Månad: november 2019

…
För ovanlighetens skull har jag någonting jag
ämnar kritisera, i bloggformat. 🙂
Det finns hur som helst de som tycker att jag är trevlig ändå,
i verkliga livet, In real Life, IRL, när jag går ut på staden som en vanlig
man.

”Det är väl bara att stänga av den då, om det inte passar herrn”

Det bästa med radion och TV:n är nu för tiden avstängningsknappen.
Vilket ju givetvis är något man får höra, om man har mage att kritisera dess
innehåll. Ett innehåll som vi alla på ett eller annat vis betalar pengar för.
”Kritisera”… nä så säger de ju inte om de ogillar att man kritiserar,
då kallas det ”gnälla”. Men okej, kör för det då !
Jag kan vara både gnäll-gubbe och surgubbe om det behövs.
Och DET BEHÖVS !

Genomtänkt innehåll

Det är riktigt svårt att idag ratta in ett radioprogram, där det finns
ett genomtänkt innehåll, och en för mediet passande radioröst.
Gud va jag saknar Lotta Bromé !! Även Erik Blixt kanske ännu är aktiv,
fast jag har lyckats missa det isf. Och han är som ämnad för mediet Radio.

När Magnus äntligen lämnar etern

I radio Västernorrland drog jag initialt en lättnadens suck
när Magnus Lejon upphörde uppehålla varje vaken minut på
lokalradion. En ändå förhållande vis bra radioröst, men helt och hållet
full-of-himself, och sin självupplevda stjärnstatus, och genomskinlig
teknik för att fylla ut radiotid utan att ha nåt att säga.
Det var inte förutan att det gick igenom radiovågorna att han blev
förälskad i sin egen röst. Likt Narcissus blev förälskad i sin egen spegelbild.
Den mannen, Magnus Lejon blev tex – kanske inte hans fel
då iofs – anlitad att prata till en styrdans en gång för några år sedan
på fd dansmetropolen Bollsta Bruk.
Va ? … jo … huvudlöst jiddrande på en styrdans,
ni läste rätt. Styrdansare som kan bli rätt irriterade om själva
dansbandet pratar mer än 10 sekunder mellan varje låt,
eftersom de kommit för att … hör och häpna DANSA !!!
Om du inte har något att säga, säg då inget, spela en låt
istället då för h-vete !

Och hur blev det här bättre?

Oj … ursäkta, sidospår. Men om man nu var glad att slippa Magnus Lejons
självupptagna stämma, påannonsera nåt reportage om nybakta
semlor ute i nån liten j-a bygd i bushen, där reporten ställer otroligt
korkade frågor som: ”Smakar det bra” Och ”hur ser den ut” och lyckas dra ut
på detta reportage i en timme, om man inkluderar musiken och Magnus Lejons
Öhh och Ehhhh, och övrig radioutfyllnad. Om man nu var glad att slippa det
och tänkte, efter detta kan det bara bli bättre.
Men då kom någon på att de kunde anlita en person helt utan radioröst
istället som springer runt och gör lika menlösa reportage som förut,
men låta som en osmord knarrig lagårdsdörr på rösten.
I give tou: Anton Kåren ! Han måste vara radions motsvarighet
kunniga radiopratare likt Lotta Bromé skojar om sig själv, att ha ett
radioansikte. (dvs inte bli anställd för sitt utseende för tv)
Men då torde Anton Kållen ha en Tyst-minut-röst.
Helst en tyst-dag-radio-röst.

”Ja men så här kan du väl inte hålla på och såga människor utifrån något de inte kan hjälpa Tomas ???” kanske nån tänker ?

Jag kan !

Eller kan jag ?
Jag kan ! För om man resonerar så, så borde man ju ge skivkontrakt
även åt åt falsksångare, ja menar, de kan ju inte hjälpa satt de inte kan sjunga !
Anton Kåren är säkert en hyvens kille på alla sätt och vis. Det är iaf
fall min utgångspunkt och fördom om honom. Men han är under
inga omständigheter en bra radioröst ! Likt jag skulle vara en usel småföretagare,
en urusel storföretagare, en brutalt dålig försäljare, med mina egenskaper,
men jag är bra på annat… gnälla i bloggformat till ex. Och jag är övertygad
om att Anton Kåren har massor av talang, kunskaper på andra områden.
Han kanske skulle prova skivkontrakt. Jag menar om Melissa Horns
beklagliga darrande ångeströst kan sälja skivor, så kan där finnas
en marknad.

