100 kukar – Faran i att vänja oss vid allehanda förändringar


”Men man vänjer sig”

… har förekommit i musiktexter, tröst-ord
över svåra livssituationer, och har väl på något vis
kommit att klassificerats som någonting mestadels positivt.
Har man stått tillräckligt länge med shorts i en djungel av
brännässlor, kanske man vänjer sig vid det också, och tänker
att ”så här ska det nog va, så här har vi det bra” !
Och när ”nässlorna” växt sig tillräckligt höga, och blivit tillräckligt många,
så de täcker hela din sikt… ja då … då är vi riktigt illa ute.
(Under förutsättning att vi i denna text går med på att nässlor är
en metafor för något negativt. För i verkligheten är nässlor jättenyttiga
och bra naturligt gödsel för odling. )


Blottare, blottar vår samtids samsyn


Hade vi kunna föreställa oss för 20-30 år sedan, att vi låtit en dömd
blottare vara med i en tittarsuccé på bästa sändningstid, när barnen
fortfarande är vakna, och ha full acceptans ?
Vem är nu denna man, som borde vara bortom all förlåtelse ?
…undrar rättfärdiga hederliga människor som är emot
sexuella trakasserier och med varje cell i sin kropp vill motverka
dylika omoraliska handlingar som förnedrar kvinnor ?
Låtom oss återkomma till denne person som med alla nutida
moraliska riktlinjer borde vara mer än förkastligt … väl ?

Men vi har ju vant oss, lite rasism kanske inte skadar ?

Apropå konceptet att vänja sig !
För 20 år sedan var det paria att ens acceptera rasism,
fördomar, och nationalism. Och politiskt självmord att
yppa sympatier med dessa antidemokratiska krafter,
som vi idag kalla Sverigedemokrater. Idag… idag är det inga problem
alls att varken säga att du är Sverigedemokrat, eller ens
kopiera deras främlingsfientliga, nationalistiska, demokrati-utvattnande
politik. Det är tom så illa ställt att den populistiska högerextrema trion
i politiken, uppnår egen majoritet. Men vi har ju vant oss …
”det kanske inte är så farligt med lite rasism ändå” ?

Jordmån och populism

Denna bland den stora massan, accepterade populism,
har nästan likt ett influensavirus smittat av sig till övriga värderingar
och övriga politiska läger. Men ”det gör väl inget eftersom vi har rätten på
vår sida och hatar rasism och ojämställdhet ?”
Njaaaeäää, jag vet inte de ja !
Tankesättet som enligt mig har sitt ursprung i ett borgerligt, kapitalistiskt,
liberalistiskt* läger, som bygger på ”mer åt mig, på andras bekostnad,
nu och för all framtid” … har nu även på ett övertydligt sätt kommit att polarisera
svenskarna i synen på Corona-epidemin, Corona-hysterin, och
Corona-indignationen. Och enligt mitt sätt att se det, skapar ett
borgerligt, ”liberalt”, kapitalistiskt samhälle grogrunden, jordmånen för
antisemitiska, Anti-muslimska, främlingsfientliga., populistiska krafter.

Lite så tokigt tänker jag – Solidaritet borde kunna klassificeras som extremism ?


För i ett mindre ekonomiskt och socialt segregerat samhälle,
med mindre klyftor socialt och ekonomiskt, så minskar incitamentet
för brottslighet, färre känner sig utanför,
det blir mindre intressant att stjäla, och färre människor
blir marginaliserade, utanför och blir deprimerade. Men va fan vet jag ???
Hatet verkar ju funka bättre ???

I bräschen


En av världens mäktigaste män, går i bräschen för det nya
desinformationssamhället, och har som medveten eller omedveten
taktik förmått folk att vänja sig, flyttat fram positionera sakta men
säkert genom ett 4-årigt bombardemang av lögner. påhitt,
nedlåtande fördomar både mot kvinnor, miljörörelsen
och icke vita i USA och världen. Till en början ansåg vi alla
vilken idiot han är, men inte vilken fara han utgör.
Nu har vi börjat vänja oss … ”det är väl inte så farligt att han grabbar
tag i skrevet på kvinnor, för tillbaka miljörörelsen till ruta 1,
och håller på att avveckla demokratin i USA, samt annonserar
öppet att h
an tvekar inför att godkänna valresultatet om han
inte vinner”… ”vi vänjer väl oss… det är väl inte så farligt med lite diktatur”


