Jag, en levande, dödlig


Slits mellan olika information
Jag slits lite inombords, hur jag ska förhålla mig
till smittan och verkligheten, det är så klart lite av ett mission
impossible att veta. Det är ju svårt nog att avgöra hälsofrågor
även utan corona. Och vem och vad i hela världen
ska man lita på ?

Rätt och fel ? troligtvis inget och både och
Ska jag vara ärlig så har jag som troligtvis läst mer om
allt detta, än genomsnittet, från olika perspektiv, inte en susning
om vad som är rätt och fel, och hur stor risk det är att bli dödligt sjuk.
Och dödligt sjuk, kan vem som helst bli , dessutom bli även av annat
än Covid 19.

Min egen hälsa till ex
Om jag tar min egen aktuella hälsa som exempel, ja även historiskt.
Så är det ändå intressant vad som skapar rektioner hos vänner, bekanta
och utomstående. När jag vägde runt 80 kilo, dvs några kilo under den
ideala BMI-vikten, så blev jag kallad för tjock av några i min släkt,
bland annat min kär far. Och då kom jag från att ha varit i det närmaste
undernärd 10 år tidigare, på 183 cm/59 kg. De som kallade mig tjock,
vägde nånstans mellan undernäring och BMI-idealet.
Sen nu på de senaste 5-6 åren har jag legat några enstaka kilo
över BMI-idealet. Ett BMI på 26 ! Och jag hade under en tid vrääääkt i
mig onyttigheter, som mandelkubb och Ballerina, nära på hetsätning.
Och ingen har riktigt reagerat över detta som ohälsosamt,
eller onormalt. När jag däremot fick en inre klocka som varnade för det,
och slutade med vitt socker i princip helt, och började motionera
mycket genom promenader, långa och många, fast med bibehållen
och till och med ökat matintag av mer näringsrik och hemlagad mat.
Och minska en anings lite i vikt. Det gör intressant nog, flertalet
oroliga över min nya livsstil.

Liten koll ändå, fast jag kollar mer än snittet

Men jag har ändå ganska lite koll ändå kan jag känna.
jag är ju levande, och kan bli sjuk, och är dödlig. Och har ganska liten styrning
över ödet på det viset. Jag kan ju vara kärnfrisk nu, men lika gärna
ha en sjukdom som börjar och inte märks.

SDs faktaresistens är utmanad av ”Covid-experter”
Och om jag återvänder till funderingarna kring Covid-smittan, och den
Tsunami av information, och desinformation som flödar, samt alla
hobbyexperter som tror blint på just sin övertygelse,
och stänger inflödet för all annan information, eller ifrågasättande.
Man slukar information som passar en egna syften, i en takt
som får den mest inbitne, fakta-resistenta, ”Svärjevän” att bli imponerad.

Leta och finn
Om du letar information, och personer som starkt propagerar för att alla
ska ta vaccin, så behöver du inte leta. Det finns orsaker till detta, som inte
kanske är så ädla som framställs. Men letar du kritik och ifrågasättande
av vaccinets framställning, dess ekonomiska drivkrafter, dess risker
för biverkningar eller tom dödsfall, ja då får du leta dig trött. Och om du
hittar det, så hittar du det enkom tillsammans med en artikel som
förklarar att kritikerna är samvetslösa foliehattar, som inte tar till sig
det som etablissemanget har bestämt är ”fakta”

Varför gör jag det då ? svaret .. jag gör inte det !
Och varför ställer jag mig då på vaccinkritikernas sida tänker ni ?
Faktum är att jag inte gör det per definition. Jag blir helt enkelt
bara misstänksam mot all ensidigt informationsflöde. Eftersom
jag vet att inte alla agenda styrs av osjälviskhet eller idealism.
Snarare tvärtom, nästan vad än vi pratar om, så finns det egoistiska
och ekonomiska orsaker till att strypa kritik och ifrågasättande.

Sitter inte med sanningen, men troligtvis med förnuftet… ifrågasättandet

Och utan att sitta på sanningen, som tvivlande och ifrågasättande,
anser jag att det alltid är sunt att ifrågasätta allt, men extra mycket
när en massiv majoritet, från högsta maktposition och ner
till lägsta gräsrot o-synat köper information. Och så är fallet med vaccinen
som nu på rekordtid tagits fram, av företag med miljard-omsättning.
Bara där borde folk dra åt sig öronen kring om det är helt säkert att allt
går rätt till. Men det låter sig inte göras under sådana moraliska
påtryckningar vi än en gång utsätts för, likt svininfluensa- vaccinet.

Flera anledningar
Det finns flera anledningar till detta beteende från Media, politiker
och miljardföretag, men de flesta är cyniskt ekonomiska. Den allmänt
vedertagna uppfattningen är att om det ska gå att ”utrota”
(Det finns lite som tyder på att det går) … Covid 19, så krävs det att upp
till 70-80 % av världens befolkning MÅSTE ställa upp och vaccinera sig.
Det är dessutom faktiskt även det, naivt, eftersom den rikaste delen av
världen roffat åt sig långt mer av det befintliga vaccinet, än vi behöver,
med konsekvensen att tex Afrika kommer få det låååångt efter oss, vilket
i sin tur gör att om teorin om massvaccinering stämmer, inte kommer att
fungera ändå, eftersom man exkluderar fattigare länder.

