Månad: januari 2020

…
Daniel Craig gör sin sista Bond-rulle,
och det är klokt. Jag tycker han var överlägset bäst
i tolkningen, samtidigt som Judy Dench var fenomenal som
M, i filmerna. Hon är i min åsikt en av de bästa skådespelerskorna
genom tiderna. Älskar henne i allt hon gör, speciellt Mr Hoppys hemlighet
med Dustin Hoffman.

Craigs Bond har alldeles precis tvättat bort lite av den hejdlösa ,
nästan barnsliga biten över vad Bond kan göra, och mindre av den
plågsamma Bondvinjetten genom varje actionscen, och även tonat ned
den fåniga kvinnokarlskarlen, med de såsiga raggningsreplikerna
gentemot sina föregångare. Till och med Qs roll, med hans
bisarra uppfinningar har tonats ned, och det är gott.
Nu ser vi snart alltså Craigs sista Bondfilm,
tyvärr då utan Dench. Och precis när det börjar likna nåt, så pratas det
om att det är dags för en kvinnlig Bond ???????????????????????????????

Ja men va fan är det för fel i huvudet på folk ???
Det finns fantastiska möjligheter att ge kvinnor fantastiska roller, även
agentroller, eller polisroller. Flera bra svenska, med bla Eva Röse.
Man kan göra precis va fan man vill och få till storfilmer med
kvinnliga huvudrollsinnehavare, om det är bara det
som är viktigt. Det går att göra BÄTTRE än Bond,
med kvinnlig agent. OM DE INTE GÖR EN KVINNLIG BOND !
Ja men va fan, till och med Wonderwoman
är ett bättre koncept än e kvinnlig Bond. Och Wonderwoman suger fett.
utan operation !

Det blir lika fånigt som när de gjorde Ghostbusters med kvinnor
och lite oxå Oceans 8 med bara kvinnliga mys-tjuvar.
Om de nödvändigtvis ska apa efter Bond, och ha en kvinnlig agent,
så finns det ett enkelt grepp:
Döp henne till agent 005 eller nåt. Ett helt annat namn än Bond,
och en helt egen karaktär som inte alls bygger på Flemings
James Bond.

Ja menar Det är Skugge igen, ständigt denna Skugge,
Linda Skugge som nämnde det. Även journalisten Oisin Cantwell.
Och nej …. de som gör filmen bryr sig väl inte om Skugge iofs.
Men med tanke på den rakt-av-kopierade-kvinnor-kan-oxå-skit
för Ghostbusters och Oceans 8, så är det inte helt otänkbart.

Och om man ändå rakt av kopierar Bonds karaktär, matchostil,
och kvinnojägarstatus, i feminismens namn. hur i h-vete
ska det rimma med feminism ??? De bara så jävlas dumt tänkt
så hälften vore nog. Och jag hoppas det inte blir av, för respekten
för kvinnligt skådespeleri, för Judi Dench skull.

Om de vill ha en kvinnlig agent ändå, och kanske tom svensk, varför inte
Agent 08 Filippa Bond ? ”I really know how to make people suffer,
and how to spend other peoples money.” Kodnamn: NKS

Jag tycker idén om en kvinnlig Bond
är direkt kvinnoförnedrande !

…
Vad händer på vägen egentligen ?
When will we ever learn ?

Under hur lång tid nu, har vi sagt att barnen
är vår framtid, vårt hopp ? Och hur länge tänker vi pissa
på deras framtid ?

Jag munkräks fortfarande över den uppochnedvända, falska,
lögnaktiga politiska och komersiella värld vi nu lever i.
Där kängor, bomberjackor och skinnskalle bytts ut
mot folkdräkt, slips och snedlugg, och det går hem hos folk.
Där feminismen blivit kidnappad av förvuxna Stureplansbrats
och lättkränkta karriärskvinnor. Där den borgerlighet som i grunden
i mångt och mycket skapat dessa avarter börjar prata om ”medmänsklighet”
och ”öppna sina hjärtan”. Och folk tror på dem. Och dessa blå
politiker och deras väljare låtsas sedan som om det regnar,
när samhällsproblemen radar upp sig, och skriker på fler poliser som
lösningen på det de själva ställt till med. Och folk tror på dem.
Vad är det jag inte förstår ???????