Den överlägsne journalisten


Jan Guillou gör ofta det journalistiskt otänkbara.
Att tex avslöja makten, och sitta i fängelse för det. Alldeles oavsett
om Jan träffar rätt i allt han skriver eller inte, vilket han naturligtvis
inte alltid gör, så är en sådan motvals-journalist oerhört viktig
för fortsatt vital demokrati och yttrandefrihet.
Nyligt har han begått den journalistiska ur-synden att låta en svart
kvinna falla under samma moraliska måttstock som rasism
och fördomar i övrigt plägar göra. (här). Kvinnan svarar Jan (här)
och i en till replik svara Jan (här), för er som vill förkovra er i
diskussionen. Kontentan var att Bilan Osman, svart kvinna uttryckt
”För var dag som går så pallar jag inte med vita människor.”
… vilket ju med rätta skulle varit otänkbart om det var en vit
medelåldersman som uttryckte sig så om svarta människor, eller än
värre enligt den feminist.-populistiska samtiden; en svart kvinna!
Men ”det gör väl inget eftersom vi har rätten på
vår sida och hatar rasism och ojämställdhet ?”
… eller ?

Jo tillbaka till blottaren ….

Hur kommer det sig då att vi accepterar att en dömd blottare
får vara ned i ett underhållningsprogram anno 2020 i
feminismens mest framgångsrika era ?
Jo för att blottaren heter Nour El-Refai, och är både kvinna,
feminist och har utländsk härkomst. En kombination
som ger henne social diplomatisk amnesti, och därför
inte går att hålla ansvarig för sina handlingar, och därmed inte heller
av den rättfärdiga pöbeln kan dömas för all framtid
att inte få offentliga uppdrag och anställningar i underhållningsbranschen.
(Länk)

Men jag tycker inte hon ska straffas ytterligare ….

Nu tillhör jag ju kategorin som av princip tycker att Nour redan
blivit dömd, och faktiskt inte i framtiden ska straffas ytterligare för sitt
brott. Även om Nour i text inte skäms över sin brottsliga handling
eller visar ånger. På det viset måste rättssystem fungera i teorin i en
rättssäker demokrati. Men … gäller det för alla ?

Lite feministisk ”Trumpism”


Enligt min moraliska kompass borde det göra det.
Men verkligheten anno 2020 är annorlunda. Ha i
minne att Nour ändå blev dömd för sitt agerande, att blotta sig.
vilket inte är förenligt med svensk lag. Och betänk det när vi tittar på
fall av sexuellt relaterade anklagelser som INTE lett till fällande dom,
men ändå blivit dömda i media, och den feministiska folkdomstolen,
som inte godkänner Sveriges rättssystem, om det inte gynnar dem.
Apropå Donald Trump !

Olika inför lagen

Jag tänker på namn som Fredrik Virtanen, Lasse Kronér, och det
mest absurda exemplet Martin Timell, som blev offrad på ett
medialt altare, och näst intill ingen kom till undsättning.
”Varför ska vi komma till undsättning till en våldtäktsman”
undrar den ”rättfärdige” feministen. Ja ett argument skulle kunna vara
att han inte är dömd för våldtäkt ! Och därför inte borde betraktas som
en våldtäktsman. Men här kanske jag är ute och cyklar ? …
Inte kan väl bevis ha nån betydelse när ryktet säger annat ???
Ja … jo … jag var ironisk.
”Men vad gör det att frångå rättssystemet lite, och ägna oss åt lite
omvänd häxbränning ?
” … vi vänjer oss väl ?

Om man upprepar en lögn tillräckligt ofta

Ej heller Virtanen eller Kronér blev dömda. Men den feministiska,
journalistiska folkdomstolen, har decimerat deras karriärer. Den feministiska,
journalistiska folkdomstolen baserar sin bevisföring på
kvantitet, även om kvantiteten av anklagelser varken innehåller
bevis eller relevans. Lite som Donald Trumps kvantitet av lögner
och smutskastning… ju fler gånger han säger det, ju fler som
vänjer sig vid det… och då blir det sant,
för att ni/vi vänjer oss.