Heliga Sommar i P1

Även ett av mina absoluta radioprogram ”Sommar i P1” har delvis utifrån
vilka som valts som sommarpratare, reducerats till ett ”jag-jag-jag-program”,
som fungerar som PR-bas för youtubers och influensers, va fan nu det är de
”ARBETAR” med. Ja men… Isabella Löwengrip, Bianca Ingrosso som sommarpratare
…någon… hallååå ???. Vad är deras CV för att bli radiopratare ?
Men det innehåller fortfarande en del guldkorn att lyssna på andra människor
upplevelser, från liv och leverne jag eljest aldrig skulle få ta del av.
Och då får jag väl köpa det populistiska draget att ta in sk
influensers, som pratar om sitt ego i en timme. För då och då
får man något guldkorn, likt Stina Wolters program sommaren 2019,
eller, Jonas Gardells program, som gav oss rätten att åtminstone
i sitt sinne förbehålla oss rätten att likt hans något virriga moder,
tänka eller säga: ”IDIOOOOT” om människor som irriterar en.


P3

Men jag har sparat det värsta till sist …P3 !!!!
P3 skapades troligtvis av den fallna ängeln, på den åttonde dagen för att
skapa kaos och irritation. En gång i tiden har jag för mig
att P3s profil var tänkt för ungdomskultur, ungdomlig musik,
och ungdomliga program. Jag är osäker på vad dagens mål med kanalen är.
Det kan vara så illa att mitt avog för kanalen, och dess program, är ett
tecken på att de lyckats med den föresatsen. Eftersom min uppgift för
mänskligheten som gammal sur kritisk gubbe, är att ogilla nya saker,
att vilja ha det som det var förr, att stå för sans, eftertänksamhet och
klokhet. Och ungdomens uppgift är att revoltera mot all gammal sans
och vett, för att skapa eget vett och sans. Och om jag tycker P3 är
ogenomtänkta prata-i-munnen-på-varandra-program, med oerhört
stereotyp musik, i stereo… då kanske de lyckats.

Specifik kritik

För att vara lite mer specifik i min kritik för det typiska P3programmet,
så verkar det vara att de hitta 3-4st i jämförelse med mig, relativt
unga personer, som pratar i munnen på varandra, skrattar hysteriskt
åt varandras interna skämt, och ”tokiga, tossig, skojfriska” uttalanden
och bravader. Det är som att lyssnaren inte existerar, när man kommit
på denna programtyp. Det är som om de lagt ut dolda mikrofoner i nåt
källarutrymme på Östermalm, eller söder, medan de jiddrar om sina
jiddriga, coola liv. Och sedan beslutat sig för att avlöna dem.

Nej … det är inte nyskapande

”VI GILLAR NY MUSIK… ”
Är en återkommande jingel P3 kör med,
som om de måste programmera in i lyssnarnas hjärnor att den
verkligen är ny… övertyga dem om det.
Det är INTE nyskapande att de senaste 20 åren sätta igång en
auto-spelande synt, med en taktfast beat och upprepa sig
själv i 3 minuter, utan egentlig melodi, eller en text som betyder nåt.
Det ÄR INTE ny musik !!!

Tack för det Radio Sol !

Som ett PS, kan jag snabbt kommentera Sollefteå närradio,
Radio Sol. Toppenmusik, blandat med musikaliska, och textmässiga bedrövelser,
men de har vett att hålla käften när de inget har att säga !
Tack för det !