Om det ska vara genomförbart, måste uppoffringar göras – av andra
!
För att det ändå i någon mån ska vara möjligt att genomföra
en sådan exempellös massåtgärd, så krävs det att all information som
kan ifrågasätta vaccinets eventuella faror och nackdelar ifrågasätts
och att personerna som säger annat görs icke trovärdiga. Och kampanjen
måste vara massiv, och vattentät, får inte innehålla tvivlare. För då
uppnås inte den procentsats man har sagt är nödvändigt. Man är dessutom
ifrån maktposition, och gemene man, tydligen villiga att offra de undantag
i hälsa och eventuella dödsfall orsakade av vaccinet, för det stora helas
goda resultat. Och det menar jag är farligt. Därför oftast, oftast är det
inte sina egna liv man är redo att riskera, utan andras. Och där är
givetvis nuvarande regering medskyldiga, precis som regeringen Reinfeldt var det under Svininfluensan. Men att ta ansvar av konsekvenserna är det inte tal om,
utom i begränsade ekonomiska skadestånd för förstörda liv.

med detta sagt så

Med detta sagt, så ifrågasätter jag även i stort de uppkomna kölhalningarna
av statsministern, justitieministern och finansministern för deras
inköp i gallerior innan jul, och i mellandagar. Dubbelmoral ? javisst !
Fel av dem ? javisst! Men var så säkra på att de som kritiserar dem inte heller
är några änglar i sammanhanget. Och var så säkra på att agenda till kritiken
är politisk makt, för att kunna skaffa sig ännu bättre ekonomisk ställning för de rika.

Goda nyheter för högerextremister och förespråkare för ett samhälle med ökade klyftor
Det här är ju goda nyheter för de konservativa och främlingsfientliga
krafterna att media banar väg för dem. när Löven och Johansson
inte lever upp till de uppmaningar som de gör med emfas. De borgerliga
borgerliga journalister och främlingsfientliga försitter inte en sådan chans,
att bidra till förtroendebrist till sittande regering. Och de av dem som inte öppet
sågar Löfven och Johansson, kan ni vara säkra på, var själva ute och julhandlade.

Njaä… eftersom få eller inga ändå läser detta, eller bryr sig,
så går jag och läger pussel nu.

Tankar om tankar,och efterlysning av upplysning


Man kommer bara en viss sträcka på en tank,
även om man har reservdunkar, att fylla på med.
Men till sist hackar man sig fram på ångorna innan
man plötsligt står helt still, mitt i en skog långt
ifrån påfyllning.

Man skulle kunna tro att jag skriver om bilar och bensin.
Ja det är själva tanken, att ha tanken som metafor, för den
mänskliga själen… min själ !
Hur fyller man på energi, och liv i en själ då?
och hur länge räcker det innan själen bildligen befinner
sig mitt ute i skogen, i pinande iskyla och mörker ?
Och är utan ”reservdunk”

Ja har under livet närt min själ med dans, på danslogar
nära somriga norrländska sjöar, och dansanta älvor och
gudinnor. Jag har närt den med socialt umgänge i samband
med oerhört roligt boulespel. Och jag har närt den med att spela
musik tillsammans med Åsa och Per-Åke, och till och med spela för
människor nån enstaka gång. Och jag har närt den med lite fysisk
beröring, ja till och med kramar till och med… ibland.

Men själen bor i min kropp, och när jag när min kropp, så när jag även
min själ, och vise versa. Och där har jag också gjort mitt yttersta.
Men nu så här på årets näst sista dag, känner jag hur jag frenetiskt
letar efter en reservdunk till, för själen ….. för livet.

Trött, trött och kall i själ och kropp, gör jag som jag alltid gjort.
Jag tar ett steg till, och ett steg till, och hoppas att tunneln
snart tar slut, och ett ljus skymtar vagt. En liten skvätt energi, fick
jag av snön som föll idag och lyste upp. Men mest saknar jag umgänge,
sysselsättning och framför allt solen….

Nej det sliter på både kropp och själ nu,
när det är nära på soppa-torsk.

De e f-n inte lätt inte !


Hur man än vänder sig, så nog fan
har man arslet där bak.
Och speciellt när det gäller
mat och hälsa, om man söker information om vad som är
nyttigt och onyttigt. Jag har kommit fram till att man måste
sluta äta och dricka, för att undvika onyttigheter.

Ja men hur ska ni ha det ? Inflammatoriskt eller antiinflammatoriskt ??
Jag har tex alltid inbillat mig att havregryn är nyttigt, och ätit
det till frukost i hela mitt liv. Ofta tom fiberhavregrynsgröt.
Men tji fick jag, för spannmålsprodukter som inte är fullkorn, är tydligen
”inflammatorisk” mat. Ingefära som är ANTI-inflammatoriskt då ?
De borde ju vara toppen ? ICKE ! Det är tydligen skadligt för levern,
om man får för mycket.

Mer än lovligt tjurig jag är
Jag var upp på ICA Kvantum, 1, 4 km från där jag bor,
och Corona-handlade till en vän. Vännen ifråga erbjöd vänligen att
jag skulle ta deras bil, men jag är mer än lovligt tjurig ibland.
Jag ville ha motion och styrketräning i vardagen. Och det fick jag.
Jag var där en sen kväll nån gång för några veckor sedan, och då var
det inte många själar där.

Idioter, dumskallar, puckon,och några människor oxå
Men det var då det. Jag gick in, och det fyllde på,
och fyllde på och det fyllde på, med idioter, dumskallar, puckon,och några
människor oxå. Några med munskydd blängandes på mig
och trängde sig fram genom gångarna, härs o tvärs, helt planlöst, likt
ett gäng dementa, speedade präriehundar.

Ja men för all del ta med hela familjen, varför inte hämta upp mormor oxå ?
Att åka iväg En i familjen och sköta familjens nödvändiga inköp,
har, hur ska jag uttrycka det – INTE LANDAT RIKTIGT HOS FOLK.
Jävla puckon, som måste ta med sig ungar och en oäkta hälft
som inte har nån funktion alls där, annat än vara i vägen. Man skulle
kanske hävdat att den andra hälften skulle styra ungjävlarna iaf.
Men i helvete nån gång !

