…
Tar inte lång stund att först
Ibland behöver man inte fördjupa sig allt för mycket
i saker för att ändå kunna ge saklig kritik.
Nobelpriset, och efterföljande TV-spektakel,
går definitivt under den kategorin.
Likt TV-såpor som Glamour, behövs det en knapp sekund
bara för att förstå vilken typ av sändning det är.
Under förutsättning att man nån gång sett det förut,
i flera minuter.
Månglarna ut ur templet
Jag undrar stillsamt vad Alfred Nobel skulle tyckt om
dagens utförande av hans arv, hans syfte att hedra
och belöna viktiga vetenskapliga upptäckter ?
Jag är faktiskt lika nyfiken på vad Jesus skulle
tyckt om Ebba Bush Thors tolkning av hans liv, hans budskap,
Gud, och kristendomen. Jag vågar påstå att Alfred skulle
ogillat mycket hur hans arv behandlas. Och då pratar jag inte
alls nödvändigtvis om valen av pristagare, som tycks uppröra
pressen mest just nu. Och jag skulle tro att Jesus än en gång skulle
hota med att driva ut månglarna ur templet, om han hörde om Ebba Bush Thors
främlingsfientliga, högborgerliga överklasskristendom.
Utifrån den vetskapen om sann kristendom, oavsett vad jag tror
eller inte tror på, blir jag illamående var gång jag ser hennes
kaxiga, högborgerliga sminkade överklass-nuna !
Illa jag mår iiiilla !
Sedan dyker samma ansikte upp på nobelfesten, i nån dyr blåsa
som den nya skvallerpressen, aftontidningarna Aftonbladet och expressen
ska bedöma i getingar och gula, fula plus… då mår jag riktigt illa
Det är ju faktiskt något av en inbördes klubb för beundran, och
att sola sig i glansen av pengarna, och berömmelsen.
Endast något lite högre klass på än när rika människor sitter
på välgörenhetsgalor i hundratusenkronorsklänningar
och påstår sig värna barn som svälter i världen, eller när
Elvis Presley äcklar skiten ur oss när han i glittrig vit vuxensparkdräkt
Sjunger ”In the Ghetto” … Då mår jag riktigt illa !
Och Julen varar ända in till påska – o de va inte sant o de va inte sant….
men den börjar nog i oktober !
Och nu är det snart Jul också Apropå Ebba’s överklasskristendom
…. usch och fyyyy !
Eller f’låt … det har varit Jul i två månader och en vecka nu snart,
i butiker och bortom den tid som reklamen på TV avbryts av själva
Tv-programmen. Visste ni att radions sändningar i begynnelsen i USA
var reklam hela idén, musikerna fick inte ens betalt.
Sen kom de på att det var lönsamt att betala musikerna, för att de då drog
till sig de duktiga musikerna, så de fick nån liten procent.
Jag som var uppväxt utan reklam-TV eller reklamradio, i ett socialistiskt
Sverige, hade ingen aning om det förrän nu, när vi har intagit
samma inställning som de där Amerikanerna.
Den gamla goda tiden
Tänk va skönt när den där trista testbilden slog till, och programmen
var slut, och det var omöjligt att zappa sig vidare till 6 st casinoreklam,
och 5 andra reklam”pauser” som det är omöjligt att komma på vad de
ville man skulle köpa. De var bara o gå o lägga sig på kvällen.
Eller faktiskt göra någonting i verkligheten, med sin kropp,
tillsammans med andra människor. ”Verkligheten” ??… aha
Jag översätter: ”IRL”. Den gamla Svensk-socialismen hade sin charm.
Gud ske pris – Casinoreklamen stängs ned !!
Nu hotar de stänga ner TV4 pga nåt j-a avtal,
och allt jag kommer att tänka på är,
att jag slipper Malou von jävla Sivers, Strömstedtskan och aggressiv casinoreklam.
Det känns lite som en lättnad än som ett hot faktiskt.
Sätt upp en gammal testbild från 70-talet. Så har mycket förbättrats !
Stäm Julen och Jultomten
Nä nån borde ta me tusan ställa Julen som den ”firas” nu
inför rätta, och pröva den mot det kristna budskapet.
Det kan bli prejudicerande ! Jag tror jag ska ta Grinchen som
åklagare, det kan inte gå fel.
Och som slutargument citera Tage Danielsson i slutet av
Karl-Bertil Jonssons Julafton:
”Karl-Bertil Jonssons ömma moder fick något religiöst i blicken, ty denna saga utspelar sig på den tid då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse.”
Inte ens de döda får vara ifred
Inte ens de döda får vara ifred i skvallerpress och falsk empati.
Idag sprids nyheten om en duktig, känd popartists död på nyheterna,
och massor av RIPs och VIFs sprids i både tidningar och på sociala medier.
Plötsligt enas alla under en medial landssorg, utan att mer än en handfull
människor verkligen kände henne och sörjer henne på riktigt.
Så där med tårar, ni vet. De som kommer från ögonvrån när man blir
ledsen i ansiktet, istället för på en Emoji !
Tidningen LAND, tycker jag var mest smakfulla med sitt:
”Tack för alla dina vackra sånger 1958 – 2019”
Nä nu ska jag måla mer Grinchenfärg i ansiktet och förbereda
mig för åtalet mot julen !
Månad: december 2019
Det gäller att bygga broar istället för murar
…
Inga indikationer på fred mellan könen och etniciteterna
Det tycks inte finnas några som helst indikationer
på att splittringen i vårt samhälle minskar. Och det är
de som påstår att de gör det motsatta som för tillfället
går i bräschen för splittringen.
Jag sitter ju framför datorn oxå,….
Jag har tänkt på det där. Jag sitter ju själv här och skriver
vid min dator, har kontakt via internet, messenger,
Facebook. För folk har som oftast ”inte tid” att umgås IRL.
Jag jag använde medvetet den förkortningen för att tydliggöra
hur märkligt vi ändå lever idag. Det finns fördelar med
alla sätt att kommunicera och göra sig hörd. Men givetvis också
stora nackdelar som vi nu tycks ha anammat som norm.