…
I grunden bottnar det mesta av
mitt skrivande engagemang, i avskyn mot mobbing
i alla format, avskyn för omskrivningar av sanningar,
för egen hämnd,avskyn av den stores förtryck av den lille.
Min avsky för baktalande, och avhumanisering i politiska
syften, min avsky för när känslor får styra juridiska mål, istället
för saklig rättsprocess utan mäktiga staters inblandning,
utan känsloyttringar och tredjehandsuppgifter som ”bevis”

Denna min grundhållning, är därför inte beroende av vem eller vilka
som har rätt i sak, när det gäller offentliga rättsmål,
så som det med Julian Assange ! Mina ifrågasättanden ligger främst
i hur man i det här fallet ser på bevis, hur man ändrar sig
efter ett tag, drar ut på rättsprocesser till synes medvetet, underkänner
initiala åklagar-förhör, utan att ta hänsyn till mänskliga rättigheter.

Och Julian Assange är en människa !

Jag tycker inte om honom, jag tycker inte illa om honom,
jag vet inte vad som hände i sovrummet, det vet ingen annan heller.
Jag känner honom helt enkelt inte.
Han kanske är ett geni, han kanske är en osympatisk människa.
Han kanske till och med utnyttjade sin kändisstatus för att få sex
med många olika kvinnor, vilket ofta indikeras.
Men det är inte det desamma som ett lagbrott. Man kan oxå
hävda att kvinnorna i fråga var ute efter sex med honom pga
av hans rockstjärnestatus vid tillfället.

Men han ÄR en människa, och torde därför ha rättigheter som
en sådan. Men de rättigheterna har han blivit förnekad.
Att bli rättvist behandlad av rättsväsende har han blivit förnekad.
Alltså rättsförfarandet, inte skuldfrågan. Det är två olika saker.
Två olika saker som tex Elisabeth Massi Fritz tydligen har väldigt
svårt att skilja på, så advokat hon är.

Nu är han efter 9 år juridiskt fri från anklagelser om våldtäkt i Sverige.
Många tycker att det är fel, eftersom de tror sig veta att han är en våldtäktsman,
fast inte ens nio år av försök har kunnat ta det ens till rättegång pga
av så lite bevisning. Så i praktiken kommer han alltid bära anklagelserna med sig,
och inte bli friad , ej heller dömd.

MEN han sitter fortfarande i fängelse, i Storbritannien för borgensbrott,
och man överväger huruvida man ska överlämna honom till USA,
där han riskerar 175 års fängelse straff. För vad ? Vad har han gjort som
kan motivera 175 års fängelse. Jo han avslöjade en avrättning
av civila Irakier via en videofilm som var hemlighållen.
Ur den aspekten borde han väl firas som hjälte ????
Men inte i vår samtid, inte i Sverige inte i USA, inte i England.
Inte ens i sitt hemland Australien, alla under bordet allierade
med den stora militärmakten USA. Ecuador gjorde en fin liten
deal när man erhöll ekonomiskt stöd av USA i utbyte mot att häva
asylen de gav honom, och hävda att han ”betett sig dåligt”som orsak.

Det är dessutom oerhört frapperande att höra amerikanska militärer,
politiker och advokater hänvisa till att Assange äventyrade
människors liv iom publicerandet av en video där just
den militären tar obeväpnade människors liv !

I praktiken har han redan varit frihetsberövad i 9 år.
Varför ? Och även om han inte utvisas till USA som begick krigsbrott
och avslöjades… så är han märkt för livet. All trovärdighet han
eventuellt har haft är utraderad. Vilket är minst lika viktigt för
USA som själva avskräckande, statuerande exemplet,
för att förhindra andra i framtiden att avslöja staters
avrättningar av civila medborgare. Detta är inget specifikt för USA.
Alla länder med maktanspråk, gör lika. Det är vår syn på
USA som skiljer sig från verkligheten. Troligtvis utifrån
en beroendeställning till det stora landet i väst.

Och bortom all politik, alla anklagelser, alla åsikter
alla ställningstaganden utan eller med grund….

… så glöms det gärna bort att det är en människa.
En bra eller dålig människa ? Ingen aning !
Men en människa… ett liv.

…
Knappt har solen hunnit gått upp, bakom grå novembermoln,
innan den trött och orkeslös, redan på eftermiddagen åter lägger sig
bakom regntunga skyar, bakom kala skogar på bergskanten.
Det är flera plusgrader, och gårdagens juliga, vita landskap med
snöbeklädda rönnbärsgrenar , har förbytts till grått, blött fuktigt,
och upplevs kallare fastän termometern påstår att det är varmare.

