Månad: december 2019

…
Skam på torra land, och i haven

Ordet ”skam” är det nya debattvapnet för att göra omoraliska
handlingar moraliska utan konsekvenstänk. Flygskam användes
av de som upprördes över att de ”inte fick flyga längre, utan att bli
pådyvlade skamkänslor för sina utlandsresor. Massor av ogrundade,
ovetenskapliga argument framförs som moteld mot klimatkämparna.
Tonåringar attackeras verbalt i sociala medier av världsledare, och
arga petrolheads.
Och snart är Greta tillräckligt hatat och misskrediterad så
att ”vanligt folk”, eller större delen av befolkningen håller med
hatarna. Känns det igen från senaste decenniets politiska
maktövertagande av folk i folkdräkt ?

Inte ? … vad sägs om….

Plaster översvämmar haven, sväls och dödar fisk och däggdjur,
massor av djurarter är utdöende arter som vi själva är mer beroende
av, än 95 % av jordens befolkning begriper.
”Men va fan ska vi inte få använda plastpåsar längre heller”
”jävla miljömuppar” känns det igen ?

”Rör inte vårt julfrosseri”

Det senaste som även det har starka ekonomiska intressenter
och sponsring, är ordet ”julskam” som ska protestera mot protesterna
över den frossande julen, med 18 miljarder i julhandel
enkom i Sverige. ”Nu ska vi inte få fira jul utan att känna skam heller”
Sa det sedan länge avkristnade svenska folket som nästan aldrig hållit i
en bibel. Känns det igen ?… inte ?
Låt mig då fortsätta….

”A men va fan lite nazism….”

”Nu får man ju inte tycka vad man vill längre, utan att bli kallad rasist”
”Lite Nazism är väl inte så farligt”

Nå’n skulle provat att sagt det för 15 år sedan,
som ett experiment, och kollat reaktionerna i riksdag och
bland allmänhet. Och göra om samma experiment idag.
Det är för mig tydligt hur otänkbara värderingar sakta
kan komma att accepteras, bara lite tid får gå. Bara lite
historia får falla i glömska.

Det har gått fort… vad händer om vi upprepar historien ?

Naturligtvis tycker de Sverigedemokratiska väljarna att
det är en orimlig jämförelse. Men nästan ingen av dem
vet hur Nazisterna kom till makten, hur det började,
innan Hitler blev enväldig och enfaldig diktator. Vi
har glidit en hel del i samhällsvärderingar de senaste 30 åren.
Hur långt åt samma håll kommer vi glida de kommande 20 åren.
Det har gått fort nu på slutet.

Folk har upphört reagera … de goda tankarna resignerar

Och folk reagerar inte ens när en partiledare i en partiledardebatt
påstår att invandrare passar inte in i Sverige.
Och då är det en av få verbala blundrar, och Freudianska felsägningar
denne medialt skicklige och farlige ledare yppat.
Vilket inte kan säga om hans partikollegor ute i landet. 100-tals rent
rasistiska uttalanden har följts av avskedanden ibland, och inland inte.
Och förtroendet bara växer, som folk inte brydde sig
om rätt och fel, sanning och falsk.

Villfarelser

Kvinnor väljs bort från ledningen för att de är kvinnor,
och ingen reagerar än. hur långt ska det få gå ?
Judestjärnor på bröstet, fast liknande för muslimer.
Man ska tvingas ta i hand nånstans i Skåne om man är
anställd av kommunen, i vanföreställningen att det är något som
svenskar i allmänhet gör.

Hur kommer då allt detta sig ?

Hur har vi hamnat här, när vi i allt raskare takt
anammar nationalistiska, rasistiska värderingar ?
Vad har hänt de senaste halvseklet för att ge utrymme åt detta ?
Enligt Åkesson är det invandrarna som orsakat allt ont i Sverige,
och på nåt märkligt sätt i världen oxå, trots att jag är ganska säker
på att invandrare och även svenskar kommer från just världen.

