Det ligger en död fluga i min TV – och en naiv odlare framför den.

…

Det ligger en död fluga i min TV/datorskärm,
som inte försvinner. Det ligger blad som aldrig multnar i min
blomkruka. De gör det för att min TV och min blomkruka
inte ingår i kretsloppet. Vi måste hitta tillbaka, inte skapa nytt.
I teorin förstår många av oss va som behöver göras, Vi måste hitta tillbaka
till det vi är en del av, till vilka vi en gång var, och vi egentligen är.

Jag fick en hink med Bokashi, av vänner. Som vi hjälptes åt att gräva ner
i min lilla trädgårdslott på 50 kvadratmeter. Det var nu i November tror jag,
eller slutet av oktober. Och det kommer att tas om hand om alltihopa,
av maskar och mikroorganismer. Och förvandlas till näringsrik jord.
Och näringsrik jord, kommer förvandla mina lotter till grönskande
små lustgårdar. En odlare fnös åt mig, när jag hävdade att man måste
ge tillbaka till jorden. Samma odlare var helt begeistrad i Augusti hur det
växte. Jag är osäker på om hen såg sambandet.

Jag hade kobajs i jorden på våren, och sedan gjorde jag några
laddningar gödselvatten av nässlor, som är kväverikt, bra för storbladiga
växter dör bladen skördas. Kål tex. Men jag sprutade inte en droppe gift på
mina växter, om man inte räkna såpavattnet mot bladlöss på rabarberplantan
till gift. Och jag hade inga konstgjorda gödselmedel. Enkom
gav tillbaka till jorden. Vi måste hitta tillbaka till det vi är en del av, till vilka
vi en gång var, och vi egentligen är.

Länk: Våran lilla bondgård/The biggest little farm

Det gick bra för mig första året. Men nya problem kommer uppstå.
Lösningen kommer aldrig vara besprutning. Giftiga grönsaker
och förgiftat kött av plågade djur, finns att köpa på våra matvarubutiker.
Kanske blir det sniglar ? I år plockade jag för hand kålmask, och använde
kålnät. Nästa år vet jag inte vilka problem som kan uppstå. Lökflugor,
morotsflugor, fåglar, sork, sjukdomar, mögel. Jag kommer försöka växelodla,
men helst skulle jag vilja låta jorden vila nåt år, växa igen. För att få rikare jord,
och få bort eventuella sjukdomar.

Min grundtes i odlingen, är den samma som för mitt liv,
och för världens liv, och mänsklighetens överlevnad. Gå tillbaka
till jorden, lev med naturen inte not den. Ta vad du behöver för att överleva,
ge tillbaka resten. Jag blir lycklig i jorden, att se växter gro,
och föda mig själv för resten av året. Och ÄNNU BÄTTRE, jag har kunnat ge bort
lycka ill andra, grönkål, och potatis, som jag hade överflöd på.
Och deras lycka blev min lycka. Inget har gjort mig så glad i höst,
som att få ge bort grönkål i mängder. Och inget gjorde mig så
stolt i Augusti, som när tanter med rollatorer stannade till varje gång
och berömde mig. För lite fåfäng är jag ju.

Min dröm må hända är naiv. Och jag säger naiv i ordets allra mest
livskraftiga betydelse, inte i betydelsen av verklighetsfrånvänd.
Vi måste hitta tillbaka till det vi är en del av, till vilka
vi en gång var, och vi egentligen är. Det är naivt. Men jag kommer fortsätta
vara naiv på den punkten, för naivitet är drömmar om förändring,
till det bättre. Jag kommer förmodligen dö i en värld där vi bara gått
längre ifrån den drömmen. När man ser på utvecklingen i världen,
och de godas ovlija/oförmåga att rösta bort det onda, destruktiva.
Men jag kommer dö med gott samvete,
och ett leende på läpparna, om nu inte jag får en smärtsam,
plågsam sjukdom.

Jag går och lägger mig om kvällarna, och vet att jag
gör gott… jag hoppas fler vill hänga på, i samma
naiva dröm.