Det var en gång…


Det var en gång en liten gube.
som tidigare var en mindre snube.
Han älskade att putta på sin boll.
Efter tiden fick han en annan roll.
bland gynnade förmånstagare och troll

Han påtade, grejade i skymundan,
på bekostnad av egna bangolfrundan.
Han målade, fejade, rensade och for,
På sätt och vis hade han ständig jour
Mycket mera än vad många tror.

Vackert fint, populärt och välskött,
Stundom trevligt och tacksamt bemött.
De ”frivilliga” göromålen ökade i antal
medan hjälpredorna minskade i antal.
Nils-Åke Nilsson blev hans förkortadde tilltal.

Åren gick och allt värre blev det
Nils-Åke gnodde på i all tysthet,
Allt fler blev de tungsamma kliven,
Nils-Åke blev oftast tagen för given,
det gick ’tav sig självt, när han var driven.

Den sortens åtaganden kallades nog ideell,
För detta får man ofta i lön en hel del skäll.
Det är ett sällsynt, ovanligt fenomen
att gratis verka för andra, och helt allen,
än mer i denna utdöende idrottsgren.

Men så en dag så fick Nils-Åke nog.
Han tog sin boll, sin klubba och drog.
Det blev så klart inte så populärt
för det kan väl inte vara för mycket begärt
att fortsätta slava för det andra förtärt ?

Ajöss och good bye, kära hatade holk,
I bägaren är det betydande mängder smolk
I båset står ej längre nån given ko,
under sådana omständigheter vill ingen bo
om det bara är en eller två som ska gno.

Nu har Nils-Åke allting troligtvis förstört,
allt gick ju så bra, men nu tycks det vara kört.
Men Nils-Åke är lyckligare, och namnet har han bytt.
Åt hela skiten har han kräkts, kast opp och spytt,
Och det sjunkande skeppet har han äntligen flytt !

Min lott i livet

..
Nu ä de på jäsken att
jag orkar hålle yge mine öpen.
De vill som fare igen.



Så här är det varje kväll nu mera.
Jag har slitit hund i jordbruket mitt.
Och är dyngtrött varje kväll.

Men det är ett gott liv för närvarande,
trots grannarna som låter som schimpanser
som spelar Donkey kong. Vette f-n vad de sysslar med.



Jag hinner knappt gå på stan och gå min meningslösa fönstershopping-
runda i tomma skyltfönster längre. Eller gå in och skämta med de stackare som
ännu härdar ut på den folk-dränerade gågatan.



Jag börjar på riktigt få en ökad respekt för liv och för mat, iom med
lottodlingen.- Ja bortsett från fågel-jä****ar som vill stjäla sådden.
eller som vän odlare skrev till mig: ”DÖD ÅR FÅGLARNA” efter att de rivit
upp hennes lökar, hon nyss sått. Maskarna vårdar jag iaf. De är mina medarbetare.
Likaså bin och humlor…. de är trädgårdsarbetare de med.



Jag höll på att dränka mina broccoli-småttingar, när strilen på vattenkannan
ramlade loss. Fick agera räddningsaktion för att dränera dem på vatten,
de är fortfarande i sönderklippta mjölkkartonger. Och Löken som kom upp innan nå’n
annan fått upp dem. Så jag blev inte förvarnad.
Hoppas inte fågeljä****arna kommer på hur de ska komma åt dem nu.
Eldat har vi gjort också, en lottägare och jag. Eller han eldade, och jag var
självutnämnd brandman och säkerhetsansvarig. Jag sa åt honom att börja i
den änden dit vinden blåser,så inte allt fattar eld direkt,
och jag sprutade vatten på buskar och gräs runtom, och eftersläckte
brasan sen.



Slocknade även på em, en stund. Trött gammal farbror.
Ja ha … roligare än så blev det inte.
Mitt huvud har redan sagt gonatt, nu är det bara spasmer i fingrarna som
knappar in de sista digitala bokstäverna i blogginlägget.
go natt !

En bättre värld


Lite nu och då

Lite nu och då, ser jag saker som får mig att tro
igen, på livet, på människan. Och andra gånger är det tvärtom.
Man behöver inte lusläsa nyheter och se på TV under många
minuter för att bli helt desillusionerad. För själva affärsidén med
journalism, är att dåliga nyheter och skandaler, brutala hemskheter
…är bra nyheter… dvs lönsamma nyheter. Det tycks vara marknads-
liberalismens kärna.

Men det torde finnas lika mycket godhet, kärlek, omtanke
och harmoni i världen, parallellt med det vi matas med var dag.
Men det är inte ekonomiskt lönsamt.