Men absurditeten har ökat
Historiskt sett så har väl alltid den social-ekonomiskt starkare
klassen sett ner på den undre, och gjort allt de kunnat för
att se till att klyftorna ökar. Inget nytt under himlen där.
Det har bara blivit mer absurt med de 8 miljardärer som äger
mer ä halva jordens tillgångar, samtidigt som folk svälter.
Det går fortare att sprida lögner
Det som är nytt är ju den snabba kommunikationen, internet,
och hur snabbt propaganda kan spridas över internet,
hur snabbt folk kan missta lögner för sanning, ovch hur
angelägna allt för många grupperingar tycks vara
att svälja allt som tycks gynna ens kön, etnicitet, inkomstgrupp, hobby,
matvanor etc etc… och tom när man vet att det är lögn, är vissa villiga att svälja
informationen som sprids, eller sprida den själv.
Och grupperingarna är många, och väldigt mycket cyklopseende.
Jag
Jag är kvinna – därför feminist
Jag är arbetare- därför sosse
Jag är företagare – därför moderat
Jag vill säga ne**rboll – därför Sverigedemokrat
Jag tror på Gud, om jag får vara överklass – därför KD
Jag tycker Annie är snygg – Därför Centerpartiet
Jag gillar att äta kött och köra bil, – därför är klimathotet en bluff
Jag är feminist och kvinna- därför Vänsterpartiet
Jag har ingen aning – därför liberalerna
Judarna blev massmördade av Hitler – Det ger oss rätt att invadera Palestina
Inte så genomtänk
Det är så lätt, så förutbestämt, så korkat.
Väldigt få har en aning om vad de röstar på för politiska förslag,
eller vilka eventuella konsekvenser det kan få.
Och delvis fattar jag att det är lätt att resignera i sökandet
efter vad som är sant och inte sant, i de fall det ens
finns nån absolut sanning. Jag fattar det eftersom informations-
flödet är enormt !
Nazisternas nya kläder
Men samtidigt förstår jag också att om vi
resignerar inför det så gynnar det auktoritära krafter,
Fascism, Nazism…än hur utklädda de är i sin framtoning.
Och det är precis där vi står idag, med dessa krafter på frammarsch.
Och jag och ni… kära medborgare, är antingen direkt skyldiga till
detta genom aktivt stöd eller spridande av rasistiska lögner, eller
genom att resignera inför lögnerna, eller lägga er i skyttegraven
och sprida hat för den egna gruppens räkning.
Virtuella internetsamhällen
Förr levde vi på ett vis isolerat i små bondesamhällen, och mindre städer,
med allt vad det innebar. Det var inte idealist ur alla synvinklar det heller.
Det fanns för och nackdelar med det oxå. Nu lever vi istället i nån slags digitala,
splittrande internetsamhällen och hatar varann online, samtidigt som
vi inte har en aning om vilka som bor i samma portuppgång.
En nyckelfråga
Igår natt när jag skulle gå ut på kort promenad, hjälpte jag två
unga killar att leta en nyckel i snön, som de tappat. Dvs jag träffade
riktiga människor, inte digitala haters utifrån kön och etnicitet.
De var nysvenskar de här killarna, vi hittade inte nyckeln, men
de var glada över att jag tog mig tid och hjälpte. Jag ställde efter promenaden
ut en piassavakvast utanför där de bodde,
för de skulle fortsätta leta i dagsljus. Det gäller att bygga broar istället för murar.
Bara härom dagen beklagade sig nån över hur mycket dyra grejer ”DOM”
hade(invandrarna) En ny bil, och en stor 65 tums TV. När de varit hemma
hos en nysvensk. Det de inte kunde/ville tänka ut, var att mannen i familjen
jobbar 14 timmar sju dagar i veckan, med en vanlig restaurang-bransch-lön.
Det gäller att bygga broar istället för murar.
De som skall förmedla alla delar av sanningen, gör inte sitt jobb
Och media är tyvärr dessvärre kanske den största boven i dramat
utifrån att sensationsjournalistiken säljer tidningar och prenumerationer.
Två exempel på att på genom sensationsjournalistik, skapa mer hat, mer
segregation och flera drev, är mängdvis artiklar om immigrationsfrågan
och åratal av fixering vid utsatta kvinnor, och män som våldsutövare.
Missförstå mig rätt. Det är bra och nödvändigt att skriva om dessa saker.
Men den journalistiska hedern i opartiskhet är oerhört skadad.
Anledning? – Det säljer, och det är i tidens anda att tycka så.
Sen om det finns parallella sanningar, som är lika sanna,
det skrivs det inte gärna om.
Det gäller att bygga broar istället för murar
Väldigt kort bara
…
Idag dök det upp så mycket att reflektera kring,
och skriva om, bland nyheterna på internet.
Men jag känner mig urvattnad orkesmässigt idag.
Jag vet att det kostar på att dansa i 4 timmar och komma
hem kl 4 på morgonsidan. Nu för tiden tar det minst en vecka
igen innan orken återkommer, mest pga dygnsförskjutningen.
Gäääääsp ….
bla den här artikeln var intressant: Länk
Men den säger det mesta jag själv känner och tycker i ämnet faktiskt.
Sen har vi 2 st domar till, som tar Metoo i örat vad gäller
grovt förtal, vilket jag tycker är av godo för framtida mediala drev.
Rättsaker borde även fortsättningsvis avgöras i rättssalar,
annars är vi illa ute. Länk 1 – länk 2
Och Jonas Gardells fantastiska öppna brev till Jimmie Åkesson,
som klär av Jimmies villfarelser, och falska historiebeskrivning
alldeles utmärkt: länk
Och sist men inte minst, en annan Jonas otroligt viktiga roll
i rikspolitiken, som den enda kvarvarande utposten till vänster,
som värnar ekonomiskt och socialt utsatta, till skillnad från resten
av partierna som gynnar rika helt kort.
länk
Men mer än så orkar jag inte skriva om alla dessa stora ämnen idag
Dansfördomar jag bjuder på i bloggformat
…
Dansen i Ersboda, har jag delvis redan
skrivit om, men då blev det
mer från ett djupare – nirvana-själsligt perspektiv vilket
var sinnesstämningen jag var i när jag skrev.