Lyckats FÖR bra

”Det socialistiska experimentet har misslyckats”
Påstår borgerliga krafter som öppet strävar åt ett klassamhälle
med olika förutsättningar, i vård, skola omsorg.
Men i själva verket har kanske idén om det jämställda samhället
lyckats för bra, och skapat en större elit, som glömt sina förfäders
kamp om löner, bostad, rösträtt. Och förvandlats till högerfolk.
Många i min omgivning som varit socialister i meningen
av ett solidariskt samhälle, har glidit in i borgerligheten,
även S Partiledning, efter ökat välstånd för dem själva.
Socialismen, den demokratiska socialismen, lyckades FÖR bra
rent ekonomiskt.
I Inget annat land i EU, har sociala och ekonomiska klyftor
ökat så radikalt som i Sverige. De som då halkat efter vill
ha en syndabock. Och Jimmie gav dem, ”INVANDRARNA”

Ett tankeexperiment för folk som vill tänka själva

Föreställ er som ett tankeexperiment ett samhälle utan
överflödiga tillgångar. Föreställ er att alla hade det de behövde
för att överleva, och leva, men inget mer. Tror ni det funnits tjuvar
i det samhället ? Tror ni det varit många mord ?
Det hade inte funnits något att stjäla. Och det hade inte funnits
någon anledning att stjäla. Ja det är ett tankeexperiment,
för att visa att det är ökade sociala klyftor, och inte invandringen som
orsakar brottslighet, oavsett hudfärg på brottslingarna.

Skam är väl inget annat än ett fungerande psykes regulator
för när man inser att man gjort fel. Jag har skämts,
både rätteligen, och utan anledning.

Så för all del skäms svenska medborgare, och resten av
världen, skäms…. det är för lite av den varan uppenbarligen,
snarare än för mycket

…
Min livlina

Jag har fått nåt förkylningsvirus.
Om fem dagar är det julafton sägs det.
När jag var liten var Julafton en av de få saker
som fick mig att se framåt. Det var för julklapparnas
skulle jag längtade….. trodde jag.

Idag förstår jag

Idag är det allt för klart för mig att julklapparna
för mig, var ett substitut för något annat.
Det var det enda sättet jag fick mig nån form av
kärleksenergi. Det var det enda sättet hon kunde visa det på.
Hon kunde inte säga att hon älskade mig, hon klarade inte
att krama mig, inte att visa mig kärlek genom att stå upp för mig,
eller någon enda gång ta smällen för mig. Hon köpte julklappar.

Grymma experiment

Och likt historiskt grymma experiment visar,
så tar man det man får. Och har ingen möjlighet att förstå,
att ens livsmiljö är dysfunktionell. Så på ett vis köpte hon sig
fri från kärlek. Hon visste inte vad det var. Hon var inte kapabel.
Hon var trasig i moderskärleken. Det fanns känslor som
lätt kunde blivit hat som förtärt mig, frätt mig sönder inifrån.
Men jag såg det som jag inte hade något val just av den anledningen.
Det var att förlåta, för min egen överlevnad. Inte av barmhärtighet
och empati för åren av ångest och gråt. Min empati för henne
var det hon parasiterade på, som höll på ta mitt liv.

Av någon anledning

Om fem dagar är det jul.
Och jag är inte så förtjust i julklappar längre,
av någon underlig anledning. Jag är inte så förtjust
i Julen längre, av någon underlig anledning. Bråk, ångest,
skrik, självmordshot…. med en djup svart ensamhet
som jag föll ned i. Jag längtar inte så mycket till
Julen nu för tiden.