Samma typ av rättslig dom, olika konsekvenser

För närvarande är väl Paolo Roberto enligt vår rättfärdiga
samtid, vara den som är mest paria, och inte på något sätt går att
hantera med annat än totalt fördömande ? Vad är hans brott ?
Att ha begått sexköp ! JA det är olagligt, och han blev dömd ,
Och JA, jag tycker det är fel att köpa sex. Han fick böter,
precis som Nour. So far, so good ?

Släppa även Paolo fri ? … nä hujedanmej

Men hur skulle det i dags dato, funka att sätta honom i panelen på
Parlamentet och dra sexistiska skämt om feministen Nour ?
Nä jag tycker det är en relevant frågeställning faktiskt.
För Nour gjorde sig lustig över Paolo, på det viset att Paolo
grät ut i media och sa att det var ett självskadebeteende… dvs skyller
ifrån sig lite över sitt eget ansvar i att betala för sex… vilket i vår samtid
är att betrakta som moraliskt värre än att försämra för de sämst ställda
i samhället, förespråka ökade klyftor, förespråka att bibliotek bara ska
vara för svenska medborgare, göra hyror så höga att folk inte kommer
ha råd att bo (marknadshyror), utvisa människor … barn till diktatur och krig.
Ja tom värre än mord… om du frågar internerna på fängelser.

Att sitta ned och kissa ger dig moraliskt försprång – i Sverige

Nä Paolos produkter plockas nu bort ur sortimentet på de flesta butiker,
även vårt COOP. Ingen vill förknippas med sexköp. Men få har problem med att
en dömd blottare ironiserar över detta sexköp,
i bästa sändningstid på en av Sveriges största och mäktigaste medieforum.
Orsak ? … Att blottaren sitter ned när hon kissar !

Det finns 100-tals exempel på denna omvända sexism, och rättsröta,
men detta inlägg har redan tappat 80 % av läsare som blev nyfikna på den
provocerande rubriken …pga både sin längd, och det provokativa i att
ifrågasätta en kvinnas motiv och offerroll.

Men ….

Men låt mig bara som hastigast nämna att det sänds på SVT play
ett program som heter 100 vaginor, och som programförslag
hänvisar till ett annat program, som heter ”Den kvinnliga orgasmen”
I Sverige idag helt okontroversiella tv-program,
och bör så kanske vara. Men föreställ er program med titlarna:
”100 kukar” eller ”manliga orgasmer”- funkar för er ?

100tals om inte tusentals

Det vimlar av liknande subjektiva nyfeministiska artiklar
iom att större delen av media har intagits av feminister….
Kvinnor i dessa positioner är lika toppenbra som män i desamma.
Men med en nyfeministisk agenda, har vi sedan länge lämnat
både rättssäkerhet och en jämställdhetsagenda. Det är inte ovanligt att
stöta på artiklar som begråter älskarinnas utsatta position,
mot den känslokalle gifte mannen, som är otrogen. Sällan eller aldrig
tas omvända roller upp från det perspektivet. Och älskarinnan
framställs som ett offer. ”Men va f-n …. vi vänjer väl oss. lite otrohet
och svek är väl inte så farligt, så länge det inte är kvinnor som blir svikna ?”


Hur blev det så här ?


Jag funderar på i vad denna snedvridna syn på könsroller består i ?
Och kommer fram till att feminismen i grunden ser ner på kvinnor
och omyndigförklarar dem, och sig själva utan att förstå det.
Det blir så när man fråntar älskarinnor moraliskt ansvar, men inte män.
Det blir så när det är okej för kvinnor att blotta sig,
utan folkdomstolens fördömande, medan män straffas för all framtid,
även om de inte ens döms för brott

.. men va f-n vi vänjer väl oss !

Vem kan segla förutan vind ?


Redan som liten, liten pojke ville jag bara vända
mig om och gå bort… bort från … från …

Och hoppades på att nån skulle sakna mig.
Jag gick, och jag gick och jag gick…. dag efter dag,
vecka efter vecka, år efter år……. men ingen saknade mig.

Jag går än…. jag har gått i 54 år nu…..
Men nu …nu tror jag att jag skulle vara saknad av några
få… det är allt jag önskar. Att vara saknad och efterlängtad.
Ha en plats i någons tankar…. i någons hjärta.
Att vara prioritet i någons liv, någon gång ibland.
att någon väljer mig …ibland … önskar att tillbringa
stunder tillsammans… blir glad av min närvaro, och min röst,
mina tankar mina ord…

Och så tror jag att det är nu…. några få …
och det är allt jag önskar.

