot öga, sakligt lugnt utan anklagelse, utan hot om
repressalier,utan skuldbeläggande.

Bemöt trollen, men dansa inte med dem
Möt upp tvivelaktiga uttalanden som låter som rasism,
främlingsfientlighet, med att säga” Jag har hört andra siffror”
eller jag är inte så säker på att det är på det viset” eller
ja det finns goda och dåliga handlingar i alla grupper”
trassla inte in i siffror och statistik, mot de som på en hundradelssekund
tar nya siffror ur luften och kallar det för den enda sanningen.
”Den enda sanningen” hittar vi i regimer som den Nordkoreanska,
Kinas, Brasiliens Bolsonaro, Putin, och Donald Trump… och tydliga spår
hos Sverigedemokraternas förespråkare och följare. Det är inte en väg att ta in på,
för då bäddar vi för dem.

Under-arter av trollsläktet
Nu är det lätt att tro att nät-trolleri är vigt åt rasister och extremhöger.
Och att ”de andra” är det goda. Ta tex Bidens utgångspunkt. Ur vår svenska
synvinkel, så är det omöjligt satt inte framstå som en bättre president än Trump.
Och det kommer han naturligtvis vara, eftersom man får leta i Nordkorea
för att bli sämre. Men hur ändrar man hatet hos 73.000.000 Amerikaner som
röstade på Trump, och var villiga att störta demokratin för det.
Det är omöjligt uppdrag. Dessutom är det troligtvis en långvarig
högerpolitik, som även Demokraterna står för, som bidragit till de
motsättningar och den splittring bland folk vi ser.

…. även av andra könet
Och det finns även en annan typ utav nät-troll, som
i likhet med rasisterna inte har speciellt mycket till övers för
sanna vittnesmål, bevisföring eller jämställdhet. Nämligen
Metoo-rörelsen och lyxfeminismen, som infiltrerat och tagit över
det mesta av svensk media, och inte längre någon törs ifrågasätta
vad de säger, påstår och driver för propaganda. Man har genom Metoo och
efter det i feminismens namn, offrat ifrågasättandet på ett oblodigt
altare, men många kuvade och brända själar som pris. Oskyldiga män som blivit offrade ?

Vedertagen stigmatisering
Manligheten som blivit stigmatiserad och förminskad,
och ett pris som de flesta tycker är rättmätigt. Att skapa ett mediemässigt
och justitie- mässigt Matriarkat ist för det kapitalistiska patriarkat,
som fanns i toppen av samhället, men inte hos de stora massorna. Likt
de främlingsfientliga nationalisterna, bryr sig metoo och feminismen lite
och ingenting om sanningshalt, reella bevis, och faktisk juridisk rättvisa.
Det har mer kommit att handla om hämnd. Och inte hämnd mot
våldtäktsmän och misshandlare och mördare, utan hämnd mot
manligheten som sådan.

Några exempellösa exempel
Det finns några exempel som blir tydliga i Metoo’s spår, och som
eftervärlden kommer döma vår tid för hårt. Men som för tillfället
accepteras av den stora massan. Martin Timell. Julian Assange,
Lasse Kronér, Fredrik Virtanen m fl. Alla har i olika grad fått straff
i offentligheten, trots att de inte blivit dömda för något. Detta tycker feminismen
och Metoo är i sin ordning. De vill till och med dra det ännu längre.
De har helt tappat sin moraliska kompass och sin mänsklighet, precis som
faktiska våldtäktsmän ofta har gjort. Men ser det inte, utan är förblindade av hat.
Mot manligheten. Istället för att hata brottet, och förekomsten av den typen av brott,
har man jagat syndabockar som får en att tänka tillbaka på MaCartyismen, en häxjakt
på vänstersympatisörer i USA på 50-talet.