Egentligen bara dårar som far så långt för dans, men tre trevliga dårar
Normalt sett är det för långt med 42 mil tur och retur.
Jag menar, jag är ju gammal nu … ju!
Men jag var lite svulten, lite dans-svulten.
Det mina vänner är en glosa att anamma.
För danserna kring Ådalen lyser nu för tiden med sin frånvaro.
Vem minns inte när danserna på Bollsta Bruk drog dubbla golv,
ett ”modernt” och ett ”moget”. Upp till 1000 inlösta kunde
det vara vissa tillfällen. Nu kommer det i bästa fall 150 dit
på en motionsdans.
Delade på rattverksamheten
Så när Rejje Irén undrade om jag skulle haka på, sa jag faktiskt
ja direkt, trots att jag trodde att vi skulle komma tillbaks kl 03.30,
vilket i verkligheten blev 04.00., pga den enerverande, obligatoriska
in-klappningen av bandet för extralåt. blääää 🙂
Rejje körde dit, och jag tog över och körde mesta av sträckan hem,
så han kunde bil-snarka hem. Eva bjöd på god choklad under bilfärden.
Och två stycken pisspauser räckte, även för en prostatagubbe som mig.
Spännande betraktelser av människor
Det finns så mycket spännande betraktelser att göra, när jag kommer ut i den
stora vida världen, utanför min lilla Spartanskt inredda compact living-lägenhet
där jag bor. Egentligen överallt där det finns människor, finns fantastiska
betraktelser att göra. Och på dans finns det gott om dem. Och givetvis är ju jag
själv en av alla konstiga människor, med konstiga beteenden, men det är upp till andra
att betrakta mig.
Mycket har förändrats
Dans-betraktelserna har blivit många genom åren. Med början, när jag skrev ett
långt ganska humoristiskt vinklat inlägg om styrdans-företeelser.
Sedan dess har mycket förändrats inom dansen. Det har blivit färre dansare,
det har blivit färre vino-tinto-dansare. Färre ute-efter-ett-ragg-dansare,
Färre killgänget eller tjejgänget- vi-ska-ut-och-bara-ha-kul-dansare.
och med det har många roliga karaktärer att skriva om
försvunnit, och kvar blev vi litterärt tråkiga vattenflaske-dansare.
Vi som tar seriöst på dansen, kommer minst en kvart innan. Är klädda för
ett kulturellt motionspass, istället för den fina festblåsan med högklackeskor,
eller vita snyggskjortan, skräniga Hawaii-skjortan för att liksom en påfågeln,
visa upp sin vackra ”fjäderdräkt” för honorna, respektive hanarna
i presumtiva ”parningsdanser” !
”Borta är huset där murgrönan klängde”
Borta från dansgolven är karaktärer som den gubbsjuke
Lilla-Fridolf-Travolta, och allt mer sällan hittar Matadoren och stamp-
Ecke ut. Men ändå…ändå är vi alla människor.
Konstiga människor, olika människor, med olika bakgrund, med olika
förutsättningar, med olika mål….och olika tillvägagångssätt för att nå
våra ”mål” !
Med mina fördomar som grund
Och här kommer mina betraktelser och ovetenskapliga fördomar väl till
pass för i bästa fall, smått humoristiska betraktelser.
Jag har själv förändrats rätt mycket som människa, och dansare
under alla dessa dans-år. Och är mer harmonisk, inte
det minsta raggnings-desperat längre. Ej heller är jag intresserad
av att skryta om hur många danser jag varit populär nog
att erhålla under en danskväll, och kleta upp det i ansiktet på de
som inte fått dansa så mycket, eller klarat av att ta för sig.
Men mycket är oxå sig likt
För även om mycket har förändrats, så är det fortfarande starka inslag
av en massa mänskliga påfåglar, som ska visa upp sina fjäderskrudar
på olika vis. Det är fortfarande inslag av ”Jag-är snyggast-i-klassen-syndromet,
som väldigt många inte växt ifrån sedan de började gå på klassfester i 6:e klass,
då de ”snygga” och ”populära” fick pussa, och fick en hög status. Medan andra
som jag, ofrivilligt hamnade i popcorn-och-läsk-gänget.
Antalet ”dansposörer” har iom att vattendrickarna blivit i fåtalig
majoritet…ökat kraftig. Posörer som via dansen poserar inför andra runt om golvet,
som poserar för eventuell ”påfågel-parning” efter dansen. Här är plånbok,
och jobbstatus fortfarande högvaluta för ”påfågelhanarna” på dansgolvet, medan
naturligtvis, naken hud och tajta kläder används flitig av många av ”påfågelhonorna”
ALLA posörer kråmar sig dock, oavsett kön. Alla dansörer, kråmar sig
dock inte nödvändigtvis.
Posör-klassificering
*En posör-klassiker, är när tjejen ”sexigt”, bakåtlutad lägger upp sitt nakna ben,
upp på killens höft i en långsam, pose. Och allt killen gör, är att hålla emot
och se manlig ut medan han gör det.
* En annan är en ren fråga om aura, i synnerhet hos posör-tjejer,
när de äntligen fått tag på den plånboks-attraktive företagaren,
som egentligen är en högst medelmåttig dansör. Och hennes surmulna
ansiktsuttryck där hon tidigare stod och nobbade ”popcorn-och-läsk-drickare”
brister ut i ett nästan demonstrativt leende, över sin erövring.
* På Ersboda i fredags betraktade jag även en tjej, som nog var en variant av den
ovan nämnda gold-diggern. När hennes ögon helt plötsligt började flimra,
och ögonvitorna syntes, i nån blandning mellan demonstrativ extas och
Exorcisten-ögon. Jag bara fasade för att huvudet skulle börja snurra runt oxå.