Lugn, lugn, det kommer mera !
Uppenbarligen, iom att man styrt det på det viset från politiker
och kapital, att centrum flyttats FRÅN STAN, där det satsats miljoner på att
snygga upp stadskärnan för att bara överges… uppenbarligen
så har kommunen ordnat ungdomsgård, i det nya området UTANFÖR STAN
Vad ? i någon byggnad bredvid ICA ? NÄÄÄ I VARUHUUUUSET!
Volvoraggarna är rastlösa, och tillhör de odödliga, och likt Magnus Uggla så
”Skiter de i allt”. Det verkade hur som helst en bra idé tänkte dom, att hänga
15-20 st inne på ICA, vid godisavdelningen, som naturligt-jävla-vis ligger vid kassorna.
Så de blockerar dessa, utan att ha en tillstymmelse till avsikt att handla något.

Halkfritt = rastlöst
De är rastlösa ikväll, Volvoraggarna. För snön och halkan som de farit omkring
i små tonårskluster och sladdat över hela stan i trafiken, .. den har tinat bort
Och smällarna som de köpte på Annandagen, och kastade ut genom sina
jävla Volvo’s har tagit slut. Ja men för fan höj körkortsåldern till 30,
åtminstone för killar. Och när vi ändå håller på, så kan vi höja byxmyndig-
åldern för tjejer/kvinnor till 30 oxå. Eftersom de inte tycks vara ansvariga för
sina handlingar. Nä de e f-n inte lätt inte !

Värst av alla
Sen springer det omkring nån jävla idiot där inne och försöker skydda sig
från närgångenhet med vagnen, och ser livrädd ut, parerar går omvägar
och faktiskt handlar. … det var jag som var DEN idioten. Den idioten tog tom
varorna i vagnen ut, utomhus, för att packa i lugn och ro. Överdrivet ?
Jajjamen !! Det kan ni ge er f-n på ! Speciellt som jag för andra gången på kort tid,
råkat ut för jubelidioter som inte vid 70 års ålder lärt sig var entrén på ett varuhus är,
utan tränger sig in i varuhuset bakvägen genom kassan. Den kassan där den livrädde
idioten som försöker undvika närkontakt står. Är han en av de som jag
ska visa solidaritet med, och vara rädd om de äldre, gubben som inte hittade entrén ???

Nä de e f-n inte lätt inte !

Ord och annan svårtydd kommunikation


Orken för väl underbyggda inlägg, tryter i samma takt som intresset för dem
Som vanligt har jag så många ord i mig, mer än jag har ork att
sammanfläta dessa ord, till något mer än känslobaserade,
irriterade okvädningsord. På vilket de mesta av internetbaserad
”kommunikation” är grundad idag. Men o andra sidan har ju nästan
ingen ork, tid eller engagemang att läsa de här i sammanhanget korta
inläggen heller. Så varför utöka ? Och sanningen, i den mån den finns,
är förskjuten uti det offentliga samtalets periferi.

Jag skulle behöva skriva flera 500-sidiga böcker för att få med vad jag har
att skriva om vårt språk, vår samtids värderingar, och empatiska förfall.
Och till detta har jag inte rätt självförtroende eller rätt tålamod för att lägga
upp och planera.

Kortsiktigt inspirerad
Men jag blev lätt inspirerad, efter en läst artikel i DN, efter en ”spaning” kring
orden tack och varsågod, samt hälsningsfraser.(länk)
Så vi får se hur långt jag orkar spana.
Själv har jag under flera år haft stor allergi gentemot uttrycket ”God Jul”,
så pass att jag frekvent på ironiskt vis använt det året runt,
UTOM i December !

Språklig regression
Jag upplever sedan länge en regression av det svenska språket,
både i tal och i skrift. Till och med i journalistiken, som man tänker kanske
skulle kunna ha utbildning i det de sysslar med. Men jag misstänker att
ett begripligt och rikt språk, inte står överst på kravlistan vid anställningsintervjun
på Aftonbladet, Expressen eller Dagens Nyheter.

Många missbruksproblem har delvis begripliga förklaringar.
Ja alltså missbruk av språk och ord.
Jag tänker på hur Globaliseringen och anglifieringen av språket, är delskyldig.
Internet, och tangentbord, auto-stavning på mobiler, som på engelskt maner
särskriver långa sammansatta ord. Varpå nya generationer börjar särskriva.
Och alla unga generationers strävan att ha ett eget språk, som inte inkluderar
den äldre generationen. Men det allvarligaste är indignationen och den språkliga
förslappningen kring begripligt språkbruk.

Ord är makt
Att kunna uttrycka sig och förstå språk är makt. Att kunna använda
komprimerat kärnfullt språk är makt. Tex Yes we can” eller
”Make America great again” .. fångar folk på bredden
även om ingen vet vad det innebär i praktisk politik,
eller för sin egen livssituation. Så språket är starkt förknippat
med huruvida demokratin är levande oxå.
Ytterligare exempel på språkmissbruk i maktsyfte är
borgerliga ord som ”välfärdens kärna” (viket egentligen
kom till för att dra ner på välfärden för att öka tillgångar för redan rika)
Incitament och flexibilitet på arbetsmarknaden, är oxå ord med tydliga
syften, som inte är i paritet med dess positiva klang. De är som att kalla
skogsskövling, kalhyggen för ”föryngringsytor”, när de i själva verket utrotar
ekosystem, och dödar en för naturen, och i förlängningen även
människan helt livsavgörande mångfald av arter.