Jag är tyvärr inte ensam om det

Det märkliga är, att jag är inte så ensam om det som
jag borde vara. Och det är inbyggt i hela vårt leverne
nu för tiden. Och julhysterin är bara ett övertydligt symptom
på vad vi håller på med dygnet runt, hela livet
och i allt mer ökande takt… och ändå inte fattar.Det blir väldigt
tydligt över just julen, med utanförskap, för att julen
”ska vara gemenskap”. Det blir väldigt tydligt över julen hur vi slösar
med både mat, pengar och inköp, när vi går förbi tiggaren utanför
matvarubutiken. Det är inte bara jag som har virus i kroppen nu när det
närmar sig jul… hela mänskligheten har ett virus som i sig skulle
gå att bota rent teoretiskt, men människan har misstagit viruset
för välstånd, tillväxt, utveckling, vinster, miljoner, miljarder kronor.
Så det finns inget sätt att stoppa det, eftersom människan vill ha det.

Jag är mindre ensam, om jag är ensam

Om fem dagar är det julafton sägs det.
Jag har det bra ändå. Jag skulle nog känt mig
än mer ensam och utanför bland folk, i ett hem som
bjudit in mig av samvete istället för viljan.
Bland förrädiska julklappar som signalerar köpt kärlek
för mig. Och som jag dessutom varken har råd att köpa,
eller för den delen vill köpa dyra saker som man inte
vet om de som har mer pengar än mig behöver.
Jag har gett lite till de som behöver istället, som är min
nya tradition.

Symptomen minskar

Symptomen på julen går minskar igen, när vi frossat i oss socker, skinkor,
och sprit. Men viruset … som drabbat människan, viruset som
inte alls borde kallas tillväxt och vinst, utan snarare girighet.
Det frodas i mänskligheten och förgör oss inifrån,
lika effektivt som hatet hade förstört mig inifrån,
om det varit vad jag valt i min ungdom.
Om fem dagar är det julafton sägs det !

…
Välgörenhetsgalor och hjältegalor…
….I ett land där några kommuner redan drivit
igenom tiggeriförbud. Ett land vars medborgare röstat
fram Sverigedemokrater, Moderater och det så hädande
partinamnet ”Kristdemokraterna”, som alla numer vill stänga våra
gränser för de barn som gråter och huttrar på en filmsnutt
på hjältegalan. Kändisar som sitter och snygg-gråter framför
kameror…. får mig att må illa.

Magnus Ugglas låt som behandlade presskåthet och dubbelmoral,
blev en jättehit en gång. Sätt in allt detta i samma låt,
men ingen av de rika gästerna skulle köpa den skivan.
Jag menar nog att det finns gott om hjältar, och att de
förtjänar all heder….. men var i ligger det hedervärda
i hjältegalor och välgörenhetsgalor ?

När de filmar en liten flicka på ön Lesbos, som huttrar och fryser
och skakar, utan varma kläder, så går ju mitt hjärta så klart sönder.
Och jag pratar högt för mig själv:
Men lilla, lilla hjärtat” och fäller en tår.

Men i samma ögonblick, när de riktar kameror på kändisar
i glittrande kläder som applåderar och gråter, så mår jag illa.
När jag vet att stora och små ”hjälporganisationer” har insett
att känslor är bra TV, och därför bra business. Dvs DE tjänar pengar
på den lilla flickans tårar. Jag vet att om jag ger pengar som bes av mig,
som spelar på mitt krossade hjärta inför bilden på den lilla frysande flickan,
så tjänas det stora pengar samtidigt, även om hjälpen i bästa fall når henne.
En så cynisk värld, så cyniska människor.

Men alldeles oavsett om pengarna når henne, eller inte,
så är Svenskarna nu för tiden mer oh mer eniga
om att vi inte ska ta emot fler flyktingar… dvs den lilla flickan som står och
fryser på bilder från Svenska hjältegalan. Vi blir mer och mer överens
om att man ska gå förbi tiggarna utanför Coop och Ica.
Jag mår illa….