* Min fördom, och betraktelse är att män ”påfågelposerar” för eventuella
parningar, på ett helt annat vis. mindre av kråmande, mindre yviga
dansrörelser, mindre av visa hud, och slingra som ålar kring
sin kavaljer. Eftersom vi ännu lever kvar i samma könsroller, vilket paradoxalt
nog även, milt uttryck ”könsrollsreformister” både anammar
och uppmuntrar till. Och det handlar fortfarande om Heman-ideal.
En man ska visa mindre känslor, vara hård och oberoende.
han ska ta hand om kvinnan som vore hon omyndigförklarad.
Det är ridderligt och manligt. Självklart ska han inte gråta.
Även ”könsrollsreformister” äcklas ofta fortfarande av känsliga män,
gråtande män…. dubbelmoraliskt nog ! Så nog finns det gott
om poserande posörer bland män oxå, men handlar om plånbok och image,
snarare än utseende och kroppsligt ålande.
* Många ”vet om” att de är vackra, populära, eller eftertraktade. (dvs i sitt
eget huvud är det bilden de har) Och det syns på dem. Dvs de bygger sitt självförtroende
på det, vilket i sin tur påverkar hur de behandlar människor.
Några av dem är där för att bli tittade på, fylla sin kvot
av törstande blickar över något de inte kan få. Ja har personligen sedan länge
avslöjat deras knep, och ignorerar knepen, och matar dem
inte med ytliga bekräftelser. Jag menar jag är ju dansgud,
och behöver det inte.
* Och nu så har det kommit ut. Är då inte jag en form av posör själv,
som drygt och självförmätet tror mig vara
så duktigt, och osvenskt kallar mig Dansgud ?
Det är möjligt, och jag kommer inte protestera om någon hävdar att
jag av den anledningen är någon form av posör.
MEN, på dansgolvet är det faktiskt så, att jag är så upptagen
av att faktiskt dansa, att faktiskt föra min danspartner så
att hon inte får smällar, så att det blir roligt att dansa, hitta
snurrar och tricksteg, att jag inte hinner fundera så mycket
över hur omgivningen ser på mig, eller hur manlig jag uppfattas vara,
av kvinnliga påfåglar på jakt efter tjocka plånböcker och jobbstatus.
Jag har inte tid, och det intresserar mig inte längre.
Jag är inte intresserad av den typen av kvinnor, och de är
i slutändan inte intresserad av popcornätande dansgudar.
För övrigt, till mitt eget försvar ”your honour”, så är det inte jag som
kommit på epitet ”dansgud” om mig själv, vilket borde innebära
förmildrande omständigheter, när jag väl döms för ärelystnad
och allmän osvensk dryghet ? Komma här och komma ?
Falska förhoppningar
Många av dem hoppas ju trots allt, enkom utifrån möjligheten
att få posera att jag bjuder upp dem, utan att för den skull
ens tänka tanken att de skulle bjuda upp en som
inte har tillräcklig status eller Heman-look. Det är under deras värdighet.
Och det är under min värdighet att bjuda upp dem utifrån
att popcornkillen från klassfesten
skulle få bjuda upp ”klassens populärate tjej”.
Jag har slutat mellanstadiet…. de går kvar !
Jag dansar hellre med – jag är hellre med….
Jag är intresserad av att dansa med följsamma dansälvor,
dansprinsessor, dansgudinnor, som uppskattar min dans.
När det kommer till kvinnor rent allmänt, utanför dansen,
är jag intresserad av de som visar mig respekt för den jag är.
De som inte bryr sig om plånbok eller Heman-aparence.
De som inte har för avsikt att ändra mig.
Och det är troligtvis den största orsaken till att jag är singel,
utöver den absolut största orsaken:
Att jag inte längre litar på människor !
Studs och glid
Utöver de mänskliga dansdragen, finns det ju även
en mängd fysiska dansstilar man kan glädjas åt att betrakta.
Tex de som oavsett bugg eller fox, studsar fram i egen takt,
oavsett vad danspartnern gör. Själv är jag en dansglidare
som sparsamt lyfter mina sulor från golvet. Jag snurrar ju en del.
Och då trampar jag heller inte damen jag dansar med på tårna.
I’m a smooth dancer… I think….
De ständigt leende dansarna och dansöserna, finns
givetvis i äkta glädjeformat, och i posörleendeformat.
Och vilka som har roligast på dans ? … jaa ni ??
Over and out for now!
Det finns säkert mer att skriva om detta, men ju har jag ont
pekfingret jag skriver med på tangentbordet,
over and out från ödmjuk, kaxig, raljerande dansgud
När snöflingor faller
…
Mitt ansikte spricker upp i ett leende,
när jag ser snön falla och täcka mörka barbacken
med ett mjukt vintertäcke, kallt för handen,
varmt för ögat. Jag måste bara ut, fast klockan precis
yrvaket välkomnade ett nytt dygn. Jag måste bara ut.
Jag knyter mina väl insmorda kängor, tar på mig
rikligt med vinterkläder. Det knarrar aningen under mina
kängor, trots att jag pulsar fram i decimeterdjup snö.
Nästan helt orörd snö. Inga bilar ute, inga människor,
ingen vägsalt, ingen sandning… inte ens nån jycke som
lämnat fula, gula fläckar efter sig….. bara vitt, vitt, vitt
så vitt jag kan se. …
Endast jag är ute… och snön som faller, likt änglastoft från himlen,
tystnaden sjunger för mig, och mitt inre tonar det upp
en melodi…
”Oh, denna natt, denna ljuvliga natt,
som vi kallar bella notte.
Se, vilken syn, alla stjärnor i skyn,
denna ljuva bella notte.
Fjärran från den du älskar blir natten ödsligt tom,
men i hans närhet sluts du in i dess trolska rikedom.
Oh, oh, denna natt, det är ungdomens natt,
som vi kallar bella notte.”
Jag bär några kassar till återvinningsanläggningen
vid Konsum. Det är underbart fridfullt att göra det
sent på kvällen, när alla låst dörren om sig.
Jag vill fotografera allt jag ser, men timmen är sen, och
ögat är trött. Och kameran är fuktkänslig.
