Pestens tid… eller kanske inte ändå

…
Ett respektlöst leende socialfall som jag

Jag har gått omkring på stan och lett hela dagen idag.
Fascinerad och förundrad över världen.
Men även troligtvis pga av en mycket trevlig speldag med
spelkompisarna Per-Åke och Åsa. Eller som jag kallar dem
i kalendern som påminner om träningstillfällena: P-Åsa!
Åsa hade uttryckligen desinficerat sina ungar
i duschen, lagom till besök, vetandes att
ungar klättrar på vuxna, och gör lite andra
saker ur hygiensynpunkt,som vuxna förhoppningsvis
upphört med.

Desinficerade barn

Jag var iaf rörd av omtanken. För barn är fysiska, i lek
och även när vi tittade på Gråben och Hjulben,
lutade sig lille Valdemars huvud mot min axel,
och jag blev såååå rörd. Och så basillusk-säkert som
det bara går att vara, när det gäller barn.

Fulltankad av kärlek gick jag mot spökstadens tomma gator

Jo så när jag gick iväg på byn, var jag väl fulltankad
på livsbejakande musik, och barns oförställda kärlek
från gårdagen .
Jag ler åt folk på gatan, och de ler tillbaka, och går en extra
lov runt. Och då har jag ändå nyss duschat. Ganska folktomt
på stan och i affärer. Och på caféet, som var min destination,
var det ett äldre par, som satt på andra sidan salen, diagonalt sett.
Diagonalen är ju längre än rakt över rummet.

”Namaste på er gubbjävlar” 🙂

Jag beställer en kopp kaffe och en chokladboll, som troligtvis heter så
för att det innehåller choklad. Sen kommer två gubbar som brukar
komma, Vi försäkrar oss om att vi är symptomfria och vi surrar ett tag.
Mer än hälften av sedvanliga gubb-gäster har inte vågat sig ut.
Expediten vittnar om nedgång i antal besökare den senaste veckan.
Jag går därifrån, och möter känd långhårig gubbe
med hatt, jag bugar mig och säger – Namaste
istället för det traditionella ”SD-svenska” handslaget.

Spända möten

Vidare möter jag en vän, som hostar lite. Han försäkrar genast
att han är noga med att tvätta händer, och hostar sig exemplariskt
i armvecket. Instinktivt, håller även jag mig på drygt 2 meters avstånd.
T o m med JAG som är så jäkla klok och pragmatisk.
Jag möter en kvinna till entrén till Lidl, hon stannar 4 meter ifrån
mig och tittar förskräckt på mig, utan att det ens förekommer någon
minsta harkling.

Nästa tomma butik

Nästa butik, min butik, Konsum, är det några modiga själar
som vågat sig ut i pestens tid. Hyllorna är inte tomma. En ung
anställd tjej går rund och torkar ren grindar och handtag.
Vissa varor – likt toapapper o pasta – märks det att folk tror botar ”pesten”,
som eg bara är en influensa-liknande sjukdom, förvisso med dödsfall, med äldre och
redan sjuka. Men ännu ej bevisligen värre än den vanliga årliga influensan.

Blir mig svaret skyldig

När jag ändå väldigt lågmält undrar och konstaterar att inget har
presenterats som bevis för att det skulle vara den farsot som beskrivs
med 3e-världskrigsrubriker, och en oändlig uppsjö av artiklar och
program kring detta. Så blir ALLA mig svaret skyldig.
Inkluderat epidemiologer, forskare, journalister och politiker
Och vanliga är kommentarer som:

”Ja men det är nog ändå något som är värre med det
här viruset eftersom…..”

Även normalt sett sunt resonerande människor

Och det är till synes, enl min uppfattning högst resonabla
och sansade människor som säger. Men detta till trots,
låter det inte väldigt likt Sverigevännernas
”Ja skiter i att det är fejk det är för jävligt ändå”
ur aspekten att man slutat ifrågasätta, slutat tänka,
slutat lyssna till sitt eget förnuft ?

Är detta en reaktion på det informationssamhälle som fått propaganda
och falska-nyheter-viruset som både SD och Trump både använder sig
av och skyller på ? Är det därför paniken slår igenom så hårt,
trots att inga fakta ännu presenterats om att detta virus skulle vara
värre än vanlig influensa ?



Tänk va mycket människan skulle kunna ta lärdom
av den nyuppkomna globala situationen ändå.
Vad mycket som skulle gå att förbättra om bara vilja
funnits.

Jag känner mig inte färdig med detta inlägg., får se om jag återupptar det