Men jag har fortfarande det sårade barnet i mig,
och samma känsla dyker upp ibland,
att jag bara vill vända mig om och gå bort
från … från .. från de jag hoppas skulle stoppa mig.
Jag vet att det är barnet i mig, jag kan hantera det nu.
Och det är okej… det är vuxet, att ta hand om sina känslor,
att ta hand om sig själv.

Det är inte samma sak som att klara sig själv.
Det gör ingen…. det är en illusion… en
farlig illusion. En illusion som även jag har
längtat efter. Jag klarar mig själv i det mesta.
Jag är en klok, smart, empatisk fin människa och man,
men jag klarar mig inte helt själv… inte du heller.

Vem kan segla förutan vind,
vem kan ro utan åror,
vem kan skiljas från vännen sin
utan att fälla tårar?

Jag kan segla förutan vind,
jag kan ro utan åror,
men ej skiljas från vännen min
utan att fälla tårar.

Vill ni leva i den världen?


Jag är så trött på mänskligheten,
den visar ingen mänsklighet. Moral har blivit ett skällsord
genom ordet moralist. Det finns ingen respekt för någon.,
eller någonting längre.

Godhet anses allmänt som någonting dåligt,
att man tex är en godhetsknarkare om man vill väl. Och än har jag bara
snuddat vid allt som är helt galet med världen, och människorna.
Skulle det behandlas i bokformat skulle en trilogi inte vara i närheten
av tillräckligt … och jag har inte dugligheten, kraften och tålamodet,
eller självförtroendet att skriva ens en enda bok.

Men jag har materiel för 100 böcker, om människans förfall.
Men huvudet tröttnar vid blotta tanken.
Och det känns inte inspirerande, eller konstruktivt. Ingen skulle läsa dem,
än hur geniala eller perfekta de vore skrivna, vare sig det var skrivet av mig
eller en erkänd författare….ingen bryr sig längre…om nånting…
än sig själva. Det finns ett ord för det, men ingen bryr sig om
ord heller.

Men om jag tystnar…om även jag tystnar och struntar i allt
Om de sista som tror på en levande jord, på solidaritet, demokrati,
yttrandefrihet under ansvar … om vi tystnar .. om vi slutar skriva..
… om vi slutar beskriva galenskapen… om även vi skiter i allt.
Vill ni leva i den världen ?

Och nästan ingen orkar bry sig längre ….om nåt

”Vem i hela världen kan man lita på?”

Vem kan man lita på när socialisterna blivit kapitalister,
när borgarna blivit rasister, och rasisterna blivit
accepterade och växer vilka vidrigheter de än yttrar.
Vem ska vi lita på när feministerna blivit egoister, som med eftertryck
offrar manligheten på Metoo’s makt-altare.
när föräldrar inte politiskt bryr sig om den värld vi lämnar över
till dem.

Jag högaktar Åsa Linderborgs ”pudel”, och ansvarstagande inför
sitt eget deltagande i Metoo-drevet… högaktar ! Jag beundrar Anders
Tegnells enorma sunda förnuft, och enorma tålamod inför en
helt hysterisk värld från bägge motpoler i Corona-mass-hysterin. Beundrar!
Jag är full av beundran inför Greta Thunbergs ställningstagande… ännu !
Och jag menar att dessa och hon som går omkring och är underbar på vår
närbutik…är några av våra samtida hjältar…

… men ingen bryr sig om sånt… ingen respekt för någon
eller någonting, är det som genomsyrar världen och Sverige.
Vill ni leva i den världen ?

Underbara speglar och en alldeles galen värld


Energi och speglar

Jag funderat kring hur vi människor ofta bär med oss en
alldeles egen energi. Men hur vi även är speglar av vår omgivning,
av våra vänner…. hur energier smittar, på gott och ont.
Och beroende på den egna integriteten, harmonin, så varierar det
hur mycket vi påverkas och påverkar andra i speglingen.