Jag hade velat vira en filt runt henne, och säga att till Sverige
är du välkommen. Fredrik Önneval blev dömd enligt svensk
lag när han hjälpte en liten pojke att komma till Sverige DÖMD.
Så kära kändisar på galor…vad röstar ni på för migrationspolitik ?
Hur ser ni på tiggeri ? Och hur mycket kostade klänningen
och kostymen ni har på er på galan ?

Osså är det Jul mitt i alltihop,…. och nya försäljningsrekord
på onödiga saker siktas på att slås…..

…..är jag ensam om att må illa över all denna cynism och dubbelmoral ?

Köpta tårar, sålda tårar… sålda människoliv …. krääääääks

…
Rastlös i kroppen o lite ont.
Men ska inte ta nå värktabletter inatt.
Det kryper liksom lite i både kropp och själ.
Jag har ju inte varit ute så mycket pga feber,
och nästan inte pratat med folk heller för att spara
rösten. Det är en oerhörd prestation av en
babbelboll som mig.

Jag tog mig ändå på stan idag, till världens bästa Rooney,
och drack en kopp kaffe. Annars har jag varit lågpresterande
mest hela dagen. Ändrat några ord på en egen text
till norska ”Di Ingebjörg”. Det blev matvete och Tonfisksås
till middag… rester från i förrgår.

Livet är underligt. Människorna … människorna är
svåra att förstå sig på. Kan ju vara en brist i mitt intellekt förvisso,
som gör det. Men det är mycket jag inte förstår med människors
sätt, agerande, ställningstaganden. Jag kanske helt enkelt tänker för mycket
ibland.

Jag har förändrat många saker, som förbättrat mitt liv en aning.
Men vissa saker är svårare att förändra. Till ex hur
jag ofta har sånna stora krav på mig själv, hur jag ska vara god,
leva som jag lär, förbättra mig, och vara den som kloke.
jag är ibland redigt trött på klokskap. Och skulle bara vilja släppa
världen omkring, och bara vara Tomas. Inte ständigt
kämpa för det så få verkar vilja kämpa för.
Men vad gör man…om man inte vill vara en ”liten lort”
(Astrid Lindgren)

Tänk att bara få bli egoistisk i varje tanke.
Nä förresten … det är vidrigt nu när jag tänker tanken.
Men tänk att slippa bekymra sig så mycket och ta ansvar
för saker jag inte kan påverka ? Ja … just det … vara egoist.
Hmmm det där blir knepigt att få till.

Jag skulle för allt i världen inte vilja va barn igen, eller
ens ung. Inte uppleva den skiten igen. Men jag skulle vilja bli gammal,
Och jag skulle vilja bli än mer fri, än jag tom lyckats med hittills.
Än mer harmonisk.

Och jag skulle vilja känna mig älskad, innan jag dör.
Men när jag har så svårt att någonsin lita
på någon tillräckligt för att låna ut mitt hjärta, blir det svårt.
Mycket svårt.

Sov så sött slumra in…. alla vänner

…
Jaha, då har min kommunistiska för-jul, inletts.
Cirka två och en halv månad efter den kommersiella julen inleddes.
Men jag ska nog hinna med mig, utan att stressa.
Idag är jag tex klar med all julpyntning. Inte en enda julpinal
har satts upp i min små-kommunistiska bostad. Så det gick väl fort.
Julmaten är och inhandlad, i form av en st 33 cl Apotekarnas julmust,
i glasflaska.

Så till den krävande julklappsutdelningen !
För en vecka sedan gav jag till Röda korset, bort ett i det närmaste nytt pussel
som först på rea, blev inköpt för 50 riksdaler, hos byns bokhandlare.
För att sedan ha ökat i värde, när alla bitar en gång kommit på plats, och nu
kostar 59 riksdaler. Nu när den fått en värdefull proveniens, efter
att en pusselfantast lagt det.