Pliktskyldigast, går jag ut en sväng för att få det lilla ljus som bjuds
samt frisk luft i mina lungor. Då det är kallt, och ingen sprit serveras,
lyser människor med sin frånvaro. Enkom halvrevolutionära kufar
likt mig själv vandrar omkring på stadens gator… ehh … stadens gata.
De få skyltfönster som ännu har någon affärsidkare i lokalen,
fylls lite lätt desperat med juliga saker, i hopp om en julhandel ska
sätta igång. Trots att julhandeln åter igen spås slå nya rekord, gäller
det icke i staden som marknadsekonomin glömde.

Själv vandrar jag med Grinchen-grönt ansikte omkring och synar
alla marknadsföringsbluffar jag kan se, och vägrar handla av
de som avser lura mig. Det är tur att alla inte är som mig, ty då
skulle den liberala marknadsekonomin, eller som det hette
när man pratade klarspråk om det hela; ”kapitalismen, var död
inom en månad.

Ställer mig vid ett av skyltfönstren vid en bank som aldrig har öppet för
kunder, inte hanterar pengar annat än när de hanteras ner i bankernas egna valv.
Jag tittar på fastigheter, likt barn i en gammal Hollywoodfilm som tittar på en
julklapp de rimligtvis aldrig kommer ha råd till…. men med drömska ögon
ändå tittar på den, trots omöjliga odds.

Men det är inget lyxboende, dyra villor, med mark värda pengar jag
drömmer om. Det är en liten , liten jordplätt att odla lite pärer och
grönsaker på, med en liten, liten gisten stuga med vedspis, och
falu-röd-färgs-fasad, och vita knutar. Som av mäklare
ofta benämns som fastighet med potential, men i själva verket betyder
ett hopplöst renoveringsobjekt. Sådana odefinierade drömmar kan
flyga omkring inuti ett klokt socialfalls överanstränga intellekt,
och lätt trassliga själ. Ändå ler jag, när jag än en gång
går ifrån skyltfönstret med fastigheter.

Det är bara ungefär en månad kvar tills Solen åter börjar sin väg
mot ljusare och längre dagar. Tills dess finns förrådsstök, vinterpyssel,
och vinterpussel, samt promenader i ständig skymning att
uppehålla sig med. Några toner på gitarr, några egenhändigt skaldade texter
till levande fiolspel, och en och annan dans, tills dess att
di svenske åter skall vakna ur sin vinterdvala.

…
Jo, jag har syndat en aning

Ja jag erkänner, i titeln använde jag ett mindre vanligt ord,
som kanske inte riktigt alla är bekant med, och egentligen betyder samma
sak som ”smittade”. Men i det här fallet ”smakade” ordet bättre,
för ändamålet..

Marginaliserande språkbruk

Annars brukar jag ha för vana att INTE använda byråkratspråk,
eller fis-förnäm-svenska i onödan. Eftersom jag till skillnad
från vissa journalister vill att folk ska förstå vad jag skriver.
Jag använder understruken, kursiv still i just detta inlägg på
ord som faktiskt blivit kontaminerade, smittade, så att ursprungsbetydelsen
helt förvrängts, eller för den delen ord som medvetet rationaliserats bort pga
politiska agenda.
(lägger en asterisk (*) framför de ord som jag upplever rationaliseras bort,
och förminskats av samtidens normer)
Jag markerar alltså kust i detta inlägg de ord som inte längre kan användas
i sin ursprunglighet. Och sen får jag se hur
många av dessa jag orkar syna i text här och nu.

Med skolpolitiken som vapen för att stärka klyftor och orättvisor

Men språk är viktigt, språkförståelse, och möjlighet att uttrycka
det man känner och tänker, är grundläggande för en jämställd,
jämlik, demokrati. Det här vet de politiska inriktningar som strävar
för att bibehålla stora *klyftor och ett *klassamhälle …. det vet de redan om.
Och det speglar många av deras politiska förslag och beslut.