…så nu går även jag och knyter mig
Styrdans – När ett danshjärta, av bladguld och bly… lättar
…
För en själ som min…
För en själ som letat i hela sitt liv, efter
att få höra till, vara en del av kärlek, och stugvärme
En man som har ett hjärta av bladguld och bly,
så är stunderna av fullkomlig lycka allt jag lever för.
För en själ som undvek min moders sårande ord.
För en själ som ständigt sökte min faders kärlek, och alla
löften han aldrig höll.
De gånger min far var hemma eller jag var med honom,
så spelade han gitarr eller elbas. Visor och dansmusik.
Det var nästan bara då våra själar möttes… genom musik…
genom dansmusik. Det var det enda sättet för honom.
Min faders ande
Jag lyssnar sällan på musiken hemma. Den är inte dålig på
något vis. Jag ser inte ner på modern dansbandsmusik.
Men än idag när jag äntrar ett dansgolv, om än med föga hopp om
att träffa den rätta…. så har jag hittat hem, om än
bara för några timmar. Då möts min pappa och jag igen, genom
dansbandsbasens mullrande toner, och mindre djupa sångtexter.
Magiska danser, och kvinnornas ansikten, med nån form av lyckligt
avunds-leende, som tycks säga att de vill bjuda upp mig,
eller bli uppbjuden.
Min fars röda Ibanez, elbas, med slipade bassträngar, har en
hedersplats i mitt spartanska hem, och ibland spelar jag på den.
Plötsligt så händer det
Så ibland … någon gång då och då händer det fortfarande
att en danskväll blir magisk … och jag själv faktisk
bidrar till magin. Musiken, sången, leendena, dansgudinnorna,
är den andra delen av magin. Och igår skedde det igen, På Ersboda
utanför Umeå, 42 mil tur och retur, svingades danstrollspöet igen.
Maria i Blender sjunger alltid rakt in i mitt törstande danshjärta,
trots ständiga pauser och strul av ”kapellmästaren Lasse.
Det var första gången jag var där, och kände bara fyra stycken.
Risken för att bli stående kan vara stor då. Men vissa danskvällar
är jag osårbar för några timmar. Vissa kvällar är jag ”untouchable”,
ingen och inget kan såra mig… för några timmar.
Detta var en sådan kväll.
De är chanslösa
Störande moment, missunsamma människor, deras kyla och illvilja
studsar bort …och är chanslösa… en sådan kväll. Ingen och inget
kan förstöra. Inte ens den bekante killen som surt fräser åt
mig när ja vänligt hälsar på honom. Ej heller han som försöker
sura ner mig med en knuff i ryggen, och ett surt ansiktsuttryck,
och skakandes, menandes på huvudet åt mig, som om jag hade
gjort något ”otillåtet” på dansbanan. Jag noterar… men det studsar
bort. Jag tillhör nog det övre skiktet av dansförare, på att undvika
krock. Jag var inte i närheten av att krocka med mannen som surt
knuffade mig i ryggen. Jag tror helt enkelt han kände sig hotat
av att jag inte bara dansar, utan blir ett med dansen.
”I become dance”… sån’t kan reta många män.
När jag var ung… kunde de komma åt mig … inte längre.
Fox only
Jag lever upp för några timmar, ”I become dance”,
En som bjöd upp mig, trodde hon skulle få bugga,
det var en snabb låt. När jag är på ”bortaplan” och det är i huvudsak nya
dansprinsessor, och dansgudinnor, vet de inte att jag foxar.
Så jag sa det… Hon undrade varför. Jag sa att jag aldrig
brytt mig om att lära mig bugg. Efter en av två danser ler hon
stort och säger med eftertryck:
– Nu förstår jag varför du inte buggar,
du behöver ju inte, och du skulle lätt kunna
lära dig…om du vill
Jag lagrar orden i mitt hjärta, så som jag lagrad hundratals
liknande kommentarer från dansgudinnor, dansälvor och
dansprinsessor genom åren. Och de orden har gjort mig osårbar på danser,
mot elaka kommentarer och sura knuffar i ryggen.
– Du dansar väldigt fint,
Fick jag också med mig från Ersboda, även hon
en helt ny dansbekantskap.
– Du dansar som en gud
.. gör heller inte ont att höra. …igen och igen.
Så överlever en själ
Så överlever en själ, som blev föräldralös med
ens…. som ständigt törstar efter det den inte kan få tillbaks.
En man som aldrig fick bli den kärleksfulla far han drömde om
Jag ser små vandrande skatter när jag ser barnen
följa sin föräldrar som en svans…och mitt hjärta brister
var gång jag jag hör föräldrarna se ner på sina barn, säga ord som
för alltid kommer vara bly i deras hjärtan.
Men varje barn med blyhjärta, ger jag bladguld att
lägga om. Och hoppas att de, likt mig sedan hittar en plats
där de kan vara osårbara … för några timmar.
Där de är efterlängtade, efterfrågade….
Lampa och Brum-brum
…
Sega gubbar … el gubbe
De e lite segt i kroppen idag,
men det har varit en bra dag på det stora
hela. Sista biten på det stora blå pusslet med
två delfiner på är lagd. Jag har ätit vitlökspasta
med ost, olivolja, salt. peppar….
Bort från ett falskt eko
En kaffekopp på Café Petter, där jag hörde ännu
en Sverigedemokratisk röst eka falskt uti rummet.
Jag flyttade bort från det tråkiga, hatiska ekot,
till en dagstidning, under en lampskärm,
Två roliga, skvallriga damer – trasiga telefoner och jeans
Där läser jag tidningen, med högljutt tant-skvaller,
som bakgrunds-”musik”.
När jag läst färdigt tidningen drog jag mig tillbaka
in i ett lite mörkare hörn där caféets julgran står.