En bättre värld ?

Ja visst har jag drömmar om det ibland, men det är nog ganska naivt.
Jag tror som John Lennon, att jag inte är ensam om det och att ju fler vi
är desto bättre. För naivitet är i detta fallet inte enkom negativt, det är själva
livselixiret för mänskligheten. För utan naivitet är vi dömda som art,
och vi kommer dö ut bittra och cyniska hela mänskligheten,
och förgöra oss själva och varandra..
Själva sinnebilden för naivitet är ett barn, en ungdom,
en ung vuxen, och det är deras förbaskade skyldighet att vara naiva,
drömma stort och ”omöjligt”. Om ingen gör det kommer inget förbättras.

Godhet som föds ur ondska

Livet är en ständig kamp, på olika nivåer. Onda handlingar har alltid bekämpats
av goda handlingar. Egoism har alltid fått en motståndare i givmildhet,
och omtänksamhet. Känslokalla människor har alltid vägts upp av empatiska.
Ur ondskan, lidandet föds godheten och empatin, förståelsen för
andra människor och deras lidande, och därav ger det ofta goda
osjälviska handlingar. Och ondska och själviskhet föds ofta ur bortskämdhet,
ekonomiskt överflöd, stora egendomar.

Godheten kommer aldrig att segra, men det kommer ej heller
ondskan, av just ovan nämnda balans och förhållande till varann.
Det är den eviga kampen och balansen… det är livet.

Katastrofen nåt de som trodde sig köpt sig osårbarhet

Nu när sjukdom och pandemier drabbar även de rika länderna, skriker sig
de bortskämda västmänniskorna hesa över ”katastrof” , skyller på allt
och alla utom sig själv och sitt eget leverne, helst andra länder, men
även på vår lugna sansade statsepidemiolog, som är nästan omänskligt
lugn och saklig.

Vänd dem inte ryggen

När samma antal människor dör i fattigare delar av världen,
då ”får de skylla sig själva” När barn drunknar i medelhavet pga stängda
gränser som vi stöttar för att vi ”inte har råd att ta emot fler” ”inte har plats
för fler flyktingar”… när det sker, vänder vi kallt ryggen åt de som behöver
fristad, och vår hjälp. Vilka är vi egentligen att vända dem ryggen ?
Vi är så rädda om våra saker och våra pengar att vi glömt vara människor,
vi är inte människor längre. Inte så som jag ser på att vara mänsklig iaf.
Jag skäms sällan eller aldrig över om människor jag känner
”gör bort sig i vardagen” ´Men jag skäms ibland över människan.
Den svenska, och västerländska människan.

Inte ens nu


Några enstaka hajar till nu när det dör 4000 människor ”i vårt eget land”
och inser att saker är värdelösa när allt kommer omkring,
när livet står på spel. Och vad värre är,
när vår medmänsklighet står på spel, vår rätt att kalla oss för människor.
Inte förrän vår egen farmor eller pappa dör i covid 19, reagerar några över
att det finns viktigare saker i livet än hög lön, och att äga saker,… många och
dyra saker. Men det mest tragiska är att de flesta verkar inte ens reagera nu,
när döden knackar hårdare på våra egna anhörigas dörrar.
Sjuksköterskor kräver högre löner. Vissa IVA-sköterskor vill ha 50.000 i månaden
för att jobba nu när de behövs som mest, annars tar de ett mer välavlönat jobb.
Vad har det blivit av oss ? På riktigt alltså !!
Men faktum kvarstår även om en majoritet av oss välbeställda svenskar
inte inser det ens nu, att det kommer tillfällen i livet, då saker och pengar
blir helt värdelösa, saknar betydelse. Och faktum är att på ett vis saknar
det i det stora sammanhanget ALLTID betydelse,
för vad som är viktigt på riktigt i livet !

”Men det bryr jag mig inte om”, sa Tom”

Lite kort bara…


Lite kort bara…

Mår rätt bra faktiskt,
är lite trött i kroppen,
har använt den mer än vanligt.

Finns orosmoln, det gör det alltid för alla.
Solen skiner inte alltid, och tur är det,
för då dör vi alla ganska fort. There’s gotta
be a Little rain sometime.

Frön, och groddar väntar i jorden.
Och jag ser fram emot att
se dem titta upp.

Nä det får räcka så…
trött i ögat nu
gonatt


Asså … mäh .. asså
typ ba! … *smack – tugg- smack”Jag fattar vääärkligen hur tufft
bönderna hadere på meddeltiden asså typ… ja e helt slut
efter nåra dar på kolonilotten ju !