Nyordlista
Årligen presenteras även en nyordlista, vilket oftast blir en populär snackis
i radio och tidningar. En del ord tillkommer av nödvändighet, så som
”Covid 19, och ”social distansering” – till följd av influensapandemin.
Men det mesta är mest bara nonsens, och fullständigt onödiga ord,
åtminstone att föra in i nån slags ordlista. Några är dagsländor,
och försvinner fort. Några är medvetet obegripliga för gemene man,
och därför inte relevanta. ALLA ord, nyord, och ordkombinationer
är dock tillåtna, och nödvändiga, för språkets utveckling, i det praktiska
användandet. Det finns inget som heter: ”det finns inget som heter”.
Men att i SAOL, inkludera ord som ”kanskeman” eller ” intimitetskoordinator ”,
är ju mest bara genant för språkrådgivarna.

Speglar vår samtid dock – på ett icke alltför smickrande vis
Ord som ”kanskeman” ligger dock i tiden, där det blivit en slags
konsensus och tillåtet att öppet klumpa ihop och förnedra män
och manlighet. Det finns tidigare ex som ”killgissa” och ”mansplaining”
Vilka alla är nedlåtande, och generaliserande, och de facto troligtvis
kan stämma överens lika väl på vissa kvinnor som män. Så nyorden
speglar på så vis de rådande mediedreven och samtidens socialt ”heliga kor”.
Det pågår en ”revolution”, om ni missat det. Och det är bland annat mig
man revolterar mot, pga av att jag har snopp istället för snippa.
Jag har tydligen för mycket makt och pengar, och förtrycker kvinnor
genom att vara en del av ”patriarkatet”. Jag förtrycker oskyldiga ”maktlösa”
fattiga kvinnor som Annie Lööf, Ebba Bush Thor och Cissi Wallin, den senare
vars maktlöshet fick en icke dömd man, sparkad från sitt jobb, pga av saker
han enligt rättssystemet inte gjort.

Så visst är ord viktiga !

Dagens berättelser


Nu tippade minutvisaren över till ny dag.
En blid vinternatt till torsdag den 24e december 2020.
Jag kände mig inte så stursk i morse, kände mig nästan
undernärd på nåt vis. Men nu är det lite bättre. Jag har nog
kört rätt hårt med kroppen ett tag. Långa promenader, varje dag,
och totalt brutit med förföraren vitt socker.

Knark-uppbrott
Och kroppen reagerar ju så klart när man slutar knarka.
Jag har oroat mig lite för att jag skulle dragit på mig diabetes,
så som jag vräkt i mig, och såna symptom jag hade, muntorrhet, kissa ofta.
Men jag tänker ju inte försöka få det testat NU… det är inte bra för vården,
och inte för mig. Större risk att bli sjuk på sjukhuset nu, än frisk.
Jag tänker att jag lever hälsosammare istället. Nu har jag varit
sockerfri i en månad tror jag. Jag kommer inte ihåg exakt dag.

Vacklande självförtroende
Vacklande självförtroende för mina sångkunskaper drabbade
mig, och blev osäker på mig själv. Det är märkligt så känsligt
vissa saker är. Och hur osårbart självförtroendet är på andra
punkter. Om nån skulle försöka trycka ner mitt självförtroende
att kunna dansa, så kommer de inte lyckas. Matlagning har
jag inget självförtroende alls, när det kommer till att bjuda på mat,
men det bekommer mig inte om jag inte är duktig på det.

Dagens mediala och rättsliga galenskap
Dagens mediala och rättsliga galenskap, må ändå vara
det som med hjälp av den nya ”samtyckeslagen” kallas för våldtäkt,
på ett spa med massage. Assange hade verkligen rätt när han sa
att ”Sverige är feminismens Saudiarabien”. En man döms nu till
två år och tre månader i fängelse. Och man kallar det för våldtäkt i domen.
Och vem är jag att ifrågasätta domen ? Var jag där ?
Nej det var jag inte ! Men det verkar inte finnas någon tvist om
vad som skedde, inte ens enligt kvinnans vittnesmål. Ergo, kan jag ha en åsikt
straffskalan, och straffbenämningen, och tom med lite i själva händelsen.
Det är nästan omöjligt för er bloggläsare att bilda en uppfattning
om ni inte läser artikeln, om domen. här

Kvinnans vittnesmål
Men här är en del av kvinnans vittnesmål:
– Jag tyckte han kom väl högt upp på insidan av låret mot ljumsken, det blev väl intimt, har kvinnan sagt. Då massören gick vidare till nästa ben vidrörde massören henne ännu högre än tidigare.
– Jag visste inte hur jag skulle reagera. Det kändes som om jag inte var där. Massören utförde sedan flera sexuella handlingar på kvinnan som tingsrätten likställer med samlag. Kvinnan har beskrivit det hela som overkligt och chockartat. Hon kunde inte ta in vad som hände och blev handlingsförlamad. ”Massagen” kan ha pågått i omkring fem–tio minuter.När mannen sänkte britsen och la sig på kvinnan vaknade hon upp och satte upp sin hand som stopptecken.”

Men allvarligt talat !!!???
Men allvarligt talat !!!??? Våldtäkt ???
*Synnerligen olämpligt ? – utan tvekan !
*Tjänstefel ? – självklart, det strider både mot företagets regler
OCH överenskommelsen om massage !
*Sexuellt Övergrepp ? – Ja kanske, men det är diskutabelt då det rör sig
om en vuxen myndig, kvinna som när som helst hade kunnat säga ifrån !
* Våldtäkt ? – Men vad i hela H-vete är det då när en kvinna eller man
för den delen, fysiskt tvingas till penetrering och andra sexuella handlingar
mot dennes uppenbara vilja, fysiska och verbala protester ?
* ”flera sexuella handlingar som tingsrätten likställer med samlag” –
Men vi får inte veta i vad dessa handlingar bestod. Det är möjligt att
nån slags penetration utan penis, förekommer .. men det får vi inte veta.
Och det är lite typiskt för sådana Metoo-fall.