Den andra och sista julklappen bestod
i att ta ut 50 riksdaler på COOP, och ge till hon som satt och frös
utanför Entrén på samma butik. Och i bästa Karl-Bertil-Jonsson-anda
satte jag mig på huk, gav henne sedeln, och önskade ”God Jul”
eftersom vi ”kommunister” (som all frivillig ge-bort-verksamhet
nu för tiden kallas) … så var ju min handling prompt egoistiskt, eftersom den
fyllde mig med en känsla av medmänsklighet, och att pengarna
för en gångs skull kom till behövande. Hennes leende lever jag på ända tills påska,
o de va inte sant, o de va inte sant, för däremellan kommer fastan.

Det blev lite miss i planeringen i år,. eftersom jag redan tvättat min
stora jultvätt. Annars brukar det vara en tradition att göra det på dagen
på julaftonen. Skura lite golv, och laga lite billigt, nyttig, O-julig mat.
Men, man kan ju alltid gå ner i tvättstuga och okynnestvätta lite på
julafton om det finns ledig tid. så länge jag fyller en maskin så
det blir miljövänligt.

Utöver det har jag burit kasse uppför trapporna åt granne.
Och julkramat glad och mysig jultant, två gånger på samma bräde.
OOooops oja då, mörkt ute redan ? Klev jag inte upp nyss ?
Nåja, snart vänder det, på min namnsdag.

Igår kväll plockade jag fram barnet i mig, och såg på ”Nya hyss
med Emil i Lönneberga”. Och log mig igenom hela filmen.
Dessa fantastiska skådespelare, Allan Edvall som Anton, Björn Gustavsson
som Drängen Alfred. Och Emy Storm som den godhjärtade mamman.
Och i slutet av den är min favoritepisod, där Alfred blir svårt sjuk
av att fått inflammation i skuren tumme.
Och Emil mitt i natten spänner för hästen Lucas och åker
in till doktorn i Mariannelund, och kanske räddar livet på’n.
Ja det är en saga…. men med Astrids berättarröst och varma
verklighetsbaserade budskap…. så blir jag mer julig inombords
än vilken julklapp som helst.

Jag har faktiskt erhållit en julklapp oxå.
Men den förblir hemlig. Men jag neg och tackade
som den manlige man jag är.

En juldans skulle ju varit kul iofs.
Men, jag får väl vänta till 3e januari.

…
Det är naturligtvis inte första gången
i mitt liv jag fått öknamn slängt på mig, troligtvis inte sista
gången heller. Det finns gott om människor som aldrig
kommer upphöra med detta. Jag tror snarare sociala medier gör
att det växer, eftersom man hittar sätt att göra det anonymt.
Från att inte våga stå för nånting man tycker och är,
till att kunna vräka ur sig hat ohämmat under falsk flagg.

Jag finner det fortfarande märkligt att tex Sverigedemokraterna
som blivit så stora, och ändå känner jag inte en enda som öppet
kallar sig för det. Det brukar tex heta att ” Men det får man ju inte tycka,
för då är man ju rasist” eller ”Vad är det som häääänder i Sverige”
”Vart är vi på vääääg”. Det är ganska goda indikatorer på en dylik
partitillhörighet. En annan är: ”Ja…och då kommer det ju växa till
landets största parti”. Man hittar konton på FB med ”svenska flaggor”
på profilbilden, men inget innehåll på kontot, inga vänner, händelser.
Ofta använder man fejk-konton, med fel kön oxå, och stulna
bilder.