Det är samma svarta gäng

Jag blir tillsagd att inte bry mig.
Många tycker det är ingen mening, att det är samma skit alltihop,
och många väljer då i besvikelsen, än värre alternativ.
Dom ber mig att inte bry mig…
De godhjärtade, de kloka, de som inte hatar,
de som bryr sig om människor, de som vill ha mindre klyftor
ber mig att inte bry mig.

Jag är ledsen…. den dagen upphör jag vara jag.
Även om jag aldrig kommer påverka utgången,
även om de goda förblir tysta, även om det blir storkrig
igen, eller klimatet försämras, maten blir giftigare,
så kan jag inte sluta bry mig.
Jag vill kunna se mig själv i spegeln,
och jag vill dö, vetandes att jag gjorde nå’t
att jag hade rätt intentioner. Det är mer värt för mig
än både pengar, villa och sex.

Varför kan jag inte sluta bry mig ?

Jo för påminnelser som idag.
När jag fick en liten 8-årings hand i min, på en kort promenad,
som ett tecken på att jag var omtyckt, och tillit.
Och när sedan han tar sin lillasysters hans i sin alldeles
framför ögonen på mig och min spelkompis (mamman till barnen)

Det är deras framtid …. och deras skolkamraters vi måste slåss för.


Vad hände sedan ?
Barn förstår de grundläggande kriterierna för
fred på jorden, kärleksfull omtanke, inte smutsa ned naturen.
Vad händer sedan, när de växer upp ?
Var inte Åkesson, Trump, Putin, Kristersson, Lööf,
Cissi Wallin och Arnault en gång
oskyldiga barn, som tog någons hand.,
som förstod vad kärlek var, framför pengar,
framför mans-eller-kvinno-hat, framför rashat,
girighet ?

…
Jag förstår allt vad jag ska slåss för,
när jag får en 8-årings hand i min,
under en kort promenad.
Och det kan ingen eller inget förändra.

…
Öar av kärlek

Jag blir fortfarande rastlös ibland, i livet.
Då jag inte riktigt vet vad jag ska göra av mig själv.
Men det är okej, jag kommer ur det, jag kanske får
vara där en stund, jag hittar sätt, och sedan bjuder livet
ofta på resten. Dessa öar av kärlek, som live ibland bjuder på
har hittills dykt upp i sämsta fall, innan jag varit på väg att drunkna.
Och i bästa fall, har de berikat mitt liv.

Jag har känt glädjen och sorgen i samma sak

Jag har väl inte – utan att för den skull beklaga mig – kanske fått så
mycket sådan näring med mig varken i uppväxt, eller senare.
….kärlek alltså. Ofta har det känts som en kärleks-öken, bland
vänner med familj, hur än Icke-perfekta de må vara.
Så jag har jag då inombords gråtit och glatts för mig,
och dem på samma gång.

Men det har gjort mig till en ökenblomma

Men det har gjort mig till en ökenblomma,
som lärt mig göra det mesta av den näring jag fått,
när jag fått den. Det är min superkraft, det är min gåva.
Det har inte gjort mig fattig, det har gjort mig rik, ty jag
har förädlat förmågan att uppskatta i kubik,
när helst någon visar mig omtanke, kärlek av någon sort.
Leenden, beröring, att backa upp mig, att uppskatta mig,
satt längta efter mig… att längta efter mig.
De sätter präglar sig fast i mitt hjärta för alltid, lika mycket som
de gånger jag betytt detta för någon annan.

För drömmar kanske överlever bäst, ur en fattig jord.
Och om vi inte har drömmar, vad har vi då att se fram emot ?

Till synes fantastiska människor

Då och då ställs vi inför till synes fantastiska människor,
drivande, urstarka, som genom något som kan verka som mirakel
näst intill, ’själva’ vänt sina liv till något positivt, och inte nog med detta,
utan även påverkat andra människors liv till det positiva.
Jag har själv låtit mig fascineras och beundra ett antal genom
mitt liv, och nästan helgonförklarat dem. Det är lätt hänt faktiskt,
om en människa betytt mycket för en vid något utsatt tillfälle i ens liv.

De varmaste hjärtan, de djupaste svarta hål

Men vad är sanningen kring dessa människor ?
Vad är sanningen kring hur de framställs ?
Och är de bättre människor än andra människor för det ?
Oftast brukar inte dessa helgonförklarade människor
själva hävda att de är så speciella. Vilket säger en del om deras
drivkraft, deras styrkor, som oxå är deras svarta hål många gånger.
Det är iaf min tanke … att de största av hjärtan, har de djupaste
hål. De framgångsrikaste av de framgångsrika, fick sin drivkraft
från att blivit förklarade värdelösa, och blivit mobbade.
Det är en ständig revansch livet ut, utan att någonsin
finna inre ro och harmoni.

