I väntan på snön

…
Puh … James Bond klarade sig med livet i behåll igen,
och skurken fick vad han förtjänade. Här på golvet ligger fallna blad
från min stora krukväxt, den har gjort höst nu, och gör sig av med
några blad, för att klara sig. I hallen, vid dörren ligger oöppnad post,
och 3 par skor huller om buller, Det hänger ett par ovikta jeans slarvigt
upphängda på soffryggen. Sängen är obäddad idag. Men diskbänken
är hyfsat rent, och mitt egenhändigt snickrade matbord,
är fritt från rat. På den ligger min för mig så värdefulla 50-årspresent,
en bordslöpare med Dikesflora som tryck. Och ovanför den hänger en
ljuslykta i matt svart, som jag köpte för 500 kronor på Bodéns för ca 10 år
sedan, om jag gissar. Jag tänder ett värmeljus i den nu….

…..så nu brinner ett värmeljus där.

Jag håller på att mentalt kura ihop mig för vintern, när jag liksom
växter och djur går ned på lågvarv. Och jag tycker om det. Jag älskar
våra årstider, just nu älskar jag hösten, och längtar till vintern.
Både nuet och framtiden. Och sommaren har jag packat in i mina 3 frysboxar
full med somrig mat och bär, och saft. Kommande vår är för långt bort för
att bry sig om nu. I går kväll tog jag ut lite sommar ur frysen,
i form av äppelsylt. Blåbär finns gott om däri… jag får inte glömma att
äta mina blåbär…

Få se nu… vad var det jag skulle göra imorgon ?
Äh .. det kommer väl till mig… eller inte. Det går nog bra vilket som.
Det är mörkt ute redan klockan 18 nu. Och solen har varit blyg
på sistone. Det måste ju vara bra för det så sinade grundvattnet
tänker jag. Och jag har faktiskt inte mycket emot regn hur som helst.
Jag tycker om höstregnet, och sommar-skurar… mycket, mycket.
Men ändå kan jag inte förneka att nu när mörkret kryper allt mer inpå
oss, och krymper dagarna, så längtar jag tills de första fjuniga snöflingorna
svävar och dansar genom luften, i mörkret, och bäddar in oss i vit vacker
vinterskrud. Men det är mitten av Oktober, det kan dröja ett tag.

Härom dagen var hon som bara behagar gå omkring och vara underbar
på sitt jobb, innerligt trött i ansiktet då jag kom och handlade, strax innan
stängning. Jag försökte skoja nåt om det, men det gick inte hem. Hon var
liksom inte ”påslagen”. Men det gör inget, det är rentutav bra faktiskt,
att se att även de som man uppfattar som änglalika, är mänskliga.
Och iofs, det kostar energi att gå omkring och vara underbar på sitt
jobb… så gäspa på du lilla vän.

Jo nu kom jag på. Kanske det kommer inbjudna lott-tjuvar och ”stjäl”
lovligen lite grönkål av mig. Hon den lilla som storögd tittade ut över
min grönkålsskog för nio dagar sedan, och såg ut som om
hon kommit till Jultomtens klapputdelning. <3
Ja om de får tid förståss… det är inte säkert. Det är en upptagen familj
det där. Men det blev ju dykaren på semester också…. upptagen alltså.
vi få se… och vi få se om jag är himme då. Det visar sig.

Lågan från värmeljuset … dansar en stilla, stilla dans,
som hypnotiserar den som betraktar.
Nu är det kväll, nu är det höst… och jag väntar med tillförsikt
på den första snön