Den här gången, är det åter i kommentarsfälten till inlägg likt
”män som hatar kvinnor” , och när jag kommenterar att hat inte är
något män har patent på, kommer attacker… samlade attacker,
precis som det gör hos de som ”inte får tycka som de vill”.
En annan likhet med de främlingsfientliga är att inga fakta som presenteras
som motsäger att män över lag är sämre människor än
kvinnor, godtas alls. Jag antydde nyligt att det finns gott om
kvinnor som hatar män i ett kommentarsfält. Efter det fick jag
personangrepp mot mig, plus att det faktum att jag påstod detta ansågs
vara bevis för att jag hatade kvinnor. Jag tycker väl ändå
att nyansering inte går under ”hat”. Men nyanser är bristvara
idag. Det är Internetbubblor och team-bildning som gäller.
Dvs inom den här typen av avpollettering av alla åsikter utom den
egna, inom feminismen och de främlingsfientliga, har de genom
slutna grupper kommit överens om att bilda en like-armé,
samt att komma till varandras försvar, oavsett vad de skriver.

Själv är jag en lonely soldier, som står för mina åsikter,
med mitt riktiga namn. Inte lika effektivt i opinionsbildning kanske.
Men jag är så gammalmodig att jag likt Tage Danielsson gärna talar
sanning, samt alltid tvivlar ! Man blir inte FB-populär idag,
genom att avslöja hatkampanjer, mediedrev, lögner som sprids.
Man blir inte populär av att ifrågasätta det när de sprids,
och om FB-vänner vet vad de sprider. Nä… är det popularitet
genom Likes du vill ha, så råder jag dig att bli feminist
eller rasist, och vräka ur dig hat… där får du uppbackning på Facebook.
Den utvecklingen, tycker jag åtminstone att feminismen skulle
känt sig missnöjd med, och satt ner foten emot. Men faktum är
att till och med SDs slingrande ledare, åtminstone på papperet
och offentligt tar avstånd mot de värsta avarterna av
uppenbar rasism, men ändå genomför främlingsfientlig politik,
och avdemokratiserande politik, yttrandefrihetsfientlig politik.
Men jag har aldrig hört en feministisk profil ta avstånd från
mediedreven som förstörde många mäns liv och karriärer,
samt gjorde det möjligt att öppet håna män och få betalt för det.
Det kan ha skett, men det har då försvunnit i floden av hat
mot invandrare, tiggare, och män i allmänhet.

För ett tag sen var det en bekant, en kvinna som ifrågasatte
att män ens skulle få finnas. En popsångerska sa uttryckligen
att hon hatar killar, och fick uppbackning direkt, med att ”hon
kanske hade anledning att hata män”.
En känd kvinnlig feministisk profil, skrev en ”dikt” som uppmanar till kastrering.
Det här är inga enskilda undantag. Hatet mot kvinnor existerar, och är i många
fall ett rejält hot, att ta på allvar. Hatet mot män däremot,
det är HELT ACCEPTERAT, och därför troligtvis mer utbrett.
Vi har ju tex en artist som gjort karriär på att såga det manliga släktet,
Mia Skäringer. Jag har ju svårt att föreställa mig en man bli rik på att
åka runt och håna kvinnor, eller att han skulle fått positivt medieutrymme
som följd. Men så är faktiskt fallet med Avig Maria.

Dessa två rörelser har starkt bidragit till att segregera vårt samhälle,
och ingenting tyder på att nån av den backar. Grunden till att båda
dessa rörelser fått mylla att gro i, är sociala orättvisor, stora ekonomiska klyftor,
under flera decennier av borgerlig politik. Homogena samhällen har
inte segregation i samma utsträckning.
Men, men … det är klart att hat och odemokratiska tillvägagångssätt,
känns bättre för stunden, så kör på bara. Till slut har ni vunnit.
Frågan är bara VAD !?

…
Det var en gång en gubbe…

….som hette morfar…. ja eller Ture som alla
andra kallade honom. För oss var han kort o gott morfar’n
Där N-et på slutet är essentiellt ! Det är inte han som är gubben
Ettan, det är jag som är gubben i Ettan. Morfar’n är sedan länge
en jord-gubbe, likt far, och farfar, morbror.