Bra att jämföra

Ja .. nä …det var mest bara lite driv med mig själv,
även om jag faktiskt är rätt slut i kroppen. Nu var det ju
iofs inte bara pga att sätta nå frön i backen. Utan en
hel del mer därtill, men ändå rätt förspänt jämfört med bönder före
1900-talet. Jag har näringsrik kost, och min överlevnad hänger inte på min
eventuella ”skörd”. Det var inte ovanligt att hälften av barnen inte
nådde vuxen ålder förr i Sverige. Sjukdomar oftast, men även svält,
beroende på hur långt tillbaka vi går i tiden.

Vad som betyder nåt


Men det är nyttigt att sätta saker i perspektiv, och se hur andra haft det, har det.
Det är nyttigt att då se vad som faktiskt är bra i mitt och ditt liv nu.
Det innebär absolut inte att vi inte har rätt att påpeka saker som är mindre bra,
saker som skulle kunna förändras om vi ville.. och om vi inte vore så
jävla fixerade vid att vid dödsfall vinna tävlingen om mest pengar
på bankkontot och finast gravsten !

Pytte-pytte-småskaligt


Vad ger det mig att odla pytte-småskaligt på en liten lott ?
Vad har det gett mer än dagliga lektioner i att ignorera ultralokalt
illasinnat skvaller ? Vad har det gett mer än en något lätt bruten halvsekel
gammal kropp om kvällen? Jag vet inte om det ger mig så mycket ekonomiskt.
Börjar raskt närma mig tre-siffriga utlägg, fiberdukar, frön, utsäden, jord, och
F-n o hans moster. Och jag har inte räknat på det där riktigt, och det beror väl lite på
hur skörden blir också, lite får jag väl igen av det jag lagt ut.
Och då finns det ändå gemensamma verktyg att använda, så
jag behöver inte köpa sånt.

Sammanfattande

Men det mest sammanfattande, sammansatta ordet hur odling
berikar mig, är: Harmoni, med jorden och livet. Att vara med på när
liv skapas från ett lite, litet frö, till en växt, som sedan
utgör grunden för det vi äter. Det ÄR verkligen att leva.

Experter i alla delar av livet

”Experter” som vet bäst, finns överallt i livet, på arbetsplatser,
i föreningar, i släkten, kolonilotterna, och inte minst i kommentarsfält
på Facebook, och i anslutning till tidningsartiklar på DN, Expressen, Aftonbladet
med flera. Jädrar anååååda, vad folk vet mycket om Corona och hur
rätt eller fel tex Anders Tegnell har i Sveriges strategi. Folk ser att vi har högre dödstal
än i övriga nordiska länder, och drar slutsatsen att HAN gjorde fel.
Ja men de är tammefan makalöst hur totalt obildade och självutnämnt rättfärdiga
folk är … jävla NÖTTER !

Grön novis


Men tillbaka till det jordnära: Med odling på kolonilotter är det som
med vad forskningen säger. Det finns lika många tvärsäkra åsikter som det
finns forskare och kolonilottsodlare. Och kommer man – ursäkta ordvitsen – som
helt grön novis, så är man ett tacksamt objekt att ”tala om hur det ska vara”
Jag har tex enligt några satt och sått alldeles för tidigt, ”det komme inte bli nå pärer,
de komme inte gro, de komme fryse för däg” ”Dä ä fö kållt i jorla”

Men några erfarna., har ,i likhet med mig, redan satt potatisen. Så en sak kan jag
va säker på att jag kommer få höra ett skadeglatt : ”va var det jag sa !” om det på
något sätt inte blir så riklig skörd. Eller om jag lyckas: ”Ja de går ju,
men det är inte rätt”

Jordnära främling


Det kostar på att stå upp mot ignorans
dumhet, faktaresistens och hat. Det nöter ner mig
emellanåt, och jag blir trött i min själ, ledsen i mitt hjärta.
Så få människor klarar av att tänka själva, egna tankar,
dra slutsatser, så få tänker längre än dit näsan räcker, så få tänker
längre än till bankkontot.

Jag antar att jag längtar efter lite sans, lite trygghet,
lite hjälp i kampen mot all egoism och vinsttänkande.
Jag antar att jag längtar efter lugn och harmoni,
sunt förnuft. Som om de vore på WNFs utrotningshorade-lista.
Det är så sällsynt … jag känner mig ensam. Inte ensam
som i singel och romanstörstande. Men som i kärlek och
omtankes-törstande. Jag är trött på den här världen.
Inte som i att jag vill lämna den, men som i att jag vill leva i harmoni,
den tid jag har kvar, och jag vill ha några med mig i kampen mot det onda,
själviska, hänsynslösa. Inte så som att människor omkring mig
är onda, men så som att väldigt många låter ondskan frodas,
genom att inte säga något, göra något, genom att inte tänka själva
och protestera. Genom att leva på ett sätt att man bidrar till
världens förfall, och människans färd mot omänskligt beteende.