Jag gläds hellre än jämför dem med andra

Jag personligen tänker att det finns människor
som är beundransvärda, och att de förtjänar att hyllas,
men blir inte lyckliga av att avgudas. Jag tänker att vi kan glädjas
åt att de finns, och vad de åstadkommer. Men aldrig bör jämföra
människor som inte förmått vara så, med dessa. Inte lägga på
”Kunde-han-som-är-rullstolsbunden-så-kan-väl-du!” på den
som för tillfället är i ett svart hål.

Parasiterna i mitt liv är förvisade till sitt hat

Jag har stött på många som dömt ut mig som människa
under mitt liv, ställt krav utan att ha pratat med mig,
Förtalat utan att brytt sig om att de varit den sista lilla knuffen
ner i det svarta hålet, ut i den karga öknen, utan kärlek,
utan självrespekt. Några har uttryckligen kallat mig för ”offekofta”
när jag beskrivit inget annat än känslor och sanningen om mitt liv.
Då…. sårade det mig…. djupt.
Dessa människor finns fortfarande i omvärlden. Men de är förpassade
ur mitt liv. Vill de hata mig, så får de göra det ensamma, långt bort
ifrån mig. Där det äter upp dem själva inifrån.

Jag är inte så’n – jag är högst ordinär, fläckvis

Nu är det lite annorlunda. Jag är ingen sådan fantastisk
övermänniska, som blivit framgångsrik i yrket, skaffat
mig hus och bil. Fått så mycket pengar att jag kan strö dem både på
behjärtansvärda välgörenhetsprojekt, och sitt eget lyxleverne.
Jag är ingen sån som folk säger:
– ”Om ni ändå kunde vara som Tomas” – ”Se på hur han lyckats”
Men jag ser på mig själv i spegeln, och jag tycker att jag blivit en
bra människa. Och jag vet vad mina superkrafter är, och vad som är
min ”gröna kryptonit” i livet.

Jag hajar till ibland

Ibland hajar jag till här hemma, över att disken alltid
är diskad eller åtminstone avsköljd. att det alltid finns
hembakt bröd, och soppor i min frys. att det finns
hemkokt lingonsylt, hemkokt äppelsylt i mina förråd.

… det känns som om någon tar hand om mig,
och jag blir glad inuti…

Jag lever mitt till synes innehållslösa liv fullt ut

Jag lever mitt till synes innehållslösa liv fullt ut,
utan att finna upp fantastiska uppfinningar, utan att
klara av att göra karriär eller ha ett yrkesliv.
Utan att kunna säga att jag blivit ”headhuntad” till ett
jobb, vilket är något av det finaste en arbetare tydligen kan
stila med idag…..

Ingen sparad förmögenhet… ingenting
Jag lever mitt till synes innehållslösa liv fullt ut.
Och gör det mesta av det jag har, och det jag får,
och jag har kvar mina drömmar… det som de som ”redan har allt”
har förlorat. Det känns som om någon tar hand om mig.
Det är relativt nytt i mitt liv.

…
Himlen är färgad ljus rosa.
Solen är på väg ned, fast här i Sollefteå, går den ned
bakom Hallstaberget, så i praktiken ser vi inte så
mycket av själva solen…. men ljuset den ger
får duga så länge.

Skuggdans i skymningen

Jag tar en snabb ’skuggdans’ till en låt
som strömmar ut ut dator. Den är över på 20 sek.
*(som skuggboxning, fast med dans) Lite som Liesl
i Sound of music, på den stora balen.

Inga korta makaron-tankar, men lite understimuli

Natten som var, sov jag bättre än den förra,
då jag kanske låg vaken mer pga kroppslig understimulering
än korta makaron-tankar.
(*Korta tankar, samma tankar som bara far runt utan att ha
blivit hopknutna.)

Stunder jag tycker om mig själv

Det finns stunder som jag tycker om mig själv,
och liksom säger det till mig själv. Tex när Tomas från
förut, gjort något bra för Tomas i nu. Som när frysen är
så nedisad att man inte kommer åt det som är längst in,
och jag hittar en burk jättegod äppelsylt, som jag själv
suttit och skalat och tagit bort kärnhus från,
en höstkväll i september. Och jag blir
lycklig de gånger jag sätter ett smile
på en medmänniskas ansikte.