Skrivklåda under harmonisk feber

Och ”Gubben i Ettan” är så klart en travesti på SVTs
”Gubben i Stugan”, av Nina Hedenius. Och mer om ”Gubben i Ettan”
kommer. Den här gången kommer min skrivklåda av nostalgi i
kombination med feber. Inatt sov jag rekordmånga 10 timmar,
fast i två omgångar. Och med hjälp av Alvedon.
Ofta när jag blir febrig, och snorig, går jag ner
i tempo samtidigt både i kroppsrörelser och själsligt.
Musik, som jag annars älskar, och ofta utövar, eller
omger mig med blir störande. Och tystnaden, lugnet blir som
musik. Ensamheten, blir som …. rofylld.

Då passade den gubben bra

Och då passade ”Gubben i stugan”, på SVT väldigt bra.
Ett kort telefonsamtal om vädret, med någon släkting,
är allt gubben Ragnar säger under 1 timme och 29 minuter.
Lugnt och metodisk, i harmoni med naturen, gör han sina
vardagssysslor. Och skulle stå frågandes inför betydelsen av
ordet stress. Kanske till och med inför ordet: ”Trist-ess” !

All underbar tystnad, och harmoniska ljud

Metalljudet från en skopa, som öser källvatten ur en vattenhink.
Hälls sedan för tusende gången vant i ett kärl bredvid järnspisen,
för att erhålla varmt vatten, att tvätta händer med. Nina klipper hela tiden
in djur och natur kring stugan, i samspel med gubben Ragnar.
Potatis-gräven i fåriga händer, bäddar jord kring pärern
som grodd under vintern. En gammal vevgrammofon med tillhörande
skrapigt knaster, spelar dragspelsmusik, och gubben dansar enkom
med högerfotens tår, … slår dem i takt mot linoleummattan,
och ögonen plirar. En kall sommarkväll, eldar han upp varmt vatten,
och pumpar i kallt, i ett badkar, alldeles intill skogskanten.
Ackompanjerad av fågelkvitter och svajande granar i vinden.
Så enkelt, så självklart, så naturligt.
Allt hade en mening, ett syfte. I harmoni med naturen.
Ingen tillväxt annat än den odlade potatisen då,
men den gick tillbaks till kretsloppet, till skillnad från
det den ekonomiska tillväxten gör.

Likheter och skillnader mellan gubbar

Det finns likheter mellan morfar’n våran, och gubben Ragnar,
men likväl lite som skiljer. Morfar Ture var en praktiker och allkonstnär,
grovsnickare, skogsarbetare, finsnickare. Han fiskade gärna abborre och gädda,
flådde och fileade. Han tillsammans med Mormor Helga hade gröna fingrar.
Även om det mesta av det var nog mormors kunskaper, men delvis
morfarn’s svett ! Och morfar’n bodde i en stad, förvisso i en småstad som Kramfors,
till skillnad från gubben Ragnar i Dalarnas finnskogar. Däremot
mådde morfar’n som allra bäst i sommarstugan vid Stordegersjön,
Med utsikt över sjön, Storön, Ledins-torpet. Tures fåriga ansikte sken som
en sol, när han kastade ut gädd-draget, och andra handen på den vita
Johnson utombordaren, och jag och min bror avgudade honom,
förstår jag nu. Båten byggde han så klart själv. Tvåvåningshuset
på Gumåsvägen 67 i Kramfors likaså. Och så klart även stugan i Stordegersjön,
vid ”tre-kommuns-gränsen mellan Kramfors, Sollefteå och Ö-vik,
nära Sidensjö… eller som det uttalas: Sid’nsjö.