Den eftertraktade kurtisören

Har inte ni, liksom jag uppfattat att aldrig är man så uppvaktad
av kvinnor, som när man är nykär, och förälskad, och därmed redan
är med en kvinna ? Just den situationen är delvis pga spegling,
men även lite mindre smickrande, dessvärre även Ha-begär,
vilket har ingenting med kärlek att göra. Men när det tar slut, och man
förmodligen ser ut som man sålt smöret och tappat pengarna,
så är all uppvaktning som bortblåst. Just nu konstaterar jag bara detta
utan någon som helst bitterhet. Det är så för de flesta tror jag.

Ett av de farligaste drogerna, är osjälviskhet


För egen del, kan jag ibland, till slut hamna i energi-dränage, bli helt tom
på osjälvisk kärlek att ge, och alldeles urlakad inuti. Det är inge bra för mig.
Jag måste hitta en balans, med lagom gubbig bitterhet 😉 kvar, till
jämvikt mot min gränslösa givande. Problemet är att gränslös osjälviskhet är ett
mycket farligt knark, då det får en att må bra…. men dränerar hjärtat
till slut, när det, eftersom det är gränslöst, inte bara tilldelas kärleksfulla fina
människor, utan även slösas på parasiter och Jag-vill-ha-människor.

Utslätade ansiktsrynkor

Men vi speglas delvis i andra människor ändå. För visst ä det väl så att
våra ögon glittrar till, och ansiktsrynkorna slätas ut, när vi
överraskande möts av vänligt bemötande och glittriga snälla
ögon med avväpnande leende ? Den här typen av kärlek, som inte
måste vara bunden inom ett parförhållande, är dessutom
oerhört smittsam, och kan i värsta fall skapa en epidemi
av osjälviskhet och vänlighet. se upp surgubbar o surkärringar !

Fräls mig ifrån godo

Så klart är själar som är in i benmärgen, evigt svultna på
kärlek från barndom, känsligare för underbara människor.
Såna som bara helt fräckt, tycks gå omkring och är underbara,
utan att förstå det själva, eller ens anstränga sig för det…
bara går omkring och är underbara. ”OFÖRSKÄMT, och fräls mig ifrån godo!! ”
säger surgubben i mig…. Men naturligtvis smälter det svultna
barn-hjärtat inombords. Det är inte lätt att ha ett svultet barn-hjärta
och en sur gubbhjärna ska jag säga er! 🙂

Samla ihop dig människa !!!!


Jag har nyligt stött på en sån där oförskämt, underbar människa.
Hon jobbar på affär, och har en alldeles smittsam harmonisk
glittrande, kärleksfull energi. Jag har betraktat henne lite, även hur
hon bemöter andra kunder än mig, och mitt hjärta har svårt att värja sig,
och min hjärna är imponerad. Aleeert, Aleeeert FARA, VAAAARNING!!!!
”Samla ihop dig människa” säger jag till mig själv. 🙂

Orättvist för alla inblandade


Här får jag se upp för mitt nedärvda, svart-eller-vitt-tänkande, som
i kombination med utsvultenhet på barndomskärlek, sätter människor
på piedestal, när de går omkring och är oförskämt underbara.
Givetvis är ingen så änglalika…. i sin helhet. Och det är inte bara orättvist
mot dessa underbara människor, att kunna leva upp till det.
Det är orättvist mot mig själv också. Eftersom det per automatik
placerar mig låååångt under denna, iom att jag placerar henne långt
över mig. Så surgubben i mig kliver in och räddar mig.
Men lite underbar är hon ändå 😉 Och lite oförskämt är det 🙂
Framåt surgubbar och surkärringar!!!!!

Jag ämnade, i detta inlägg, skriva om en alldeles galen
värld oxå …. men det blev energidränage …
och det här var tillräckligt galet skulle jag tro

Änt’om rikte é ?


N’Bängt ,-Erik föndär kring Dånald Trumf å’n här mefinismen
älle va de het fölla.

Gåsse dä än’t lätt å hä’nge mä nu för ti’n, tänkte N-Bengt-Erik.
Han sâtt bänken ve torge o surre vä’ en Gyran (Göran).
– Mä Gåsse – Nesje sin håle va’n löög N’dänn Trumf (B-E)
– Schjjjup (G)
(Tystnad uppstår, och varar en längre stund)
– Haru hörrt att N’Norlanner ä dö ?
– Schjjjup (G)
(Tystnad uppstår, igen)

– Du Gyyyyran !
– va ä nä ?
– Käringa unners om dä vårte firnt nä ho hadd klöfft sä
å färge håre sitt
– happ !
– Ja mä va ska man svare ? Jag sa att de va firrnt !
– Nej förrr helvete Beng-Erik !!! Nu har u gått i fällan ordäntlit
– Ja men va’nte bra att jag berömde na då ?
– Nä nu har du ju indirekt sagt att hårfärgen ho ha eljest inte dög å¨t na
– Ja mä va i klåån ska ja säge då ?
– -Säg du är ållti vackker hjärtat mitt! då kom hon te å bli irritert
på att de inte gå o fråga dä om nånting … men tro mig
de e de bäste du kan göra

Mitt Perfekt, O-perfekta liv !