Mannen som avslöjade krigsbrott, är de allmänna syndabocken
Ja kan inte i en enda text ta upp allt om alla dessa män, som dessutom
inte är de enda drabbade. Men jag kan snudda lite vid fallet Assange,
som åter tas upp i media, nu när den segdragna rättsprocessen mot
honom i Storbritannien närmar sig sitt slut. Och gradvis har acceptansen av
medias förtal av Assange accepterats och blivit norm. Man tillåter utan
kritik att kalla honom för förövare, och våldtäktsman. Etc etc.
Trots att han inte blivit dömd för något, samt dessutom är långt ifrån
våldtäkt det han blivit anklagad för, om det vore sant. Viket ingen vet
utom kvinnan och Assange. Det som vi nu antas ska gå med på enligt nya
riktlinjer från metoo, Feminismen, media, är att vi per automatik ska tro på kvinnans
”berättelse” och att det i sig skall vara bevis nog för att döma. Dvs inga
vittnen, inga fysiska bevis behövs längre. Det är vad vi antas ska köpa.

Män i synnerhet, för samtycket gäller bara för kvinnan, skall oxå försäkra
sig verbalt om kvinnans samtycke till samlag. Det verkar det råda
konsensus kring. Och det räcker inte med att ha fått samtycke. Män skall
dessutom fortsättningsvis under samlaget försäkra sig verbalt om kvinnans samtycke.
För hon jan ju ändra sig. Kvinnan har dessutom enligt nya lagen inget eget
ansvar för att yttra sig ifall hon ångrar sig. I princip har samtyckeslagen
omyndigförklarat kvinnor. Hur tänker man kring det ?

Absurdum
Det är helt enkelt absurt, och ni som stöttar detta har blivit helt orimligt
hämndlystna, fartblinda och bryr er inte mycket om rättsskipning.
Jag har svårt att finna ord för denna rättslösa häxjakt. En av vår samtids största rättsskandaler att ta ifrån Assange sin frihet på hur två personer ”upplever” det hela.
TIO ÅR… har han nu varit utan sin frihet, och jakten fortsätter. Media med feminister
i spetsen fortsätter driva drevet… för vad ? En kondom ?
Ponera att Assange ville vara utan kondom… och kvinnan ville ha kondom,
då är det bara för kvinnan att LÅTA FÖR HELVETE BLI ATT HA SEX MED KARLN !!!!!
Och om han DÅ tvingar henne… ja DÅ är det våldtäkt, men inget sådant har kommit fram i vittnesmålet att han med fysiskt
våld skulle ha tvingat henne att ha sex… det här är LÖJA!!!
Väx för helvete upp och ta ansvar för era egna handlingar,
känslor, etc etc…. Ska kvinnan vara omyndigförklarad ?
Det är faktiskt det feminister och Metoo propagerar för,
SAMTIDIGT som de enligt feminismen och Metoo ska ha mer MAKT ?
hur funkar det juridiskt ?

…
Jag förstår inte….
Varför är jag här ?… annat än bara för att vara här.
Det är så mycket jag inte förstår i livet, om världen.
Dagarna som jag var levande död, är fler än jag kan räkna,
men jag tog mig igenom dem, och kom ut på andra sidan.
Och missförstå mig inte, jag är tacksam. Det är inte det.
Och jag är inte deprimerad… inte nu.

Men jag förstår inte.
Min far är borta, min mor likaså. Och det är helt naturligt,
så blir det för de flesta… men saknaden efter deras bortgång är
inte den som lämnat ett stort hål i mig… men saknaden
av när de skulle funnits där… mina första 15-20 år. Och det lämnar
ett irreparabelt hål av ingenting. Hur saknar jag nåt jag aldrig
har haft?

Det är en del av mig nu, det hålet, den saknaden av saknad.
Det och allt annat som jag upplevt, råkat ut för och
allt jag gjort och mina val… har format mig till den jag är.
Varför är jag här? Vad gör mitt liv för skillnad? Jag tror det gör mer
skillnad än jag förstår… för jag förstår inte.