Det märks tydligast i de diktaturer vars ”politik” många nu öppet flirtar med

I diktaturer, så har det varit grundläggande att tysta människor,
man bränner böcker som motsäger deras totalitära lära.
Och man bränner böcker för att hindra kunskap hos folket.
För kunskap är ett hot mot de lögner de behöver fylla folket med
för att bibehålla den totalitära makt över dem, och sin ”obestridbara”
särställning.
Man ger inte alla tillgång till bibliotek, eller värdig utbildning
och kunskap. Man vill förhindra att de som man vill förtrycka har ett
rikt, eget språk. Detta är ingen raketforskning. Men ändå är det tyst
om att det sker idag, även i västvärlden, även i Sverige.

Förgiftat språk = förgiftad demokrati

Varje dag bombarderas vi som fortfarande är läskunniga, samt faktiskt
bryr oss om vad som är sant och inte sant, vi som bryr oss om
vad ord egentligen betyder… varje dag bombarderas vi av propaganda
i medier och genom reklam, som förgiftar och kontaminerar språket.
Och därmed förgiftar och kontaminerar människors verkliga frihet,
val, förgiftar och kontaminerar själva demokratin.

Några exempel

Förkortningen ”PK”, politiskt korrekt, har använts flitigt av i synnerhet
främlingsfientliga och rasistiska grupperingar, i nedvärderande syfte,
och med hånfull ton. Syftet har varit en slags offerkampanj från dess ledare
vilken deras följare omedelbums tog till sig. Den menade på något underligt vis
att de blev hindrade att tycka illa om invandrare och invandring,
för att det fanns de som argumenterade för fördelarna med invandring,
och inte att förglömma, det medmänskliga med flyktingmottagning.
Men man menade nog även att minoritetsuppfattningar inte tilläts,
att det var PK att hålla en mainstream-uppfattning. Vilket får en att undra
över om de anser det vara PK att vara främlingsfientlig nu när det är
största parti ?
Nää…PK har för mig blivit ett förgiftat ord, som används för att i förlängningen
avveckla demokratin, och kontaminera språket.

Konspirationer och konspirationsteorier

Det finns gott om exempel. Ett annat ord som förvanskats genom
medvetet felaktig användning, är ordet ”konspirationsteorier”

(Wikipedia – Konspiration (av latinets conspirare: ’andas tillsammans’), komplott eller sammansvärjning, syftar på ett hemligt samarbete mellan en grupp individer med dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte. )

Förgiftningsprocessen av ordet

Den neutral, och ursprungliga betydelsen av ordet ”konspirationsteorier”
är således ”misstanke om konspiration” Konspirationer som alla som har en
hjärna , kan räkna ut har förekommit så länge människan varit människa
och så länge kamp om makten förekommit. Den nuvarande betydelsen av
ordet konspirationsteorier, utifrån medvetet felaktigt användande av det,
har kommit att bli, att det är fantasier och osanna anklagelser, med krydda
av mental ohälsa som grund till misstankarna mot … just det … mot makten.

Föreställ er nyttan för de som vill hemlighålla egna illdåd

Föreställ er nyttan av den nya betydelsen av ordet för människor som
de facto sysslar med konspiration, dvs ” hemligt samarbete mellan en grupp
individer med dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte” Och ett ganska färskt exempel
på hur effektiv det kan vara att döda det fria ordet med hjälp av att sprida rykten
om att någonting bara är ”konspirationsteorier” är fallet Julian Assange.
Enligt mig en av de största globala rättsskandaler i vår samtid, där massmördare ,
i det här faller USAs armé, och deras överbefälhavare, presidenten, helt
och komplett förstör en människas liv, utifrån att den människan avslöjat dessa,
med att döda obeväpnade Irakier, och att det fastnat på film.

Assanges rädsla visade sig alltså trots allt vara befogad

Assanges rädsla att bli utlämnad till en stat som med all säkerhet vill statuera
exempel mot de som avslöjar DERAS mord, och deras faktiska konspirationer,
Assanges rädsla kallades ofta och kontinuerligt för ”konspirationsteorier”
dvs på det stora en galnings fantasier. Och nu några år senare i ofrihet för
Assange,så visade det sig att Assange hade rätt. Men inte ens NU när det blivit
tydligt. förändrar det den stora mängden människors uppfattning om Assange
skuld eller oskuld. En grupp vet med säkerhet att han är en våldtäktsman,
fast de ingenting sett, samt saknar bevis för detta påstående.