Här sitter jag helt O-perfekt, och är, med nutida nyliberala normer
mätt, en ganska lagom ”misslyckad” man i sina senare år i livet,
och är relativt nöjd. Ibland ganska uttråkad.
Då och då, känner jag mig oälskad och oönskad. Och nån gång ibland
drabbar mig stunder av lyckokänslor, och det händer att jag känner
mig värdefull för andra, och till och med värdefull i mig själv.
Helt perfekt, o-perfekt.

Jag tappar ibland helt o-perfekt, linjen jag försöker hålla
för själslig och kroppslig hälsa. Det är helt perfekt för mig.
Jag gör fel då och då, kan jag nu sensationellt avslöja för den läsare
som trodde annorlunda. … men säg inge till nån !!!
Men jag gör en hel del rätt också, och rätt och fel är dessutom ingen
exakt vetenskap, med exakta mallar. Det verkar vara aningen subjektivt,
bortsett från att jag troligen egentligen vet bäst,
i likhet med de flesta andra.

Jag menar, många kommer tycka illa om mig, baktala mig eller
hata mig ändå… även om jag vore perfekt, kanske ännu mer då.
Det spelar ingen roll egentligen om några tycker illa om mig/dig,
det är ofrånkomligt, och nästan ett kvitto på att du står upp
för nånting, för någon. Och om jag har tur, och följer mitt hjärta,
mina värderingar, så kan det hända att det dyker upp några,
periodvis i livet, som tycker om mig, och till och med helt perfekt,
o-perfekt respekterar mig.

När kärleken dansar …


När mitt leende falnar,
när den gnistrande blicken slocknar,
när jag inser… att jag övergivit mina drömmar.
När jag förstår att mitt hjärta vill mer.
När regnet faller mot mitt fönster.

När kärleken dansar …
Men dansar med någon annan..
…än mig.

Drömmar om att känna mig älskad,
om att känna att jag kommit hem,
Någon som hör mitt hjärtas dova längtan.
Att inte längre vara så rädd, att komma hem..
… komma hem till … kärleken

När jag stängt alla dörrar, och lagt nyckeln utanför
för rätt kvinna …att finna…
… är vad jag gjort. Men kärleken hittar den inte
under höstlöv som faller röda och gula, utbrända
till marken, och gömmer nyckeln…
… nyckeln till mitt rädda, ynkliga, brinnande,
… storartade hjärta.

….ett hus, dörren öppnas och ut springer
en flicka och en pojke med armarna i vädret och ropar
– ”Pappaaaaaa! – I hallen skymtar jag silhuetten av
kvinnan…. kvinnan som hittade nyckeln under löven,
Men hösten är förbi, och vintern har slagit mitt hjärta i bojor.
Jag försöker hitta min naiva dröm, under en meter snö.
Jag försöker drömma… jag försöker våga längta..

Huset, barnen, och silhuetten av kvinnan….
försvinner bort när drömstoftet tagit slut,
när tvivlet tar över, och kärleken
dansar bort igen… med någon annan… än mig.

Jag kan inte öppna mitt hjärta på vid gavel igen,
och riskera att det blir gisslan i andra avsikter än
kärleksdans….
Jag kan inte dö och återuppstå en gång till.
Jag skyddar mitt hjärta, med alla medel, plockar på
mig mitt leende igen, och väntar in våren….
För om mitt hjärta dör, så dör jag …
men om mitt hjärta inte lever, lever inte jag


Jag tycker ändå på nåt vis, att jag är
älskvärd… värd att älskas … men …



Jag gör det ändå !



Centrala frågeställningar ?

Är det gränslösa egot en mänsklig konstruktion eller en
mänsklig egenskap ?
Är empati och godhet medfödd, eller sprungen
ur svåra erfarenheter ?