Inte ens samtyckeslagensom är så oerhört korkat utformad, kan åberopas då
I den här domen, som så klart blev överklagad, men inte lika säkert
kommer upphävas och fria mannen… i den domen,, omyndigförklarar
rätten kvinnan på alla plan. Inte någonstans står det att kvinnan har
på något sätt uttryckt att hon var obekväm med det som hände, som
benämns som ”våldtäkt”. Inte förrän han kysser henne, och hon sätter
upp handen som stopptecken och då upphör det hela. Inte ens samtyckeslagen
som är så oerhört korkat utformad, kan åberopas då, eftersom det slutade
vid minsta tecken. Ja men va … . va i h-vete håller vi på med ??????

O inte en jävel tycks våga säga nåt om hur galet detta är.

Män kan inte våldtas ?
Ska den här lagen stärka jämställdhet och rättssäkerhet ?
Är vi lika inför lagen ? Ja men då vill jag bara att ni föreställer er
att en kvinnlig massös, masserar en man, i liknande situation.
Kvinnan börjar smeka honom sexuellt. Till och med hans penis ponerar vi.
Och mannen säger ingenting under en tiominuters period.

”Kom och skriiiv mig det på näsan, den som våååågar”
Försök inbilla mig att det i en svensk rättsprocess kommer betrakta det som
att kvinnan våldtagit honom. Försök inbilla mig om att polis och rättsväsendet
lyssnat på hans ord ”Det var som jag var nån annanstans”
”Jag blev helt handlingsförlamad” ,… En vuxen man, och en vuxen kvinna.
Försök inbilla mig att den nya lagen är jämställd.
Jag kanske skulle hävda att jag kände mig helt handlingsförlamad
inför sockret jag vräker i mig… knarket, och ge de som tillverkar det år i fängelse.
Jag menar JAG kan ju inte lastas för vad JAG gör och går med på ??

Jo God Jul förresten Sverige :O

Prinsessor och mansgrisar


De ska ärva jorden
Och samtidigt, som den fruktansvärda pandemin,
som är så fruktansvärd, bara för att den, denna gång
även drabbat rika länder, och rika människor.
… samtidigt förflöt livet som det plägade.
Och de kloka blev inte kloka på de som kallade sig för kloka,
och de hänsynslösa regerar, for they shall inherit the earth.

Nya slavar, då de gamla förbrukats
Slaveriet har upphört, slavarna har friats, och ersatts av nya slavar.
De förtryckta, kuvade har slagit sig fria, och intagit förtryckarens
trevliga lilla roll. Och egot firar nya triumfer. Vår historia skrivs om
efter godtycke och ego-agendor. Den kvinnliga frigörelsen, gjorde den
moderna frigjorda kvinnan till en förtryckande man, Sida vid sida
med förtryckande män, och det kallas jämställdhet.

Rebelliskt eller svinigt, en fråga om kön
I USA och Sverige, och några länder till, har vi världens mest
jämställda samhällen, där är kvinnor sexuellt frigjorda, och samtidigt
mest förtryckta i hela världen, om man får tro rubriker och anmälningsfrekvens.
Min fd mor, var en föregångare, låååångt långt före Zarah Larsson
med att hata, hata, hata män. Nu har hennes dröm slagit in. Det är
inte bara tillåtet att hata män offentligt, det är lite fint, och rebelliskt.
Det omvända är däremot varken fint eller rebelliskt så klart.
Det är patriarkalt och mansgrisigt, har jag lärt mig, genom media,
lagar, den svenska 2017-revolutionen, och diverse manshatare.

Evigt dömd till manlig arvsynd
Hur kommer allt detta sig då ? Ja egentligen har jag ingen aning,
men eftersom jag redan som man, i Sverige är dömd till evig skuldbärare
till allt ont som sker på jorden, så kan jag ju lika gärna ”killgissa”,
vilket för övrigt är ett av många, allmänt vedertagna nedlåtande uttryck
om män. Och män ska ta emot som en man, inte visa egna känslor, men
vara lyhörda för kvinnors känslor.

Den svenska revolutionen år 2017
Efter den Svenska revolutionen, hösten 2017, så har förändringar
i framförallt media fortsatt att verka. Det har pågått långt innan
2017, men blev resultatet det vi tänkt oss och hoppats på ?
Den Svenska revolutionen startade i USA av Alyssa Milano, och spred sig
och hade sitt epicentrum i Sverige. Här fanns uppenbart bäst förutsättningar
för den att blomstra. Resultatet blev drygt 10 i media kölhalade män,
kändisar, varav en blev dömd till våldtäkt till följd av vittnesmål.
Resten var då alltså oskyldiga ? ICKET !!!
Inte enligt revolutionens nya rosa måttstock. Jag fick som man lära
mig att bara för att de inte vart dömda, innebär det inte att de är oskyldiga.
Det gick dock inte att tänka tvärtom: att bara för att de blev dömda, innebär
det inte att den nödvändigtvis är skyldiga. Jag blev vid flertal tillfällen
tillsagd att sluta debattera ämnet, istället gå och begrunda
mannens arvsynd, och allt ont jag stod för.