Ondska är inget nytt, grymheter, svält, slaveri, människohandel,
mord, folkmord, har funnits så länge människan varit människa.
Det som skiljer är omfattningen av det hela, globaliseringen, och den ökande
takten av det omöjliga tillväxt-levernet, det som skiljer är farten, stressen.
Jag antar att det är därför jag längtar så till jord och smuts på fingrarna,
iom kolonilotten jag nu har.
Vill vara jordnära, göra jordnära saker som har nån mening.
att odla har en direkt mening, känns meningsfullt på ett direkt sätt.
Precis som att motionera, hjälpa behövande, leva mer klimatsmart,
leva mindre kommersiellt… jag antar att jag är trött på hela cirkusen.
Känner mig inte hemma i jobba-tills-du-dör-köp-slit-och-släng-världen
vi alla lever i och alla dyrkar, och ingen ifrågasätter.
allt för lite glimmande guld.

Jag känner mig ensam på det viset, att ingen verkar bry sig längre.
Bry sig om moder jord, om andra människor, knappt om
sitt eget liv och sin egen hälsa, bara man dör ekonomiskt rik.
Jag antar att jag inte förstår den världen jag lever i,
och att den har svårt att förstå mig. Kastlös, paria, förrädare,
främling ….

Sen bor ensamheten naturligtvis djupt i mig sen förut.
Och den kommer jag få leva med, och den kan jag leva med.
Men jag antar att jag skulle vilja att fler brydde sig
om något som var värt något mer än pengar.
att fler tänkte egna tankar, kände egna känslor,
och bara levde…

”Att vara man – Mission Impossible” – Starring; Kai Tomas


53 år av lurendrejerier har jag upplevt
Och Tage Danielsson har lärt mig att vara skeptisk och
ständigt tvivlande ?. ”Den som inte tvivlar, är inte riktigt klok”
Det började redan när jag ploppade ut, så skrek jag inte som andra
bebisar, när nån sa ”det här är din mamma”
yeah sure – källa på det tack !! sa jag

En svensk man ??
Stig Helmer Olsson i Sällskapsresan ?
Tomas tvivlaren som löser korsord i Hemmets journal ?

Viss erfarenhet av det ena men inte det andra

Att vara man …. att vara manlig, ja men vad f-n innebär det ?
Att vara man är inte helt enkelt, att vara manlig, har jag ingen aning
om vad det innebär. Och egentligen är kvinnlighet, (ett iofs inte lika
omdebatterat ämne) men även definitionen av detta lagt i ett lika stort
dunkel av dimma.
Jag har absolut ingen erfarenhet av att vara kvinna. Men ganska
många års erfarenhet av att vara man, eller ska jag säga försöka
vara man.

Stereotyper – såna vi kan prata högt om, och den anda sorten

Nog kan jag med lätthet räkna upp en hel hög stereotyper över
machomanliga sätt och hållningar. Och alla skrattar vi åt hur
korkat det är, även männen, för det är ”manligt”. Snusen som hänger
ut och blottas, brätte och spänna sig, se oberörd ut oavsett,
lyfta tungt, inte visa känslor, köra omkring med släpvagn även
om det inte finns något ärende med den etc etc etc …

Hyckleri och gömslen

Det är dock inte lika lätt att fritt uttrycka sig om kvinnliga stereotyper,
och det beror inte på att de inte finns, utan på att det är relativt
mycket tabu att uttrycka sig om dem.

Föreställ e denna friska, roliga kvinnas ord, uttalade av en man,
OM kvinnor: https://youtu.be/M3rd_j6eCBw?t=47
Jag menar hon är jätterolig, jag skrattade mycket. Hon har helt klart
fantastiska stå-upp-komedi-talanger.
Och under en akt av stå-upp-komedi, är detta klockrent.
Men nu var det i en debatt, en tänkt seriös debatt, och frågan kvarstår,
vad hade hänt om denna friska, roliga kvinnas ord, uttalade av en man,
OM kvinnor. Hade Malena Ivarsson och Amelia Adamo, skrattat och
applåderat då ?