Ego från olika perspektiv och grundförutsättningar

Ordet ego, har kommit att användas i praktiken
som ett skällsord, utifrån att en egoist BARA tänker på sig själv,
i alla lägen. Så långt är detta väl med sanningen överensstämmande?
Men ego har egentligen sitt ursprung i jaget, och är centralt för
en människas hälsa. Och för en av födsel och ohejdad vana självutplånande
människa kan livhanken hänga på att stärka jaget, egot.

Det gränslösa egot


Medan för en person som av olika anledningar kommit att bli okänslig för
sin omgivning i jakten på ekonomiska, relations- och sociala fördelar och status
och rikedom, är jaget FÖR centralt kan tyckas ?
Det håller troligt inte en självupptagen person med om.
För egen del, skiljer jag gärna på ego/jaget… och det gränslösa egot,
och funderar kring människan, världen, min omedelbara omgivning,
och mitt eget liv… mitt ego.

Grunden

Jag brukar ofta komma tillbaka till ursprunget, hur människan kom
till och då tänker vi inte Adam och Eva, och en orm, utan evolution.
Hur är människan byggd, fysiskt och själsligt ? Och vad skiljer människan
från djur ? Och jag funderar varför just människan blivit det mest
gränslösa destruktiva ”djuret” i världen?

För att vi kan

En del i mig undrar om det beror på att hon KAN. Om man ser till djurriket
och växtligheten i övrigt, så strävar alla arter efter överlevnad och expansion,
även de. Det ligger nedärvt i deras DNA.
Och har inget medvetet uppsåt i att överleva och föröka sig.
De bara Är…..

Balansen är rubbad


Men det har alltid funnits en balans, som inte varit en regel
att förhålla sig till för arterna, men en förutsättning.
Ett system som utvecklats sedan liv kom till på jorden. ….
ända tills människan började bli människa.
Ända tills människa fjärmade sig från naturen. Ända tills vi KAN ta mer än
vi behöver.

Andra egoister i djurriket ?


Lejon som dödar, slutar döda sen de blivit mätta, de har ingen
vinning döda mer, och ingen ork. Tom virus, det virus som nu många ser som
ren ondska som DRABBAR människan, som om det vore ”otur” eller ondska”
som ”godhjärtad” vetenskap och teknologiska lösningar ska räta till…
Tom virus som Covid 19 vars spridning med största sannolikhet är människans
egen förskyllan, tom virus har en tendens att mutera, bli snällare, för att de
inte tjänar på att döda sina värdar, eftersom det innebär att de själva inte kan
överleva. Det finns bara en art på jorden som inte
förstått detta… och det är den mest intelligenta arten om hon själv får gradera,
”skapelsens krona”

En tidsfråga och definitionsfråga


Sedan vi blivit människor har vi gjort det, tagit mer än vi behöver, för att vi
kan. Och det finns de som menar att det kommer bli vår undergång.
Jag är ense med dessa. Det är en tidsfråga. Och en definitionsfråga vad vi
menar med ”undergång”.

Jag tänker att när människan gjort slut på alla sina resurser för mat och vatten,
och gjort jorden mer eller mindre obeboelig för människor … ja då närmar vi
väl oss ändå undergång?

Balansen vi struntar i

Balansen naturen hade som förutsättning, som människan satt sig över,
gick ut på att om rovdjur blev för många så räcker inte födan till, då de
minskat bytesdjuren. Och om bytesdjuren blir för många, så ökar
förutsättningarna för rovdjurens expansion. De kunde inte bli för många…
…innan människan och ”mänsklighet”

Att se, men inte nedslås – inte helt lätt

Jag försöker att inte låta mig nedslås, av människans självuppfyllande
profetia om sin egen undergång. Likt hypnotiserade Zombies vandrar vi
rätt mot stupet, med skygglapp/mobiltelefon i blickfånget.
Troende kapitalister… Ja asså de tror inte på Gud, utan på ”Jag vill ha”
dvs girighet och tillväxt… troende kapitalister styr den här världen, och
deras makt är total, för att vi gillar att ”få mer”, än till vilket pris
det kommer …. tom till priset av vår egen undergång, eller än mer fjärran,
våra barns eller barnbarns undergång. Man räknar på att det snart är mer
plast i haven än fisk, och att fisken är borta ur haven 2050.