Oskyldig underhållning
Så sent som igår, såg jag på en romantisk komedi, som är en av de få
som är välgjorda, och har både sans, och romantiskt sagoskimmer över sig.
”Sleepless in Seattle”. Jag började nästan tro på kärlek, och nästan drömma om den.

Idag började jag titta på Mamma Mia 2, för att jag
älskar musiken… ABBA. Men vad är det för en film ??? vad är det för handling ?
Vad är budskapet ? Och hur vanligt är denna kvinnosyn, och manssyn ?
Och ska man verkligen, som jag analysera en romantisk komedi och musikal ?
Ja det ska man ! Om budskapet är sexistiskt, sjukligt snedvridet
och inte minst förstärker alla förstärkta sociala och relationsrelaterade klyftor
mellan män och kvinnor, som vi i Sverige har varit världsledande på.
Kan man inte bara se det som oskyldig underhållning då ?
Jo visst kan man det, om det hade varit oskyldig underhållning.
Men filmen är en av hundratals, och visar på något som är väldigt skevt i
synen på könsroller och kärlek. Och det väljer jag att kommentera.
För att jag är övertygad om att det påverkar människor i livet.


Promiskuitet eller frigjordhet
Donna är huvudrollsinnehavare, tillsammans med dottern Sophie.
Och man hoppar fram och tillbaka i tiden, för att knyta ihop
moderns och dotterns liv på platsen på den Grekiska ön. Det är fantastisk sång
från Amanda Seyfried och Lily James. Och slutscenen i Mamma Mia 2,
är gripande vacker, så hjärtat spricker, om kärleken mellan mor och dotter.
Det är briljant och vackert. MEN … som Tony Erwing skulle sagt….
Men Donna levde ett så pass promiskuöst liv som ung, att hon
inte visste vem av tre män som var fadern. Och det i sig, är helt i sin ordning
för mig, detta i sig har jag INGA värderingar kring. Det är när vi jämför
mäns och kvinnors likadana handlingar kring otrohet, lögn
och promiskuitet som det nästan alltid haltar, i romantiska filmer
i alla filmer, i verkliga världens media, vilket tyvärr spiller över på verkligheten
och människor i densamma.

Svek

Den unge Sam framställs som, och hans karaktär framställer sig själv som
den som svek Donna, genom att ha haft sex med henne under en natt.
Han hade en fästmö, som han inte talat om att han hade. Ja men svek han
inte då fästmön ? kan jag tänka. Donna själv hade ju själv inom kort tid varit
med två andra män som var intresserade som hon i sin tur lämnat. Kvinnorna som
är i centrum i filmen, Donnas vänner sluter upp och fördömer. alltid
i alla filmer. Sällan eller aldrig porträtteras en sviken man som just en sviken man.
För sådana är de könsroller som både män och kvinnor skriver under på,
inte minst de mest mest ivriga av feminister. Vilket jag kan ge många exempel
på om så önskas.

Legitimerad otrohet
I verkliga livet, har jag sett många liknande exempel. Där kvinnor och män
troligtvis procentuellt är lika benägna att vara otrogna.
Men där det råder en slags överenskommen konsensus om att det oftare
är män som har den benägenheten.
Till skillnad från en del andra än mer extrema kulturer, där det
bara anses vara kvinnan som begått äktenskapsbrott, om båda är otrogna.
Några kvinnliga bekanta som erkänt otrohet, tyckte att otroheten
var legitimerad eftersom mannen hon var otrogen mot,
”inte lyssnat” och att hon ”försökt att prata”. Så beskrivs det inte åt motsatt håll.
Jag personligen, har aldrig förstått hur man kan vara otrogen, det är bortom
mitt förstånd,,.Jag har aldrig varit, och kommer aldrig vara det. Eftersom jag anser
att det är fegt och svinigt att vilja ha kakan och äta den.

Manliga män, och kvinnliga kvinnor
Robert de Niro och Anne Hathaway i the intern, är ytterligare en sådan film,
som förstärker de sjuka mans och kvinnorollerna. Där han är en stabil klippa,
och hon är ett känslomässigt vrak, som gör en traditionellt manlig karriär.
En man ska bara ta allt, svälja allt, inte visa egna känslor,
men stötta kvinnan. Även när kvinnan gör en chefskarriär som bygger just på
icke jämställdhet. Att vilja ha kvar kakan och att vilja äta den.

Jag tror nämligen…
Jag tror… jag tror nämligen att alla kvinnor inte är oskyldiga,
omyndiga, känslomässiga vrak till prinsessor, eller att män är
brutala, otrogna, svinaktiga potentiella våldtäktsmän.
Jag tror att kvinnor och män är människor. Jag tror att det finns
både av gott och ont, inom bägge könen. Jag tror att prinsessa-drömmen är
skadlig att tro på. Jag tror att det är lika fel att dra alla män över en kam,
som det är fel att dra alla invandrare över en kam, som det är att dra alla
kvinnor över en kam. Jag tror att det är osunt att ha fördomar
om man gör dem till sanningar. Att revolutionen i slutändan inte skapade
frihet för någon. Utan bara mer distans, fördomar, och starkare
ojämställdhet. Jag har ALDRIG uttryckt ett hat mot kvinnor, för jag har ALDRIG
hatat kvinnor. Jag hatar ej heller invandrare eller svenskar. Jag tycker ej heller
om invandrare eller svenskar. Jag tycker om och ogillar olika människor.
oftast utifrån hur de respekterar mig, och andra medmänniskor,
inte efter kön, fördomar, grupperingar.

Jag tror att ”revolutionärerna” måste återerövra sin mänsklighet,
och se sitt eget ansvar, lika mycket som sina rättigheter.