Vad som retar mig mest i allt detta
är inte att vi skiljer oss biologisk åt, eller för den delen att vi skiljer
oss åt lite i gångstil, och klädsel, etc. Det som retar mig mest är hyckleriet
och dubbelmoralen, och att gömma sig bakom könsrollerna.
Och att vilja ha kakan kvar, och äta den. Och det destruktiva
i att vi alla ljuger för oss själva när vi gömmer oss, ljuger för andra,
och SKAPAR helt onödiga konfrontationer. Det finns alldeles tillräckligt
av sådana ändå utan att behöva skapa fler.

Filmisk ”propaganda” tex


Jag slötittade på en slags könsrollsrelaterad komedi härom dagen,
med Anne Hathaway och Robert De Niro, för jag ville se nånting
lättsmält, slippa engagera mig för en stund. Men inser efter ett tag,
att även om filmen har några komiska poänger, så är det när
man slappnar av och slutar tänka som man är mest mottaglig,
mest sårbar för information. Speciellt om informationen är
återkommande i film efter film. Det skulle kunna liknas vid reklam.
Och reklam är inget annat än en form av propaganda. Dvs Syftet är
således inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta
i saklighet är avsiktligt ofullständigt, vinklat eller rentav falskt.

Tröttsam analytiker


Vissa tycker kanske att det är fel att överanalysera en vanlig
Hollywoodkomedi ? Njä… det är även en del av en massiv
propaganda om tex våra könsroller och vårt kapitalistiska
leverne. Kvinnans rätt att göra karriär. Karriär vilket är
den ”odiskutabla” normen för det västerländska samhället

Jag ser framför mig hur invändningar mot mitt resonemang skulle
kunna uppstå… typ:

– ”Ja men det är ju bara en vanlig komedi, underhållning,
du förstorar upp det Tomas”


Uppförstorat som i överdrivet, eller uppförstorat som i granskande

Njaä… jag förstorar upp det som finns, men inte alltid syns,
för att det är tänkt att finnas utan att synas.. som reklam.
Jag förstorar upp det som faktiskt är en realitet, men ingen
vill prata om, med sociala munkavlar på. för att påpeka ens
det minsta lilla kritisk hållning till något som skulle
kunna inkludera kvinnligt ansvar, eller antyda
att det inte bara är män det är fel på… och DET är INTE OKEJ Svenne !!
Men jag förstorar inte upp problematiken, till osanna proportioner,
det finns andra som gör detta ”bättre”

Billiga poänger på inbyggda tabun

I denna filmen ”The intern” bara man bytte roller på traditionella
roller för man och kvinna, eller påstådda roller. Och som jag upplever det
i ett tafatt försök att locka fram skratt på ett billigt vis i att göra det oväntade,
trots att det gjorts på film tusentals gånger förut. Lite i kategorin att det är
tokroligt att en biffig man klär sig i kvinnokläder. Men ganska slätstruket
om en ung kvinna klär sig i kostym och slips. Varför är det så ?
Betänk då att mycket av det vi skrattar åt i livet är tabun,
det förbjudna.

Robert Deniros rollfigur är troligtvis lätt för
många kvinnor att förälska sig i, och tänkt
att unga män ska se upp till. Trygg, erfaren självuppoffrande
gentleman, uppmuntrar kvinnors känslor, men visar inga själv.

Hitte-på-sagor som mall för våra könsroller

En man ska enligt den 70-årige Heman-praktikanten, alltid
ha en näsduk i fickan. Och den är till för när kvinnor bryter
ihop, inte för honom själv. En sann riddare i modern riddarrustning
i Kapitalismens peak… en kostym och slips. Gång på gång, och han
bara står där och tar emot., och tar emot, och kvinnorna som älskar
romantiska komedier, som för övrigt nästa alltid är uppbyggda med dessa
katastrofala synsätt på män. … dessa kvinnor suckar och lipar
vid filmduken, och tänker, ”EN SÅN MAN VILL JAG HA – ”HONOM SKA VI HAAAA”
Och lägger sig att drömma om prinsen på den vita springaren, och om ridderlighet.

En ridderlighet som i själva verket är ett fundament för all könsrelaterad
ojämställdhet som existerar än idag. Åt båda hållen !!!!
Gång på gång, står han där och bekräftar henne, den framgångsrika
affärskvinnan, som rätt att bryta ihop, vara stark, vara nedlåtande,
bli crazy, göra misstag som sårar, gå omkring
och vara Barbie-snygg, utan att någon ska uppskatta henne för det ytliga.
Byt ut objektet/subjektet för dessa rättigheter, byt henne mot
honom ! hur funkar det med mansrollen, även feminister
stöttar och uppmuntrar ?
Vi har sagor, hittepå-sagor, som mall för våra könsroller,
fundera ett tag på det ni Cissi Wallin och Malou von Sivers !