Kikar lite modernt ner i mobiltelefonen för att folk ska
tro att jag är lite modern av mig. Har även fixat sprickor
på glaset till mobilen, vilket ska vara lika modernt som sönderklippta
jeans för tusen kronor. Det funkar så länge de inte ser hur hopplöst
omodern och gammal min mobil är… hela 4 år gammal sedan
utgivningsdatumet. Man skulle även kunna se det på mina jeans
som är trasiga pga slitage, istället för att någon klippt sönder dem,
och lagt på några hundra kronor i försäljningspriset för att
förstöra dem lite snyggare.
Världens bästa Rooney
Den underbart trevlige ägaren Rooney, fick för ovanlighetens
skull några minuter över, så vi surrar lite grann.
Han mådde sextiofem procent, och jag sjuttiotvå procent,
vilket båda två är riktigt nöjda med.
Di små över Jordi anlöänder med modern
Under tiden kommer det en mor och hennes lilla barn och sätter sig
i soffan bredvid, medan jag återgår till att kolla på DN på mobilen.
Efter ett tag så tittar den lilla på mig med ett stort smile. Så
jag smajlar barnvänligt tillbaka och säger hej.
Olika upptiningsperiod – Nu 5 sekunder
Barn är ju lustiga. Ibland kan det ta timmar, månader år,
innan isen bryts mot främlingar. Här gick det på ca 5 sekunder,
så klättrade hen över soffarmstödet till mig och satte sig alldeles bredvid,
och började obesvärat ”prata”
Barnet var i den åldern då det viktigaste samtalsämnet är
”lampa”, ”brum, brum” och ”däär”, och nyss lärt sig gå.
Jag tyckte det var ett lagom samtalsämne, och om inte annat
betydligt trevligare än den falskt ekande rösten jag möttes av
när jag klev in på cafet.
”Lampa” och ”Brum-Brum”
Så jag sa ”Lampa” och ”brum, brum, och liknande, och eftersom små
barn är papegojor, lärde barnet sig även ”kom upp” när jag sa att hen
lyckades ta sig upp i soffan igen med lite hjälp. Mamman hade nu fikat
klart och försökte muta barnet med frågan:
– Vad säger du ska vi gå på leksaksaffären ?
Ungen surnade tjurigt till och ruskade på huvudet
och sa
– Nääää vill inte
två gånger sade ungen det… utan att för den skull ställa till en riktig scen
så som barn kan göra på de mest jobbiga ställen, så som mataffärskön.
Mamman lirkade och bad…. till slut så tog hon
upp barnets overall, och visade:
– kom ska vi klä på oss
var på barnet glatt och obekymrat vinkade till henne och kvittrade
– HEEEJDÅ MAMMAAA !
Och då brast jag ut i skratt.
Sen hjälpte jag mamman genom att säga att mamman
behövde hens hjälp att välja leksaker på leksaksaffären.
Och då till slut så gick det vägen.
Aren’t they lovely … the little versions of adults ?
🙂
En sund amatörhypokondriker i gryningen
…
Nytankad på beröm för mina ord-kullerbyttor i bloggformat
(tack Johanna) fattar jag åter pen…. sätter jag mig åter och blandar ord
utifrån ett utifrånperspektiv i slit-och-släng-samhället !
Havregryn är nyttigt … jo jäv….
Under tillfällig sysslolöshet och tristess, gör jag allt oftare kulinariska utflykter
i mitt eget kök. Mycket av det nyttigt och gott, annat bara gott.
Jag vill därför passa på att varna känsliga konsumenter för
mina cho-glad-bollar, som jag helt oansvarigt spridit recept på.
De är beroendeframkallande ….oerhört beroendeframkallande.
Jag har gjort dem 3 gånger i höst, och igår tror jag att jag överdoserade
intaget av dem, …och sockret som de innehåller. Jag skyndar mig att ge bort
så mycket av dem som möjligt. Men det visar sig till min förskräckelse att de
även är goda frysta, så jag kan inte lura mig själv på det sättet.
Och argumentet att ingredienserna havregryn och mandel är nyttigt….
… njää… det är nästan ett sorts Svärjevänsförnekande över det tänket.
”Skärp dig gubbjävel” tänkte jag då.
”Jäklar jag fick diabetes nu på morgonen”
Så när det kröp i mina ådror av sockeröverdos även på morgonsidan,
06.35, tänkte amatörhypkondrikern i mig att nu får jag diabetes,
så jag klär på mig och går ut på 5 km promenad,
utan att ha ätit frukost, utan morgonkaffe, men två mandlar och ett
glas vatten ! Nä jag tänker inte svälta mig, jag bara tänkte att om
jag äter när jag kommer hem, så måste kroppen bränna lite
kolhydrater, socker, fett ….
Avgaser och miniatyrmänniskor
Det är fortfarande mörkt, mörkt, en liten, liten ljusare himmel
längst bort i öst, när mina kängor börjar knata på is och grus.
En för mig sedan länge glömd värld spelas åter upp för mina
mörkbruna ögon. Morgonfolket ! Till en början är det bara nån
enstaka som är ute, men framåt 07.30, då jag är hemma,
så kryllar det av avgaser, bilar och små, små miniatyrmänniskor
med skolryggsäckar. När jag ser alla skolbarn med ryggsäckar
med trötta blickar, plikttroget knata iväg till skolan, får jag
en sån där varm snälla-tanter-blick, och hjärtat ler ända
ut i ögonen och munnen…. så fina med toppluvor och
snedtrampade vinterskor, några hand i hand,
Lite fördomar så här på morgonkvisten
En till synes ung kvinna går oerhört försiktigt
på ställen som är utan grus, nästan som äldre människor gör.
Mina fördomar… mina betraktande icke rasistiska fördomar,
slår vad om att det är en invandrare som är ovan vid is. Men
mina fördomar kom på skam såg jag när jag nästan ”körde om” henne.
Det var en ung svensk tjej, med färgat hår, och handväska slungandes
feminint långt ut på vänsterarmen. Hon såg bara
förskräckt ut när jag närmade mig med fart, så jag tog en vänstergir
och bytte färdväg, så hon förstod att jag inte tänkte våldta henne.
Nu är klockan 09.00, och det är ganska ljust ute.
Jag tror jag går och lägger mig igen.
På spikmattan en stund… är det okej ?