Mvh en genom arvsynd patriarkal mansgris

Romantik för pansarhjärtan


Jag brukade älska julfilmer. Den sorten som innehöll
en viss sorts julmirakel. Mirakel som egentligen bara är vanlig
mänsklig värme, när människor förlorade i sorg, blir räddade till
samhörighet, barn som finner sina föräldrar, efter lång frånvaro.

Lika mycket avskyr jag massproducerade ”romantiska” julkomedier,
byggd på Amerikanska klichéer, med Hollywoodsnygga B-skådespelare.
Där allt går ut på att de snyggaste ska bli tillsammans i slutet, fast
de är så osams och omaka från början. Det finns hundratals av dem.
Och i år, till jul, tror jag att olika kanaler ingått kartell för att visa allihop.

Men det finns några pärlor bland alla kopior. Några som tom smälter ett
pansarhjärta som mitt. En trovärdig story, bra skådespelare,
och lite mindre av romantikfloskler… och skratt. Men sen tror jag det är nödvändigt
att man,. för min del, ska ”bli kär” i den kvinnliga huvudrollsinnehavaren,
eller åtminstone hennes bästa vän. För att kunna drömma sig in i den världen.
Och då är det en mix av rollkaraktären, och skådespelerska troligtvis.

Jag har några filmer som sagt var, som jag inte tröttnar på,
när jag behöver drömma mig bort från min romantiklösa tillvaro:

* Sömnlös i Seattle (Meg Ryan)
* It could happen to you (Bridget Fonda)
* Love Actually (Emma Thompson)
* Medan du sov (Sandra Bullock)
* Once Around
* Beauty and the Beast (Emma Watson)
* Fyra bröllop och en begravning ( Andie MacDowell )
* Up (Tecknad)

… som jag minns nu iaf

Nej jag har inte ett pansarhjärta när allt kommer omkring. Jag kan,
med risk att låta förmäten, var ett av de mjukaste medkännande hjärtan
som slår i en gammal gubbe. Fast med några lager pansar runt det sköra
medkännande hjärtat.

Kärleken ler inte mot mig. Jag är väl bara en av dem som
inte ska finna den. Och att påstå att jag accepterat detta,
är både väldigt sant, och en innerlig lögn. Jag kommer aldrig
sluta längta efter kärlek. Om jag någon gång säger att jag
accepterat ett liv utan kärlek, så, ljuger jag,
för att skydda mitt hjärta.

Ikväll såg jag ”Sömnlös i Seattle”, Meg Ryan och Tom Hanks, och den lilla
äktenskapsmäklande sonen, som ringer in till ett radioprogram,
och önskar att hans pappa ska hitta en ny fru. En Julönskan.
Filmen börjar med att de två står vid en begravning utomhus,
det är pojkens mamma, som dött, av nån sjukdom.
Och redan där i filmens första minut, är mitt hjärta fångat,
och pansaret tillfälligt brutet. Jag får väl erkänna att jag är svag
för Meg Ryan i kärlekskomedier. Och som hon har sitt hår här,
i denna filmen, är också onödigt vackert.

Meg Ryan

Fotboll


Varför följer en vuxen man ett fotbollslag
med passionerat intresse ? Varför blir man glad när
en 11 vinner på Anfield, på andra sida Nordsjön ?
Varför blir man lite småledsen när de förlorar ?
Det är ju bara en boll och 22 män som leker,
med orimligt höga löner !?

Och jag tycker mig inte ens ha råd att köpa specialkanal
som visar Liverpools matcher. Så det blir bara ett fåtal
matcher per år jag kan se. Och då finner jag mig själv
sitta och följa matcherna via skriftlig målservice, som bara presenterar
torra fakta, och inget om spelet. Det är ju smått absurt.
Hur kan detta betyda något för mig ? Och det värsta är att jag inte är
ensam om detta 100-tals miljoner har samma intresse, om än olika lag.
Detta är ju jättemärkligt.

Medgångs-supporter ? Njaä … bara lite. Jag följer mer när mitt lag slåss
om titlar, än om de slåss för att få en chans till Champions league kval.
Så är det ! Men jag byter inte lag, och slutar aldrig att följa dem.
Men det är klart att om man väntat på en ligatitel i 30 år,
så väcks intresset än mer just nu. Och för närvarande kan jag namnet
på 90 % av alla spelare.

Wijnaldum, Van Dijk, Hendersson, Alison, Diogo Jota,
Mohammed Salah, Mané, Firmino, Fabino, Andy Robertson,
Alexander Trent Arnold, Milner,
…. ja jag kan de flesta.
Men varför ?

Är det som vissa forskare påstått, ett fredligt sätt att bedriva
krig, motståndare, allianser, etc ? Är det en fråga om att finna identitet ?
Eller månne, är det ännu ett opium för folket att förskingra sina
tankar kring ?
Är det ett sätt att ta ställning om något som är oviktigt ur
politisk och värderingssynpunkt?

Liverpool är oxå det enda lag jag liksom valt själv,
utan påverkan från klasskamrater, som var fallet med
Djurgården, då klassen tuffaste kille var Djurgårdare och därför var
vi andra viljelösa får oxå Djurgårdare. Ibland önskar jag att klassens
tuffaste kille varit Hammarbyare. Ett fint klubbemblem, och lite mer
arbetarklasslag. Men u är jag ”gårdare” … och förblir gårdare.
Men därför är oxå Liverpool starkare, trots att det är utomlands.
Jag valde det själv, utifrån massor av tittande på tipsextra. Med Kevin
Keegan som huvudidol, och senare Ian Ruch, och framförallt
Steven Gerard, mr Liverpool, näst efter Kenny Dalglish.
De var tider de, då SVT hade råd med Premier league.
Och fattigt folk fick se bra fotboll, för tv-avgiften. Pling !!!
Liverpool – Arsenal 3 – 1, Steven Gerard
.