Jag som fläckvis föräldralös och helt utan egna barn


Jag som inte är förälder ”hajar till” och både skäms, och vidtar åtgärder på hemmaplan.
Men om man är förälder och har barn som föds nu, då kommer de vara unga
vuxna när maten i haven tar slut. Tycker de föräldrarna som troligtvis
statistiskt och opinionsmässigt sett är kapitalister… tycker de fortfarande
att tillväxt är bra ? tycker de fortfarande att ”jag vill ha – nu” är viktigare än
sina barns framtid ? – Jag förstår inte !!? Och jag är ändå ganska smart.

Östersjön är död – men än värre är att det inte blir grillväder


Nyhetsuppläsningarna, från vilka vi skall grunda vår världsbild, och Sverigebild,
har blivit en freak-show i helfigur, där nyhetsuppläsarna ska få posera i
jättestor studio, och göra PR för sitt ”varumärke” dvs sitt namn.
Uppsminkade båd herre och fru, nyhetsuppläsare, kan de rapportera om hur
Östersjön dör ut, dvs havet närmast oss, och göra en snygg övergång till
vädret eller nån förberedd j-a matlagning på morgonsidan, med vinprovning.

Hale-fucking_luja EBT!!!


Och sedan gå hem o köpa aktier i oljebolag, gnälla över lönen som bara är
10:e bäst i världen, rösta på Ebba, Jimmie eller Ulf, vars politiska gärning
häller bensin på elden som bränner bränner Amazonas och Kalifornien,
som dödar vår jord. Hale-fucking_luja EBT!!! Jesus skulle va tok-stolt över din
syn på flyktingar och ditt överklassliv.

Jag vill leva medan jag lever


Jag inser att vi aldrig kommer förändra oss !
Det ser ut som vi blir än värre ! Det finns inget hopp för människan.
Om man inte ens sätter sina barns och barnbarns framtid
för ha-begäret – då är vi dömda. Det hindrar mig inte från att vilja göra min
droppe i havet, utan hopp om förändring. Jag vill leva !
Och jag vill leva här och nu. Och jag behöver inte mycket för att känna
lycka då och då, faktiskt så känner jag oftare lycka,
ju mindre jag har, desto mer jag ger, och ju närmare naturen jag är,
ju närmare livet… less is more.

Gråa kvinnohår och onda män


När jag läser i DN, en myyyycket vanlig typ av artikel, om en kvinna som är
arg över att behöva färga sitt gråa hår. Och hennes väninnas man, som till sist
erkänt att han inte tyckte det var fint med grått hår, dvs efter mycket tjat
från hustrun, efter undvikande av frågan. Kontentan av hela artikeln och
kommentarsfälten var att det är mäns fel att kvinnor känner sig tvungna
att färga sitt gråa hår… när jag läser det i DN så inser jag att människan
inte kommer förändra sig.

Utlänningar (danskar) som inte gillar utlänningar
– det är nog rätt kört för oss människor

När jag läser om danskar som anser att de har rätt att åka till Rinkeby i Sverige
och bränna koranen, inför ögonen på tusentals invandrade muslimer,
och kallar det för ”yttrandefrihet” … då inser jag, att människan
är dömd. När världens mäktigaste man ljuger oftare än en diagnostiserad
mytoman,och inte bara kommer undan med det, utan vinner på det, då inser jag
att det är kört för Homo Sapiens – ”skapelsens krona”

Annars vore jag inge bättre själv


Men va f-n… jag kommer ändå sortera mina sopor, och leva som om det
gjorde skillnad. Jag kommer fortfarande avstå från rött kött
fläsk och kyckling, och äta fisk en gång i vecka eller varannan vecka.
Jag kommer lägga energi på att återvinna saker, äta giftfritt,
som om världen inte vore så galen som den är, och människorna i
densamma, inte vore cyniska parasiter. För sådana är många av oss
dödsmördarkommunister För om jag ´inte gjorde allt detta,
så vore jag inte bättre själv.

Och jag vill inte vara nån liten lort !

’ Men då sa jag att om alla vore som Jonatan, så skulle det inte finnas någon ondska.” ”Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. ’Varför då’, undrade jag. ’Annars är man ingen människa utan bara en liten lort’, sa Jonatan.” /Astrid Lindgren 1907 – 2002