Sparade kilowatt

Jag kanske låter den nya frysen stå nu när
även den är avfrostad. Tills jag får behov av
den vid något storkok. Sparar nån kilowattimme eller så.
Och lite miljö kanske.

Livet är inte alls nån schlager

Sound of music ja. Nej så klart är inte livet en musikal.
Och så klart är kärleken nära på utopiskt beskriven.
Men visst skulle jag vilja kunna sjunga:

”Perhaps I had a wicked childhood
Perhaps I had a miserable youth
But somewhere in my wicked, miserable past
There must have been a moment of truth

For here you are, standing there, loving me
Whether or not you should
So somewhere in my youth or childhood
I must have done something good …”

… när jag ser in i hennes ögon…som säger att de
älskar mig. Visst finns det de jag i hemlighet
älskar och bryr mig om ….. men det måste nog
vara åt båda håll.

Äh nog nu… nog med trams

Nä …äh nu räcker det !
Det är som det är nu. Världen är som den
är, jag är den jag är, och jag är nog rätt lätt att älska,
men kanske inte står tillräckligt högt i kurs,
och kanske är svår att komma nära, på riktigt.

Och så har jag blivit en ensamvarg, som följd,
med en ensamvargs vanor och ovanor.
Jag får väl snygg-gråta till Meg Ryan, och Julie
Andrews, resten av live, och vara glad ändå.
Jag menar…. inte alla som hittar hemgjord
äppelsylt längst in i frysen, när den borde varit slut.

Omvärlden idag ?

Ja jag läser om allehanda I-lands-”problem”
Om svårigheten att vara svart på just Södermalm, läser jag.
För att han blir tilltalad på engelska när han
går till Läkaren. Jag läser om de som får sina liv förstörda för
att de ”tvingas” bevittna tiggeri och armod. När det tycker det
är självklart att de ska slippa se det. För om de slipper se dessa tragiska
livsförhållanden så ’existerar de inte’.

Pantat så det förslår

Jag läser om den bortskämda snorungen som blev politiker som vuxen,
för att han fnyser åt att två svenska medborgare kallades smålänningar,
i samband med nedskjutning av flygplan. Jag läser om hon som på fullt
allvar föreslår att man ska förbjuda icke svenska medborgare att panta
burkar. Och om de som tycker det vore vettigt att exkludera icke svenskar
från biblioteken. Jag läser om de som trots förmögenheter inte kan tänka
på annat än skaffa sig politisk makt att öka dessa förmögenheter på de
mindre lyckligt lottades bekostnad. Genom ”marknadshyror” mm.

Fetcho-kvinnan

Jag läser om hon. Linda som utifrån hur en man försöker slingra sig
undan straffavgift, kunde avgöra allt och lite till om hur det är ”att
leva i en relation med en man” och varför kvinnor/hon
’inte ska nedlåta sig själv till något så hemskt. Jag minns ordet macho… och hur
totalt omodernt det är att vara just macho idag. Helt ok för mig.
Inget ideal jag ser upp till. Men Linda Skugge och hennes överklassfeministiska
vänner, har med fog förtjänat ett nyord.. ”Fetcho” …

Rapport från bortom ekorrhjulet

Även om jag inte läst den boken, så
var den nog nyskapande då den kom:
Rapport från en skurhink. En flerbarnsmamma, och städerskas
livsreflektioner från 70-talet. Hon blev hyllad, men klassamhället bestod
och till och med blev värre…. och blir värre ännu.

Ett annorlunda liv

Jag tänker på ett sätt att jag levt och lever ett annorlunda liv.
Åtminstone jämfört med normen, och genomsnittet.
Och att det sociala utanförskapet ger mig rätt vy
för att kunna se saker, samhället med andra ögon.
så som rapporten från skurhinken lite.
Jag tror på riktigt att det ger mig och alla i min
position, med skrivkrampande fingrar, en unik
position, när man inte springer i ekorrhjulet,
och faktiskt inte ser hur vi västmänniskor, svenskar lever…
eller inte …lever.

Trädet – Ju längre ifrån desto ….