Nä jag blir inte riktigt klok på varför fotboll är så
stort,i världen, eller för mig. Visst får jag en Kick när
Charlotte Kalla tar in 30 sekunder
på stafetten i Sotji. Och visst har jag sett Frida Karlssons
ikappåkning av Therese Johaug 20 ggr minst. Men …
fotboll, är fotboll, och Liverpool är Liverpool.
även om pengar är en förutsättning för framgång,
vilket på ett vis är trist, men verkligheten.

Och trots att det är fullkomligt mansgrisigt av mig att finna
damfotboll ointressant, på alla nivåer, så gör jag det.
Och alla försök att kvotera fram ett likvärdigt intresse,
gör mig bara ännu mer avog. Damfotboll är ointressant.
Damhandboll, däremot är kul. Riktigt kul. Skidskytte är hemskt
trots Svensk dominans. Jag har inte nerver för att se dem missa. Det är
lika hemskt som att se konståkare tränat i fyra år för OS,
för att sedan ramla en gång osså är det över.

I år såg det ut att bli ett överlägset Liverpool igen, när säsongen
startade. Men med en kraftig partiskhet, verkar det som
att det samlade Engelska fotbollssällskapet bestämt sig för att
tänja på gränserna en aning för att stoppa de ostoppbara.
En skadelista som måste slå nå’t slags rekord i PL.
Och en av de viktigaste spelarna offensift, mittbacken Virgil van Dijk,
blev brutalt kapad av Evertons målvakt i en 2 -2 match, och är borta
för säsongen. Han fick inte ens gult kort. anledning, att det var offside.
sekunden innan. Men det är väl helt obeskrivligt korkat. skulle en spelare
kunna slå ner en annan spelare efter avblåsning med samma argument,
att bollen inte var i spel, och klara sig undan kort ???

Nästan alla offsidebedömningar vid mål, har hamnat på fel sida
för jätten Liverpool, och mot Brighton tror jag tre mål dömdes bort
för Pool, och två straffar tilldelades Brighton. Och då frågar man sig helt objektivt,
är det BARA otur ? Eller finns det penningstarka intressen som
har ekonomiska intressen i att ligan inte ska vara avgjord till Jul som i fjol ?

Nå om detta kan man spekulera. Och det är väl oxå en av fotbollens stora
dragningskrafter, ”orättvisa domslut” som ALLTID drabbar ens eget lag.
engagemanget, Silly season etc..
För egen del., är det rätt skön flykt, att tänka på fotboll,en stund, stället för
eländes, eländes elände i världen,
eller grå, grå, grå .. i vardagen… närmre än så kommer jag inte
i min analys om hur en vuxen man,. kan lägga energi på hur det går för
11 spelare på andra sidan Nordsjön.

Livet kommer tillbaka, men vi måste ta hand om varann!

Det kan vara det mörkaste december jag upplevt.
Jag har promenerat 2 ggr varje dag hela december,
och lite i november. Mellan 5 km -12 km om dagen.
Och ännu har jag inte sett solen… inte en enda gång.

Nyheterna är mörka, och nyheter följer man vare sig man vill eller inte,
då dagarna är fulla av ingenting. Men jag upplever inte själva
influensan som det som är mörkast. Mörkast är hur människor
är mot andra människor, respektlösheten, nonchalansen,
och bristen på hänsyn och empati.

Och väder-apparna lovar mer moln, och mer mörker.
Så långt prognosen sträcker sig. Jag är inte immun
mot allt detta, mot den sociala isolering jag upplever.
Eller folks beteende mot andra. Men jag är en alldeles särdeles
erfaren överlevare, som vet hur man överlever på själsligt barkbröd,
och gör det mesta av det som ändå ges, som ändå finns.
En del finns i det man minns. Och en del finns på andra sidan mörkret.

Det finns där om vi bara fortsätter gå, fortsätter kliva upp,
och göra det vi måste för att må bra. Äta, röra på oss, ta hand om
oss, och le mot människor, kända och okända. Solen kommer tillbaka,
ljuset kommer tillbaka… livet kommer tillbaka. Men vi måste ta hand om
varandra fram till dess. Jag tänker på Tage…. jag saknar dig så.
Sannolikheten att du kommer tillbaka är noll. Men sannolikheten för att
du aldrig dör är stor… du tvivlande stora hjärta. Du människa !

Jag hejar glatt på människor under mina många mil till fots under det mörkaste
december jag kan minnas. De flesta hejar tillbaks, några blir rent utav
lyckliga och till och med tacksamma. En jätteliten del, en på 100, svarar inte alls,
åt det ler ja bara. Vi måste ta hand om varandra, så vi inte är vandrande vrak,
när ljuset kommer åter, på andra sidan eländet. Jag måste hitta mina
inre solstrålar, mina hopp och små räddningsplankor, mina små
överlevnads-glimtar i min själ. Jag ler mot er… jag hör av mig, vi måste
ta hand om varandra, ni måste ta hand om mig.

Härom natten var det stjärnklart, en liten, liten stund, under
en nattlig 6km promenad. Det varade bara i 10 minuter, innan
molnen hopade sig igen. Men jag stannade upp, och insöp stjärnorna
och lät min blick vandra ut i evigheten. Små små glimtar av hopp.
Vi måste ta hand om varandra. Den 21a december vänder ett mörker
mot ljuset i alla fall, och då har jag namnsdag. Tomas tvivlaren,
som har starkast tro under mörkret.