Kladd som kladd ? – Nej inte nu längre!

Den kvinnliga massösen som kladdar, smeker på erogena zoner på internen
utan att fråga innan. Och eftersom han är man ska han bara gilla läget,
och det gör De Niro’s rollfigur, för det är manligt att göra.
Vi ser alltså på en Hollywood film en kvinna göra närmanden
med sexuell underton. Och vi vet idag att detta från en man kan
resultera i fängelse, förlorad anställning och mediedrev.
allt till följ av snedvridna könsroller, men inte åt det håll som
vi blir matade att tro. Utan så att män blir de utsatta.
Ooops nu svor jag i kyrkan, och halva Metro-generationen kissade
i spetstrosan som de initialt hade på sig för att attrahera män.

Otrohet är en manlig företeelse ? – No not so much !

I filmen är Karriärkvinnans man otrogen, och framställs givetvis
i mindre smickrande sken. För när karriärkvinnan försummar sin
man pga av karriär, är skuldbördan den otrognes. Men när Karriär-
mannens kvinna är otrogen, ligger fokus ofta på att han försummar
sitt äktenskap, vilket till någon mån berättigar i fall kvinnan
i det fallet skulle vara otrogen. Det är bar det att kvinnor anses inte själva
ansvariga för SIN otrohet. Dt är ganska lika procentuellt, vilket verkar logiskt
utifrån att det är nästan lika många män som kvinnor i världen,
och män måste ha nån att vara otrogen med, om de ska vara otrogna

Ett exempel Hegge fö fan

Det sättet att tänka förtydligas i nästan alla Malou von Sivers
program och teman… så gott som ALLA, hennes teman och vinklingar.
Härom dagen handlade det om snarkning. Ungefär så här läte det när
hon påannonserade temat snarkning:
”Att man snarkar själv kan ju vara besvärligt, inte minst om man är
kvinna eller om man har en manlig partner som snarkar så att man
inte kan sova”


Dvs vad som än sker och hur det än sker är mannen orsaken, och
kvinnan offret. Så är det ju inte i verkligheten. Och alla kvinnor tycker
inte detta. Men alldeles för många hyllar ändå på nåt sätt i smyg dessa budskap,
eller åtminstone accepterar dem o låter dem hållas.

Vet ni … personligen är jag inte så fokuserad på att vara manlig.
Jag ÄR man, det är ingen tvekan om, men jag fokuserar på att vara
människa först… människa… mänsklig…. sann tvivlande,
omtänksam och gränssättande människa !
Och vet ni … jag börjar se mig själv som en förebild !

…och den 9 Juni kommer jag få HJ i brevlåda,
och jsg ska bresa manligt med benen, när jag läser
recept och löser tant-korsord !

Underbara onormala jag


Det är inte normalt att vara normal – faktiskt !
Och inte speciellt eftersträvansvärt heller.
I tonåren finns det inget viktigare än att vara likadan
som sina kompisar, och så olika sina föräldrar som möjligt.
Det verkar ju inte riktigt normalt ? 🙂

”Vanligt” – är tydligen en synonym till ”normalt”.
Men en synonym är ju inte exakt samma, bara liknande.
I ”vanlig” läggs ingen värdering, bara konstaterande om det är fler
än en minoritet som inkluderas.

Jag har insett att jag är allt annat än normal, eller för den
delen ”vanlig”. Men grejen är den, att vi alla är ganska ovanliga,
och rätt konstiga när man skrapar lite på ytan. Och ser till helheten.
”Normal” för mig innebär ”slätstruken” ”inställsam”, ”menlös”
”Intetsägande” … medan andra tycks se det som ett kvitto på att man
inte är dum i huvudet eller psykiskt sjuk, vilket i sig är ett enormt stigma,
jämfört med den lite mer ”normala” folksjukdomen ”ryggont”, vilket nästan
är att betrakta som en merit i Sverige.

Och allt bottnar i rädslan att bli övergiven, utstött och ensam.
För våra gener säger oss att vi inte överlever då. Eftersom vi som
flockdjur ute i naturen hade större chans att överleva med hjälp
av flocken.

Så många går igenom halva eller hela livet och ängslas över vad grannen
tycker om en, eller arbetskamraten. Folk tror ofta att man är lite knäpp,
och onormal. Lika bra att undanröja alla tvivel sa Rolf.
Så slipper folk fundera. De gör det dessutom bara för att ”i sitt inre och inför sina
”vänner” inför vilka de anstränger sig hårt för att bli accepterad som ”normal”
inte ska se hur onormala de egentligen är. Nån slags flock-immunitet
skulle man kunna gissa ? Eller flock-anonymitet kanske.