En Hommage till Tage – humor då det begav sig
…
Jag har ätit så mycket chokladbollar idag,
att det kryper i kroppen av socker överdos i benen
och armarna. Det heter förresten chokladbollar av den
anledningen att det bakverket i huvudsak smakar choklad,
om nån undrar över valet av namn.
Jag får lov att sluta göra det där egna receptet
det är oemotståndligt … för mig i alla fall. Ingen karaktär alls där.
Försöker med Kamomillte, och inbillar mig att det lugnar ner kroppen.
Om inte annat om jag tror på det tillräckligt mycket.
Vilken Arma tur !
Jag läste om en kvinna som blev kär i en lamparmatur nyligt.
En outsider, som smekte och pussade sin lampa. Jag har hört några
haft väldigt roligt åt en så pass tokig kvinna. Ja det är väl rätt så
udda får man väl tillstå. Eller är det ?
Jag kan även tänka mig att det känns rätt så ”safe” att skämta om en
sån person, om man vill få medhåll, och distans-håna.
Och speciellt i mitt sällskap, som har åsikter om både det ena och
det andra, och dessutom ofta har läst på i mycket.
Alltså … man måste verkligen få skämta om saker, speciellt
sånt som avviker, sånt man har svårt att greppa. Ja eller
bara att få känna gemenskap över hur fantastisk normal man är som inte pussar
lamparmaturer.
Skämta om allt men ….
Det är ju självklart. Man måste kunna skämta om det mesta.
Däremot kan man även avstå ibland, om man vet det sårar att
göra det direkt framför någon.Och man kan även försöka göra det med finess,
skämta med lite tanke bakom. Och sedan är det frågan hur ofta man upprepar
samma skämt, och under hur lång tid man drar samma ”skämt” och när det
isf går över i obetänksamhet, plumphet … eller ren mobbing.
Jag är inte ett fans ….
Personligen har jag svårt för större delen av nutidens humor, som allt som
oftast är rå, förnedrande, mobbande, tanklös… och jätteofta eg är mer
politisk propaganda än humor. Väldigt mycket beroende på mängden”
av dessa skämt som sprids, och under lång, lång tid. Väldigt mycket
av ”humor” med svenska flaggor i bakgrunden. Det är inte humor längre då,
det är rasistisk, främlingsfientlig propaganda. Även skämten om PK,
politisk korrekthet är av samma orsak inte humor, utan politisk propaganda.
Mellan raderna, och gömt bakom skämten
Med det i åtanke, så såg jag en internetfilm som drev med SVTs
innehåll och påstådda agenda (länk) Mycket av det skulle kunna vara
helt okej, och kanske tom roligt, om inte skrattet fastnat i halsen
på mig pga vad som sägs mellan raderna. Och javisst är det så att vi alla
har svårare att skratta åt oss själva, åt våra värderingar. Iom att
humor och budskap kan flätas in i varann. Oftast tycker vi inte det
är kul när nån driver med ”vårt parti”… dvs våra värderingar.
I synnerhet gäller det de nog de som är allra mest intensiva i att skämta
om, eller håna andra. De är ofta känsligast.
Driva med heliga kor
Jag tycker ju tex det är på tiden att nån vågar driva med Metoo,
med statsfeminismen, med den borgerliga feminismen.
Något som varit tabu länge, iofs inte bara i svt, utan även i de flesta
dagstidningar. Alla tidseror har sina ”heliga kor”… innan någon
sticker hål på bubblan, när den tillåtits blåsas för stor.
När Nazismen står och myser bakom skämtet
Ett av de satiriskt ironiska skämten från länken löd som följer:
”- Kan vi inte säga att all kritik mot public service för
tankarna till Tyskland på 30-talet
– De e bra – för då blir folk rädda att kritisera … som i Tyskland på 30-talet”
Ja men …är inte det här kul då ?
Eller är det verkligen kul ? Vad säger de, och under vilka politiska
rådande vindar säger man det ? Och vilka vänder man sig till ?
Och vilka håller man med ? Och vad vill man ha sagt ?
Och man säger allt detta i princip samtidigt som SD vill utesluta
icke svenska medborgare från biblioteken (Om det även gäller Engelsmän
och amerikaner framgår inte ännu tydligt ) Om man säger det när man vill
från SDs håll vill plocka bort nysvenskar från svenska elever.
Om man säger det när SD vill styra innehållet i utbildningen till
mer nationalistiskt. ….Är det fortfarande kul då ?
Är det fortfarande kul ?
Är det fortfarande kul, när SD fått högern att få samma åsikter,
är på väg att bilda block med Moderater …och hör och häpna Kristdemokrater.
Häpna om ni vet vad Kristus sägs ha sagt och står för i sitt livsverk.
Är det fortfarande kul när SD håller på at bli största parti, och
genomföra dessa förändringar. Är det fortfarande roligt ,ed tanke på att det faktiskt inte finns någon annan politisk inriktning som fått igenom sina budskap även om de inte är sanna ?
Är det kul när man vill ta bort Public service helt, och ersätta den med nationalistisk
kontrollerad press. Eller fastnar skrattet i halsen ?
Det här tyckte iofs JAG var kul men ….
Nästa inslag tycker jag då är lite kul. Eftersom jag uppfattar att det varit
en längre period av dissande av mannen:
Ja vi har livsstilsprogram oxå.
En man står i köket på nåt typ av morgonprogram;
– ”Sådär blomkålen ska va inne i ugnen i 30 minuter
och då kan vi passa på att ifrågasätta vår mansroll under tiden”
Eller när de driver med att en viss typ av män nu får allt
större företräde i SVT, men egentligen i TV4 oxå.
Bortsett från när det då är bara kvinnor i panelen vilket räknas
som jämställt !
Jag tänker på när arga snickaren i nåt program säger
eftertänksamt ”Vi män får fan skärpa till oss”
( kan vi passa på att ifrågasätta vår mansroll under tiden)
Dessa två exempel kanske inte en feminist tycker är kul.
