Jordbruk och förluster

…
Och det ska visst fortsätta småregna

Det har regnat mesta delen av det senaste dygnet,
trettiotvå millimeter regn. Och det ska visst fortsätta småregna
till i morgon bitti innan det upphör. Och sedan om maskinerna
som spår väder, spår rätt, så får vi vänta till på
Torsdag för att återse solen igen.

Regn-jobb

Men jag kan vänta… inga problem. Jag mår bra i regnet,
och solen kommer alltid tillbaka vet ni väl? Jag har varit ner
på ”jordbruket” två gånger i regnet, och mellan regnen.
En eftermiddag satt jag och gallrade morötter medan det duggregnade
lite på mig. Det var direkt skönt vill jag påstå. Och idag efter det stora skyfallet
så gick jag dit och luckrade upp jorden lite, som blivit hårt sammanpackad
av det hårda regnet, samt alade pärern igen, eftersom regnet, sköljt ned
mycket av jorden som kupats/alats. Jag tror de vill mycket jord omkring sig,
potatisarna/pärern.

En öm hand och ett ömt hjärta

Den ömma och onda handen är mer rörlig nu. Den tål ännu ingen belastning,
men jag kan tex skriva på tangentbordet utan att hämmas.
”The winner takes it all” och ”Both sides now” fyller rummet ,
mina öron och mitt hjärta, medan jag skriver. Och sätter tonen
för den stämning jag är nu. Lycklig, harmonisk, ledsen
och melankolisk, på samma gång. Jag gör ibland misstag i mitt liv
fortfarande, trillar tillfälligt tillbaka i gamla mönster, för att plocka
ihop mig själv, och börja om. Om igen, om igen och om igen !

Nej allt är inte bra. Inte nu heller. Allt är aldrig bra.
Men ibland är det mesta bra, eller tillräckligt bra….
… och nu är det tillräckligt bra.. eller snäppet bättre.

Älskar ogräs

Jag har kommit på att jag älskar att rensa ogräs.
På riktigt alltså. Så mycket att jag faktiskt luckrar upp jorden
så ofta att ogräs i vissa odlingar inte ens hinner rota sig.
Man skulle kunna säga att rota i jorden, och vårda
det gröna som ska bli till mat, gör mig oerhört harmonisk.
Det handlar noll och ingenting om perfektionism inför
vad andra ska tycka om hur fint mitt land är. Jag skulle känna
samma harmoni, och meningsfullhet inför det jag sätter i mina händer,
ägnar mina tankar åt, om jag hade lotten en kilometer ut i skogen,
och ingen såg.

Oreda inne – och livskraftigt ute

Hemma, inomhus nu, är det allt annat är perfekt städat.
Enkom en ren diskbänk håller jag hårt på. Nån klädhög,
på golvet istället för i tvättkorgen, noter liggandes framme,
DVD-förvararen öppen på en pall, obäddad säng, och mer än måttligt
jordigt och grusigt golv.

En prioritering under skade-läget

Jag har varit delvis justerad i handen, och ganska slutkörd, och har
fått prioriterat göromål. Och då har jag valt det som är levande, och inte
väntat på att jag ska få ork och lust, eller att vädret ska bli till min
belåtenhet för att gå ut och rensa ogräs eller plocka skadeinsekter.
Dvs ”jordbruket” har prioriterats, när ena handen, den jag gör det mesta
med, varit dålig. Annars dör växterna, blir uppätna, eller utkonkurrerade
av ”ogräs”. Naturen väntar inte på att jag ska få lust, eller att det ska vara
lagom temperatur.

Naturen vi lever i och utav

Och naturen kära vänner, är det vi lever i och utav. Mina lotter befinner
sig i naturen, bland växter och insekter och fåglar. Och om jag raderar ut
naturen, så raderar jag i förlängningen ut mig själv. Om människan raderar
ut naturen, så raderar människan i förlängningen ut sig själv. Apropå skadedjur,
och ogräs. Jag med min lilla kolonilott har kommit på detta, och måste anpassa
mig och kämpa med medel som INTE dödar allt omkring mig, och förgiftar
det jag ska äta. Det är fullständigt galet tänkt av mig, tycker marknaden,
kapitalismen, och alla dess förespråkare och införlivade. Alldeles galet !

Ord

Och därför så utmanar jag uttrycket ogräs, precis som jag utmanat
användande av så många ord, hur de används och vad de betyder, värna
om ett förtydligande av betydelsen, och förståelse för att ords betydelse
förändras utifrån hur de används av den stora massan.

Ogräs ? – Eller ?

Jag kommer också kalla det för ogräs fortsättningsvis. Och jag kommer
plocka bort de från mitt ”jordbruk”, eller ännu bättre, luckra jord spå
ofta att de inte hinner slå rot. Och jag kommer respektera dess existens
istället för att svära över dem, och förgifta ogräset, grödorna jag äter och
mig själv genom besprutning. Och de små rackarna som försöker äta
upp min kål då ???? Ska jag vända andra kinden till där,
och låta dem äta upp allt jag jobbat för ? Nej naturligtvis inte.