Demonisering av karaktär lika effektivt som orättmätigt frihetsberövande

Och för att förstärka demoniseringen av Assange, så ålägger man
historier ofta och gärna hans dåliga karaktär, som människa. Vilket
paradoxalt nog ofta är ett tecken på att man inte har tillräckligt
med grund för sina anklagelser. Assange har inte dömts för våldtäkt,
vilket i logiken och i en rättsstat innebär att man juridiskt sett är oskyldig.
Men nu är han inte ens längre misstänkt för det. Men ändå är han inte en fri man.
Det andra han står anklagad för är alltså ”spioneri”. I detta fall bestående av att
avslöja avrättning av civila medborgare.

I ljuset av det….

Och i ljuset av detta kan ju folk som fördömer… än en gång smaka
på ordet konspirationsteorier, och fundera över språkets betydelser,
och kontaminerade, förgiftade ord.

Fake news

Det är ju även det ett väl använt uttryck på senare tid.
Den som kanske använt det mest är Donald Trump. Där enligt
honom själv allt som motsäger hans egen storslagenhet är ”fake news”
Dvs ”falska nyheter”, direkt översatt. Som om det inte vore nog illa att
en av världens mäktigaste människor helt pulveriserat ett någorlunda
civiliserat debattklimat i sitt hemland. Men nu används det även,
lite i samma syfte och agenda av svenska politiker. (länk)
Inte för att det inte förekommer falska eller vinklade nyheter
i världen. så klart det gör. Men det paradoxala i detta, att det
uppenbart främst används av de som ständigt anklagar andra
för ”fake news”. Ännu ett förgiftat ord.

Alliansens nyspråk

Språket är alltså det samma som makt i politiska sammanhang.
Att ta ifrån människor språket genom att dra in på utbildning, eller
ge olika samhällsklasser olika förutsättningar för utbildning,
är alltså att ta makt i från människor, för att få mer makt själv.
det har alltid förekommit, men det blev alldeles särdeles tydligt
under alliansens bildande, hur en medveten plan formades för att
förändra språket i syfte att vilseleda människor.

Jag till och med skrev en liten Alliansen-ordlista, med utgångspunkt
från ”Alliansfritt Sverige” som gjorde ett original.
Här finns min version, med några tillägg från deras. (länk)

Så det är bra ur makthavares synvinkel att använda ord
som de flesta inte förstår. Det är bra ur maktsynpunkt
att skriva långa artiklar, med långa ord som ingen annan
orkar läsa eller kan förstå. Detta används tex flitigt i licensavtal
för appar och gratisprogram på internet, som vi alla trycker
”acceptera” på för att kunna använda. Men inte har någon rimlig chans
att förstå innebörden av utifrån fis-förnäm-svenska.
Språk är makt !

Det finns oerhört mycket mer att säga om detta, men just nu
är min energidepå tömd !

…
Jag vill bara först varna känsliga läsare för att
texten kan innehålla tråkiga ”måndagsmissöden”
och en massa humbug och nonsens.

En vanlig morgon i livet kan tyckas.
En vanlig måndagsmorgon i livet…. men !!!
En morgon utan grädde till kaffet !
Ja … jag varnade er ! Och värre blir det. Inte långt efter det
så fungerar inte inloggningen till bibliotekets filmtjänst: ”Viddla”
Och jag skönjer så klart genast någon form av konspiration eller hackning
som ligger bakom detta måndags-öde. Vad annars månde det vara ?

Jag hällde upp en skvätt mjölk i kaffet, smakade och funderade varför
jag klev upp den här morgonen, istället för att dra täcket över huvudet och
”dygna”, fast tvärtom. Dvs sova ett dygn till, när man ändå håller på.
Innan jag gick i väg på stan, så han jag erhålla ett sånt där skriftligt
”du bestämmer själv”, med underton av ”skyll dig själv”. Ett sånt som idioter som jag
själv som inte bara bestämmer mig för att alltid i alla lägen vara lycklig,
handlingskraftig och leva i en problemfri värld…… tydligen inte förstått.
It’s monday !
Och jag tillhör ju inte ens den nya småborgerliga arbetarklassen, där det anses fint
att hata måndagar, men ändå plåga sig till arbetet med 39 graders feber,
och ge sig själv working-class-hero-ordern. Jag är några klasser under
den samhällsklassen.