Bara i bloggtiteln bröt jag mot två tabun.
Att tycka att jag är underbar, och dessutom säga att det är positivt
att vara onormal. Sen är det väl motsägelsefullt nog, lite självförhärligande
att som svensk hävda att man är normal iofs. För man får ju liksom inte
hävda sig. Det är fan inte lätt att va svensk !

Det är nog fan inte lätt att vara kvinna heller, har jag förstått.
Nu är lite mer än halva den svenska befolkningen, äntligen
upprörda igen över hur svinaktiga vi män är. Själv har jag tagit
piskan och piskat mig själv på ryggen nu på morgonen,
på grund av det vidriga erkännande en fd svensk-Italiensk boxare
har gjort, angående inköp av en viss sorts tjänster. Dessa tjänster
är en affärsidé där köparen begår en vidrighet, och där ekonomiske förmånstagaren,
är offret, eller som vi skulle kalla det när det gäller all annan omoralisk och
utnyttjande handel, utnyttjande av människor i underläge:
FÖRETAGANDE ! och ”FRI MARKNAD” ”NÄRINGSLIV” !!

Den historiebeskrivning jag har blivit lärd, är att män även genom
historien, är att betrakta som hänsynslösa svin. Och att kvinnor
generellt är att betrakta som försvarslösa offer. Nu iom med Metoo
och den sk feminismen, och jämställdhetskampen, skulle en utomjordisk
neutral betraktare lätt kunna hävda att det är svårare att vara man .
Åtminstone i Sverige. Inom allt fler områden dominerar kvinnor i kvantitet,
men inte alltid i kvalitet. så som nyhetssändningar och underhållningsprogram.
Och makten och härligheten är kvinnors. I politiken och i företagsvärlden.
Många tycker att om det skulle vara så att kvinnor blir överrepresenterade
inom olika maktpositioner, som politik, företag och media (inte där ännu)
Så är det inte mer än rätt. Och om män blir oskyldigt dömda till brott, så är
det inte mer än rätt, pga av allt lidande kvinnan fått utstå historiskt.

Nu är lite mer än halva den svenska befolkningen, äntligen
upprörda igen över hur svinaktiga vi män är. Lite skönt
att saker och ting går tillbaka till det ”normala” igen, bort från
Covid-19-ångest. ja det är ju iofs även detta vårat fel,
att män dör i större utsträckning än kvinnor i Covid 19.
Den lekmannamässiga slutsatsen tycks vara att vi män är mer
vårdslösa och oförsiktiga än kvinnor. Och dessutom ökar
våldet tydligen i hemmet. Det är iof ännu så länge ett antagande
utan vetenskapligt underlag. men det är likställt med vetenskap och juridiskt
fällande, att anta att män är dåliga individer och i flock.
Så jag tar och piskar mig själv på ryggen lite till pga alla män
som nu slår sina kvinnor och barn i hemmet. Och hyllar girlpowern
över alla mammor som slår sina barn, och sina män.

Nä nu är jag inte så underbar längre va ?
Det är väl onormalt att syna sömmarna på samtiden kan jag tänka.
Mer ”normalt” att följa med strömmen, vart än den tar vägen.

En kvinna uttryckte på kommentarsfält ang Robertos tilltag och erkännande att:
Män som hatar kvinnor – vidrigt.
Jag höll med henne, med tillägget att kvinnor som hatar män är lika vidrigt. Det blev ingen Lajk-bomb
kan jag avslöja. En högst onormal kommentar av mig

Den förvirrade jordbrukaren del 1


En härlig doft av svarta-bönor-prupp,
lägger sig som en osynlig dimma i rummet.
En av fördelarna med att bo själv, det är liksom
bara att släppa lös. Ja släpper lös gör för övrigt en av
grannarna under, fast inte doftmässigt utan med ljud
klockan 23.05. Falsettläten och exalterade skrik återkommande som från djurriket
och djungeln. Jag hoppas innerligt att det är exalterade läten
till följd av TV-spel eller nåt…innerligt. NEJ jag överdriver faktiskt inte.
Jag skulle kunna precisera ljudet mer, men avstår utifrån
det att det inte gagnar någon.

Kroppen är lite bröten, det är underbart. Jag har skruvat taknocksplåt,
och skottat 10 skottkärror grus. Ja har byggt pallkragar,
och krattat jord. Och igår körde jag igenom kroppen på Hågesta-öns
ute-gym, med stockar o sånt.