Jag tänker mig bilden av ett träd. Alltså som fotografi.
Hur oerhört olika bilder du kan få av samma träd, beroende
på vart du står när du fotar, vilket ljus, vilken tidpunkt.
Och jag tänker en dimension till. Om vi har ett samhälle med
ökande ekonomiska klyftor, så flyter de välbeställda omkring
där ovan, och SER NER på övrig. Och ju högre upp de är
desto mindre ser de ut, desto mindre betyder de för dem.
Som myror man trampar på om de kommer i vägen.
Och om man inte lnte ser dem alls, så kan de offras.

Jag tänker på det, när jag läser om hon som
vill att det inte ska vara möjligt att panta burkar, om du inte
är svensk.

…
Hejsan pappa !

Hade du levt nu, så hade du kanske varit nöjd
med att jag inte kunnat ”mobba” dig för att ni inte hade nån snö
i Stockholm, där du bodde. Det är lika illa här.
Men fördelen är att man inte fryser lika mycket.
Vintern jag flyttade upp hit till Ådalen var det 39 gr kallt
som värst. I vinter har det inte varit ner på – 20
en enda gång hittills. Om ni vill kan ni ju
sätta i gång ”snömaskinen” där uppe. Det blir så mycket vackrare
här nere i mörka Ådalen då.

Men jag ska inte klaga … inte så högljutt i alla fall.
Jag har just hittat 2,8 kilo lingon i frysen,
och ett halvkilo hemkokt äppelsylt. Då går det ju inte att
va nere ? Jag kokte upp lingonen, som nu mer är sylt.

Din elbas, som jag ärvde, har ju hittat hem igen. Men den
är nästan omöjlig att stämma. Likaså min Alhambra 5P nylonsträngade
gitarr, men inte lika illa. Den ”billiga” stålsträngade Tanglewooden, funkar bäst,
så jag lirar visorna även på den.

Lyckades lura ut ’Lacken’ på en promenad idag. han
har vart trög ett tag. Ja det har Göran oxå varit, när jag tänker efter.
Vad det gäller promenader i alla fall. Men du Pappa !!! DIF tog ju
SM-guld i höstas i fotboll, vårat lag !! coolt va ?
Ditt Man U går det lite tyngre för, aningen bättre då
för mitt Pool, som leder ligan med 13 poäng, och en match mindre spelad.
Men jag tar inte ut nåt i förskott.

Lirade lite med Åsa idag. Även det har blivit mindre av
olika omständigheter. Nu kanske vi får tillbaka P-Å
och spelar med oss. Du vet han som du lyssnade på en gång
på Ådalsbyn. Idag lirade Åsa och jag två norska låtar, som
jag gjort text till, och en uråldrig svensk visa.

Frostar av ena frysen gör jag nu inatt oxå.
Så den andra är smockfull just nu. Var ju därför jag
blev nödgad att koka sylt av lingonen oxå.
Full frys !

Ja du pappa, 53 år är jag nu. din pöjk håller
på att bli gubbe. Med lite tur får jag vara det ett tag oxå,
men det finns ju inga garantier, det vet ju du ju.
Men den här gubben var på dans i fredags, vid
Ramviks folkets hus. Undrar om du varit där nån gång.
det tror jag, eftersom du växte upp i Kramfors, nånstans vid Industrivägen
om jag minns rätt det du berättade. Jo … så klart du varit där.

Jo kul på dans. Jag fick till och med puss på handen
av L.N. som arrangerar. Det gjorde mig glad i hela ansiktet.
Många bra danser, men 5 timmar dans börjar bli mycket
för den här gubben. Nu har du ju sällskap av både Maggan, och Rolf,
ja och hon som aldrig besökte mig eller ringde. … morsan.
Så nu är det väl full frys där uppe oxå ?

Imorrn ?
Ja en vanlig, grå fredag, utan några större
planer. Kanske en kaffe med gubbarna på cafet,
ta rätt på frysen, o sätta igång den. Lite lur
på att göra en currygryta, med linser och kokosmjölk.
Men då ska jag känna för det.

Sväva lugnt nu pappa !
Hope I don’t see you soon,
but later !

…
Världen brinner.

Just nu södra halvklotet, nyss var det norra,
för ett tag sedan Sverige. Men mest högljudd är ändå
de som kategoriskt förnekar samband med klimatet,
och människans inverkan på det..

Öar läggs under vatten, landområden i Louisiana likaså.
Polarisarna smälter, Glaciärer smälter i en aldrig liknande
hastighet. De som hörs mest är det som förnekar sambandet
med klimatet, och människans påverkan.