Dukat bord – då kommer matgäster

Men serverar man mat (kålväxter) så kommer det matgäster. Så är det
bara. Och då kan jag lägga kålnät för att reducera intrång av maskar och
fjärilar. Jag kan plocka bort de små, och mosa dem för hand.
Jag kan spela ett fair game. Härom dagen hittade jag en större larv på
en kålplanta. Och ju större djur, desto svårare har jag att döda och
mosa dem. Så jag bar den bort på gångvägen, 25 meter bort, la den mitt
på asfalten. Då ska den först överleva fåglar som tycker den är lika mumsig
som larven tycker mina kålplant är. Dåliga odds redan där. Sen ska den
kravla tillbaka 25 meter till mitt tält, förbi massa andra lotter. Och lyckas
den ned det. Ja då har den gjort sig förtjänt av att knapra lite till på min kål,
tills jag upptäcker den igen och bär bort den, med samma dåliga odds.

Buggar i vårt system

Det här ett av mänsklighetens och kapitalismens stora ”buggar”
att vi definierar allt som inte tjänar oss ekonomiskt
och i bekvämlighet som skadedjur och skadeinsekter. Och aldrig riktigt förstår
”Circle of Life” (You should never take more than you can give)
Det är oxå det som gör att vi i förlängningen sågar av den gren vi sitter på,
för att uttrycka sig metaforiskt. Och varför gör vi det ?
Jo för att få mer pengar ?! ,.. för att kunna köpa mer saker ?
Och såga lite till på grenen vi sitter på. Och vi är alla en del i det, mer eller mindre.

Störst påverkan av allt – egentligen det ENDA

Mindre om vi tänker på hur vi lever och handlar. Återvinning eller köp slit och släng.
Resor för nöjes skull, besprutad mat, köttfabriker har betydelse …
Hur vi väljer, hur vi lever. Och det är ALLT vi kan göra, ändra på hur jag
själv lever . Vad jag väljer och väljer bort. Det påverkar LÅÅÅÅNGT mer än
vad du röstar på vid valet. Och det är dessutom det ENDA du egentligen kan
påverka i någon utsträckning. Vad du själv gör väljer, tänker.

Ta förluster – inte vara för girig

Om jag återgår till min lilla lott i livet, min kamp för mina plantor,
och det arbete jag lägger ner på dem. Hur frestande är det inte för
många att då bespruta plantorna mot skadeinsekter ? Och såga lite
till på grenen ? När jag som nu ser några hål i kålbladen, och förlorat en
blomkål till en glupsk fjärilslarv. När jag ser en av mina starka tåliga grönkål,
ändra färg bli gul, och troligtvis tyna bort ? Utan att helt veta varför. den
KAN ha blivit angripen underifrån, i rotsystemet. Men vet inte.
Det finns krabater i jorden som äter rötter.

Giftiga grönskar finns redan att köpa

Men jag tänker att giftiga grönsaker finns det att köpa för dyra pengar.
Eller om jag vill köpa giftet direkt och äta det, och såga lite till på
grenen vi sitter på. ( Osså undrar vi över alla sjukdomar vi får, eller
skaffar oss, är eg en bättre term). Nä jag tänker att jag får ta den förlusten.
Det är tråkigt. Och kommer jag på knep för att hindra dem från att äta mina
grödor, som inte inkluderar gift, jag då är jag redo att använda den mot
insekter o dylik. Jag får ta att jag fick rycka upp blomkålen. Jag har ännu
väldigt många plant kvar. Och det ska nog räcka till mig oxå.

Jag vill ju bara äta mig mätt, tillverka ´min mat i den utsträckning det går,
och inte äta gifter. Jag behöver inte bli ekonomiskt rik, och i processen
själsligt fattig….
Jag behöver bara arbeta för min giftfria mat, och finna mening i det,
ha tak över huvudet. Och inse att jag varken KAN få allt,
eller behöver få allt. Något som marknadsliberalismen och kapitalismen
och alla som avgudar det levnadssättet, tycker är en helt galen
tanke av mig… helt galen faktisk.

Livskraftigt, rätt förutsättningar

Vad gäller växterna, är det bästa bekämpningen att skapa en livskraftig
planta, ge den rätt förutsättningar. Och plocka ”tjuvarna” för hand i en fair
kamp. Så slipper jag döda mig själv i förlängningen via gifter, när jag dödar
snyltgäster med gifter. skapa en livskraftig planta.

Vi kan inte döda naturen om vi ska leva i den, och utav den !
Och sen är det så oerhört kul att luckra jord, och rensa ”ogräs” för hand.