Det ser inte så märkvärdigt ut, men mesta jobbet gjorde jag inte här idag
utan borta vid verktygsboden. Dock såg det ungefär ut så här innan,
minus pallkragen:


Och grannen odlar tydligen gräs:


Jag är lite orolig dock att det blir platt fall i min odlingsdebut.
Jag är ju som sagt var ganska novis. Helt nybörjare. Så NÅGOT
borde väl ändå misslyckas ? Men något kanske lyckas oxå.


Min taktik var att slarv-bygga, en egen pallkrage. Såga snett och vint,
och låta det sticka ut här och där. Så ingen tror att jag är duktigt
på sånt. På så sätt kanske jag kan ägna mig åt min odling lite ist för att enkom
hjälpa andra. Har ju varit lite så tidigare i livet.

Osså lite lösbrädor tills vidare så det ser ännu värre ut.
Jag har lag ner mina första frön i ett sönderklippt mjölkpaket.
Det var Mynta, om det inte växer, så köper jag väl färdig,
och planterar, det ska ju sprida sig bra. Så bra att jag sätter dem i en kruka.
För att inte för evigt bli benämnd som Mynta-marodören o koloniområdet.

I morrn blir det potatis och lökinköp för odling.
På Öseråsen. Nä nu orkar jag inte berätta mer för er.
skriv nånting själva nån gång oxå !!!

PS höll ju på att glömma min första skörd oxå:
Gräslök, sen förra ”Jordbrukaren”


ja och en vacker bild:



Ja ja och svartvinbärsbuskarna då:


Men nu ere sluuuut

Grön livslust fann jag just


När något dör, föds något annat.
Jag kan just ha funnit min livslust, i jordiga
fingrar, och konsten att odla. Jag är nästan lika ”grön”
på området som en oskalad gurka. Men jag är kär
i odling, fast jag inte ens börjat. Jag har redan skördat min första skörd,
trots att jag inte ens börjat så…. så var det ned det.
Förra ägaren av lotten hade gräslök där, och den tittade upp
mitt under det 4e snöfallet för dagen. Och jag och kompis smakade
och log.

Vad som dog ? – jo min mobiltelefon. Funderar på en stillsam begravning
på återvinningsstationen, så den får vara med likasinnade.

Jag är som sagt ganska okunnig på odling, för-sådd, vad som måste va i växthus,
etc etc etc. Min mormor och morfar var ju fantastiska odlare. Men jag var för
ung för att saker skulle fastna, bara barnet. Vi hjälpte naturligtvis att rensa ogräs,
och vattna, även Ale pärern. Vi fick tom små hembygda ”växthus” vid
sommarstugan i Stordegersjön, av några bräder, nån nefälld barkad björk som
taknock, och om det kan ha varit byggplast vi la över nocken.
Funderar på att göra en sån mini-variant till några köldkänsliga kryddor,
som basilika. Tänk att få ha egen basilika ? Ja men fattar ni inte vad
lyxigt det skulle vara ?`Ja fick beröm av fd, fd, fd, fd, fd kärmor, när jag drog
mig till minnes att morötter ville ha lite sandigare jord. Fd fd fd fd fd kärmor
har imponerande odlingskunskaper, och delar generöst med sig.

Är jord, det element som saknats mig ?
Vatten rinner utanför fönstret i Ångermanälven,
luft får jag i lungorna under långa promenader, samt genom att jag
genom KBTn lärt mig djupandas. Eld … jag gör någon brasa då och då på
ved jag staplat i källaren….och nu JORD – I LOVE IT !

att se det växa från frö, till planta, till skörd.
Kan det finnas någonting mera meningsfullt ?
Ja det kan det väl, men detta måste ligga bland de högsta.
Det ger mening till livet. Man förstår och respekterar maten
och processen. Jag har verkligen längtat efter detta… inser jag.

Så klart att vi västmänniskor tappar meningen med livet,
då vi inte får vara med i livet.. odling, grodd, växtlighet,
respekt för det som växer, för naturen,. insikt om att det blir
giftfritt. Så klart att vi blir deprimerade när vi jagar pengar hela
livet, som inte är värda nånting … inget verkligt iaf. Digitala siffror
som vi kallar pengar, och ju högre summa, desto mer vill vi ha.
Så klart att vi inte är lyckliga då !

Men livet… livet vinter, vår, sommar och skörd !
Jag är glad.. märks det !??
Livet får mening när man är jordnära, nära jorden,
och ser sina plantor växa.

Och jag har inte ens börjat ännu !