Jag läser från dessa, ”argument” som att ”polarisarna faktiskt växer”
Jag läser argument som att det inte finns någon global uppvärmning
för att man under en timmen uppmätte – 60 C på Grönland.

Den typen av budskap sprids i massor, one-liners utan att backa upp påståenden.
Och kallar det ”riktig forskning” de forskare som bestrider klimathotet, fast
motpolen är större och har forskat i 40 år nu. Man går tom så långt att man
hävdar att de forskare som kommit till slutsatsen att det är bråttom nu, och att
klimathotet är riktigt, är de som gör det för pengar.
När det uppenbart i ett helt århundrade varit oljeindustrin,
och deras miljardärer som tjänat pengar på att fortsätta
i samma riktning. Man attackerar Greta Thunberg, kallar henne för förskräckliga
saker, en 16-årig tjej, i större kraft än man attacker och kritiserar
Donald Trump, Erdoğan, Assad, Viktor Orban, och Brasiliens Michel Temer.

Jag förstår mig inte på människor.
Det är lite ”Bagdad Bob” över stora delar av världen nu.
Förnekelse in i det sista.

Vi… människorna …”skapelsens krona”, står alltså
mitt i det apokalyptiska eldhavet och förnekar att
det brinner.

And the stupid did inherit the earth !

…
Jag har just avslutat en diskussion på Facebook,
i en grupp som påstår sig värna om yttrandefrihet,
och kallar sig för: ”I allmänhetens tjänst – granskning av public service”

Och jag känner mig återigen maktlös å demokratins vägnar.
Politiken avgörs inte längre i TV-debatter mellan partiledare.
På ett vis inte heller under valkampanjer. De avgörs i den politiska
underjorden, så kallade sociala medier som Facebook, Twitter och allt vad det heter.
Och den underjorden, den myllan är utarmad på näring, syre, den är
giftig och full med hat, som oftast står oemotsagt. Och myllan har blivit
sån utav politiskt maktspel, lögner, girighet, och om du frågar mig,
utav långvarig högerpolitik, i moderaters eller socialdemokraters regi.
Det finns dock en växt som trivs i giftig utarmad jord:



Just nu sprider den som ett giftigt ogräs, och det finns anledning att
skapa bättre mylla, som inte den växten trivs i. Det gör man genom
att inte utarma jorden…. så som görs när ekonomisk och social ojämställdhet
skapas av borgerligheten.

Den här gruppen ”I allmänhetens tjänst – granskning av public service” är
”öppen” så tillvida att du inte måste godkännas och söka medlemskap.
Men den är knappast i allmänhetens tjänst.
Målet påstås vara att sakligt granska SVT, Public Service,som en enig majoritet
av gruppens medlemmar är ett hot mot yttrandefriheten,
och dessutom bör avskaffas. Det är skrämmande läsning där,
och massor av hat. Hat och osanningar, som dessa tycks anse
är essentiellt för yttrandefriheten.

Just denna diskussion var urspårad innan de ens börjat.
Handlade om att EN person på Erika Bjerströms TWITTER blivit
kallad för nazist, pga av sin granskning av Greta Thunberg som
opinionsbildare, kallat Greta för Vänsterpopulist.
Erika sa tack och adjö till TWITTER. Men det tog inte medlemmarna
någon som helst hänsyn till. I kommentarsfälten vimlade det av felaktigheter,
av nedlåtande hatiska kommentarer mot ”vänstern” och ”kommunist-TV”
och ”åsiktsregistrering”. Jämförelser med Sovjetunionen, gjordes.
Allt för att EN person på twitter kallat Erika för nazist.

Det är där nere i den giftiga myllan som våra val avgörs idag,
näst intill oemotsagda, hetsar de upp varandra. Idag stod
jag i princip ensam och efterlyste grund för påståenden
och öknamn. Men vad gör det när alla goda människor
är tysta.

…
En tår…
En suck….
Jag är träffad…

Jag är stark….
Men inte odödlig
Jag är stark
Men inte osårbar…

Jag är träffad…
jag är sårad…
om det var meningen …
så är jag träffad

Några tårar till…
tystnaden lägger sig
kring den gråtande….
om det var tanken…

Jag är träffad …
men inte död..
inte än…
om det var tanken …

Jag är lessen, stark,
men jag är inte värdelös,
Det är inte jag …
bara för att någon säger det..
eller på grund av ringakning.

You can’t win by breaking me
but you can lose me ….

…om det var tanken