Man har slagit på mig under så många år, i olika skeden av livet,
misstänkliggjort mig, hånat mig… redan från början. Men jag
har rest mig, och gått vidare…. kravlat och krupit,
när jag inte orkat stå… metaforiskt. Jag har levt för att bli sedd..nån
enda gång… för att bli älskad… nån enda gång.

Nu har jag sett mig… och jag har stått upp för mig.
Min rygg och hållning är rak, även när hjärtat brister,
och hålet… saknaden av saknaden… gör sig påmint.
Men jag har ännu aldrig känt mig älskad. Och jag är
värd att älska … jag vet det nu. Och jag ångrar ingenting jag gjort
För jag har lärt mig mycket av det som gått fel.
Hur många har det ?

Men jag förstår inte… varför är jag här, om inte för att älskas
och älska? Jag tänker mig att någon enda människa på denna jord,
borde kunna älska detta hjärta, denna starka, bräckliga, okuvliga man,
Som rest sig …igen.

Men det är okej…ändå.
Jag är tacksam över allt jag fått, och allt jag lärt.
Jag är glad över skratt och samvaro. Men gladast och mest tacksam
är jag över alla de gånger jag betytt något för någon annan, oavsett
ålder eller kön, etnicitet. Men allra varmast blir jag i hjärtat då jag får
betyda något för barn… någon enstaka gång. När jag får vara den som ser dem
när ingen annan ser dem. Ge dem hopp, säga de ord de behöver höra,
som ingen sagt. Stå på deras sida, för att de behöver någon som står på
deras sida, inte för att de har rätt eller fel, gör rätt eller fel.

Ingen-ingenting gör mig lyckligare.
Och då kan jag leva med att aldrig ha känt mig älskad.

…
Hur tänker jag egentligen ?
Det måste ju vara nåt allvarligt fel på mig?!
Jag är väl allmänt konstig och korkad, som
tex efter bästa förmåga, försöker ta hänsyn till folk.
Idag, efter två st 5km promenader, landade jag efter den
andra på Coop, då viss nödvändig proviant har tagit slut.

Och det första jag ser är en sån här j-a kläm-tant, som ska klämma
på varenda jävla äpple som ligger i fruktdisken. Innan hon beslutar
sig för två st, har hon troligtvis vidrört varenda äpple av den sorten.
Det var en 70+are, den kategori människor som idioter som jag tar hänsyn
till för att de är i riskgrupp för covid 19. Dvs det är större risk att de blir
sjuka och dör. Ja men jag måste ju givetvis vara dum i huvet som fortsätter visa
hänsyn, ta avstånd, sprita och tvätta händer.
En jävla korkskalle är nog vad jag är, åtminstone om man ser till
mainstream och normer.

Jag kanske också är en korkskalle som inte gör skillnad på kvinnor och män,
i mitt bemötande, trots att den oemotsagda normen, är att hata mig för
denna inställning eftersom jag är man och ”tillhör patriarkatet”.
Jag kanske skulle börja bete mig lika svinigt mot kvinnor som det
rykte jag beläggs med ? Jag är ju ändå liksom en skitstövel trots att
jag respekterar människor utifrån deras sätt att vara istället för vad
de har mellan benen ! Nä jag är inte lagd åt det hållet tyvärr,
jag klarar inte av att vara det svin jag anklagas för att vara.
My bad !

Och störst korkskalle tycks jag ändå vara för att jag inte har några
sociala och yrkesmässiga ambitioner. Jag menar hur i helvete kan en vuxen
människa försöka ta ansvar för att minska utsläpp, utarmning av
jordens resurser och förgiftning. Det är ju heeeelt gaaalet av mig.
Varför skiter inte jag oxå i allt och roffar åt mig av vad jag kan oavsett
konsekvenser ??? Jag fattar…. det är MIG det är fel på !
Jag är en korkskalle !

Men jag får väl stå för det då !

It takes a fool to remain sane !