En annan tid, en annan värld

Det finns inte mycket av dessa gubbars harmoni och naturkunskap
i mig, även om jag får mys-rysningar i nackskinnet av människor
med den typen av metodiskt lugn och harmoni. Även om morfar’n
naturligtvis lärde mig väldigt, väldigt mycket jag har nytta av.
Och kanske har jag mer av honom i mig, i mitt liv än jag förstår,
Men jag lever i en annan tid, en annan värld, ett annat samhälle.
En låtsasvärld med ettor och nollor som odlar hat
istället för pärer’n, som manipulerar riksdagsval istället för att
pumpa upp klart och rent källvatten ur en brunn. En värld där du
blir brottsmisstänkt om du har stora belopp i kontanter.
En värld där lögnen håller på att vinna mark ända in i riksdagen,
vilket tedde sig otänkbart efter andra världskrigets fasor och slut.
aldrig mer, sa man unisont…. det är glömt nu.

Jag…. jag är gubben i Ettan

Och jag …. jag är inte gubben i stugan, jag är Gubben i Ettan.
En hyfsat trevlig gubbe med skogs och sjö-längtan.
Som för en till synes omöjlig kamp mot lögner och hat
till stor del genom ettor och nollor i cyberrymdens mörker.
Jag är gubben som drömmer om ett gistet sommartorp
att kalla mitt eget, med egen odlingsbar liten jordplätt.

Gubben som i allt större utsträckning överger slit-och-släng-samhällets
självdestruktiva stress. Som i allt större utsträckning lagar sin
mat från grunden bakar sitt bröd, rör sig för egen maskin,
och undviker att kasta saker. Återvinner gärna. En gubbe
som har vunnit en och annan klokskap genom
åren av skärseldsvandringar. Och delar med sig
till de som vill gitter höra på. Bjuder på ett och annat
hembakt bröd. Gubben i Ettan.

…
Varm choklad

Sitter och lyssnar på julmusik i min osynliga Grinchen-dräkt,
och dricker en kopp varm choklad, på kakao, socker och mjölk,
och mitt hembakta ”tvångsbröd”, med smör och ost på.
Inte en julprydnad så långt ögat kan nå,
och ingen julgemenskap, med familj, nära och kära.

Sprider ut min jul

Jag sprider ut min julafton i December, på olika stunder,
när jag kommer i stämning. Och på julafton och följande dagar,
gör jag vardagssysslor, som tvätt städning, och vardagsmat,
matbrödsbak. Inte en julpepparkaka så långt ögat kan nå,
totalförbud av matfrosseri och julgranar och bling-bling.

Låter mig inte kidnappas

Så jag låter mig inte längre kidnappas av julensamhet
projicerad av den galna julhandeln, och alla familjer som
sliter hund för att upprätthålla en fasad av julgemenskap.
När det allt som oftast pyr familjefejder, missnöje
och julfylla under firandet av … av …. av … ja just det Kristus
var det visst… tror jag.

Jag känner mig inte ensam över jul.

Så jag känner mig inte ensam under jul. Och det är inte synd
om mig, inte alls. Jag tror jag mår bättre än många med ”julgemenskap”,
när vi under tre dagar ska sätta oss i skuld för julklappar,
och samtidigt låtsas att det är fred på jorden, tills annandagen är över,
och allt går tillbaks till att fortsätta förstöra vår jord, vårt klimat,
och döda varandra världen runt.

Radio-silence

Så jag har aldrig på radion under december, och väljer vilka
julsånger jag vill höra, när jag vill höra dem, om jag vill höra dem.
Och då tycker jag om dem. Begravningar är faktiskt en mycket
trevligare tillställning än den ”moderna” julen. Då finns det
åtminstone en del äkthet, en del mänsklighet, en del
närvaro andligt och socialt.

Det är lite märkligt ändå… tycker ni inte ?
Att den högtid som räknas som fredens och gemenskapens högtid,
orsakar mest uteslutande av människor, mest självmord,
mest ångest, mest pryljakt, mest frosseri ?
Jag väljer bort det… och mår riktigt bra av det.
Rikigt bra !

Just nu på spotify spelar jag
”Blue Spruce needles” av The boy least likely to

…och sista slurken varm choklad lägger sig som
varm juligt vintermys i magen.
Och på Julafton, har jag redan firat klart !