Okej… det är okej ni måste inte skratta. Skillnaden är dock att
just på dessa två, så ligger inte Nazismen bakom hörnet.
Och det håller väl i sin tur inte blå-brun höger med om.
De tycker allt det här är skitkul.
Men visst fan behöver vi en som Tage idag …
Tage Danielsson det vill säga !
Mycket av dagens ”humor”är plumpt och dåligt oavsett kanal och
politisk inriktning för att de egentligen bara härmar folk utan nån
tanke om finess lite skratt med varandra, och mot makten när den
tydligt trampar i klaveret så som Tage Danielssons otroliga monolog
”Sannolikheten”
Och glöm inte Tages ord: ”Den som inte tvivlar, är inte riktigt klok”
Det vore nåt det för dagens politiska vindar !
Jag har för övrigt skrivit en Hommage till just Tage.
Och på Tage-Danielssonskt vis travesterat lite på hans namn.
”Hom-mage till Tage”
Den är till musiken till melodin ”Karl-Bertil Jonsson 14 år”
Så här går min tolkning och hyllning:
Du
Karl-Bertil Jonsson
finns
i sagans värld
och slåss mot ytlig flärd
Men du hette Tage,
och pennan var ditt svärd
Ord istället för att slåss
sen försvann du från oss
blek o tärd.
Vem ska nu står upp för,
en mänskligare jord
och mänskligare ord
Vem ska nu ha mage
att säga som det är
kläderna som kejsar’n bär
folkets tystnad blev
en chimär
Nu finns det ingen Tage
En svunnen tid det är
Vem lever som dom lär ?
Vem knäpper dem på näsan
När lögnerna blir sant
Så sannolikt och så galant
blandade han skratt med sant
Om ni blir arga på grönsaker, kommer Jimmie göra det till en hjärtefråga
…
Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare
har gjort sig en politisk karriär på att skrämma folk
och utpeka invandring och invandrare till syndabockar.
För att kunna göra det måste en bild av katastroftillstånd
målas upp. Detta har han lyckats med.
Härom dagen överhörde jag någon ha läst om ett mord (länk)
Varpå han omedelbart högt och ljudligt lade till att: ”Jag ger mig
fan på att det är nåt sånt här hedersgrej från nån muslim… dom
ska ju hämnas vettu dom e ju sjuka i huvet” och två tre st förfasades
genast över muslimer och invandrare, sittandes på ett café drivet av
invandrare, födda muslimer men inte praktiserande muslimer,
så att de som äger caféet hör allt. Till saken hör att jag personligen
hörde den mannen svära på att han skulle knivhugga inbrottstjuv
om de visade sig vara utlänningar… ”utan att tveka”. Lite intressant att
hata muslimer för att de är våldsamma ?
Det här är ju kort sagt inte friskt tänkande. Men det är inte det skrämmande.
Det skrämmande är att Jimmie har lyckats skrämma folk, och tro på bilden,
som inte är sann, och att över 2.000.000 svenskar nu
närmar sig mannen på caféets verklighetsuppfattning, och desperata
våldsamma åtgärder.
SD når nya rekord i sina närmanden till en totalitär stat, med nationalistisk
anda, och lagstiftning, och väljarna strömmar till. Ni strömmar till !
Vad sägs om att de vill styra innehållet i media, utifrån nationalistisk/
nazistiska ideal. Sätta problembarn på statliga internatskolor, skilja ut
nysvenskar från infödda svenskar i skolorna, förbjuda icke svenska medborgare
att ta del av bibliotekets tjänster ? Är ni fortfarande med dem då ?
Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare
har gjort sig en politisk karriär på att skrämma folk
och utpeka invandring och invandrare till syndabockar.
Och nu förfasar han sig över ”alarmism” angående klimatfrågan.
Vargen varnar för lamm !
En efter en dör de av ålderdom, de sista vittnena till vad dylik nationalism,
har åstadkommit i historien. Och ni springer rakt i famnen på de som
steg efter steg vill förminska och avveckla demokratin. Bara för att ett
parti KALLAR sig för demokratiskt, Bara för att ett parti blivit valda
demokratiskt, innebär det inte att partiet har en demokratisk agenda.
Och det hade ni vetat om ni läst historia. Hitler blev tex vald demokratiskt.
Anledningarna till att Jimmie lyckas är många. Och många av er är del-
ansvariga. Socialdemokrater, borgare, väljare. Populismen är ett av hans
starkaste vapen. Jimmie har på ett vis ett enda mål, och det är nationalistiskt,
rasgrundande, odemokratiskt i grunden. Om ha skulle på ett bräde
från början hävdat den politik han nu driver, hade de krympt och försvunnit
i avloppet till riksdagen. Om inte en majoritet av övriga partier jobbat hårt för att
skapa ett ekonomiskt och socialt segregerat samhälle de senaste 35 åren,
och lyckats med det, så hade Jimmie och hans polare krympt och försvunnit
i avloppet till riksdagen. Hade inte Stefan Löven arbetat så hårt för att avskaffa vänsterblocket och gått med i ett borgerligt block, så hade inte Jimmie haft några följare. Och sist men inte minst, om inte ni väljare låtit detta ske genom en kraftig högervridning av politiken, så hade ingen mylla funnits för SD-plantan att gro.
Som vi sår, får vi skörda
Jimmie suger upp allt missnöje som finns oavsett vad åtgärder mot det
får för konsekvenser. Om ni blir arga på grönsaker, kommer Jimmie göra
det till en hjärtefråga, för att få era röster, och genomföra det enda han
vill genomföra:
En totalitär stat, med nationalistisk anda, och lagstiftning, och väljarna
strömmar till. Ni strömmar till ! Styra innehållet i media, utifrån nationalistisk/
nazistiska ideal. Sänka skatter för de rika (som by the way nu för tiden är de själva)
Sätta problembarn på statliga internatskolor, skilja ut nysvenskar från infödda
svenskar i skolorna, förbjuda icke svenska medborgare
att ta del av bibliotekets tjänster ? Är ni fortfarande med dem då ?
Tänker ni vakna innan det sker ? Eller efter ?