Ja men det är väl inte värre än att jag får promenera in på bibblan
och få hjälp, de brukar ju alltid vara trevliga och hjälpsamma.
Kanske till och med på måndagar när man är utan grädde till kaffet ?
Och hon, expediten var mycket hjälpsam och trevlig, och provade olika
eventualiteter. Efterhand började jag inse att det kanske inte var hackning
utav min dator, mitt konto, eller konspiration, utan snarare begynnande
demens light hos kontoinnehavaren, dvs mig själv. Jag ska ändå ha cred för
att jag erkände den eventualiteten för bibliotekarien i samma
ögonblick som det gick upp för mig. Och nu funkar ju Viddla, när jag gjorde rätt.
Men i vissa sammanhang kan jag väl om inte annat ändå hävda
konspiration och hackning, för det är ju ”för jävligt ändå”,
även om det inte var sant, eller hur medborgare?

Hur mycket olycka över en måndag kan utebliven kaffegrädde
bringa ? Nu måtte det väl vara över tänkte jag, och tog mina handskar
från bibliotekariens arbetsbord, för att se min mobil, som jag haft i ca ett halvår,
åka i golvet. Bibliotekarien undrar med empatisk röst, om det gick bra.
Och jag svarar med fågelkvitter-röst:

– Nej det gjorde ju inte det, glaset sprack !

Och allt det här hade nog kunnat undvikas om jag haft grädde till kaffet
på morgonen !

…
Rädda världen ?

Jag kan inte rädda världen, jag kan inte ens ge
alla i Sollefteå, allt de behöver. Inte ens i min trappuppgång
faktiskt. Men vad kan jag göra ? Jo jag kan efter förmåga,
jag till och med VILL efter egen förmåga, sprida hjälpsamhet
och inkludering i min omvärld. Dela leenden, dela tårar och ge ett handtag,
tala till och därmed inkludera.

Spontanitet

Min spontana handling att härom dagen tala med den gamla
damen som var arg över trängsel och försenande av Filmvisning på
filmstudion i Sollefteå. Den gav mig lika mycket som den gav henne.
DET är det fina med empati och solidaritet. Ord som folk i bästa fall
nu för tiden kan läsa om i historieböckerna. För få vet vad det i praktiken
vad det innebär, få förstår konceptet.

De små tankarna

Det är av den anledningen jag bland annat tycker ganska illa
om uttryck som: ”Ha en bra dag ! du väljer själv”. Det tankesättet är inte
bara naivt, det är även cyniskt, och saknar verklighetsförankring.
Och det är i de små tankarna världen börjar, de små beteendena
världen börjar, de små handlingarna, världen börjar.
Det är bla i kön till Filmstudion världen börjar. Lägger jag min arm om henne
och inkluderar henne, eller säger jag ”du väljer själv” ? Ett annat
sätt att säga ”skyll dig själv” !

Solidaritetens och empatins styrka och svaghet

Men solidariteten, empatin har en svaghet, den går inte att applicera
som politisk ideologi, eftersom den måste vara frivillig, från hjärtat,
Man måste vilja ge, vilja hjälpa, vilja inkludera. Använder man den
som ideologi, så äts den genast upp av marknadsliberala krafter,
Ny-feministiska krafter, och inte minst främlingsfientliga krafter.
Och problemet med empati och solidaritet nästan alltid uppkommer
ur egna svårigheter, erfarenheter, och därför är väldigt ovanlig
i de ”finare kvarteren”. Och det folk inte riktigt upptäckt ännu,
är att väldigt många ”arbetare” nu hamnat i de ”finare kvarteren”
Och inte längre känner sig nödgade att empatisera med de
som hamnat utanför. Man är mer angelägen om att lägga några hjärtan
på Facebook, över att Jesper Parnevik har det tufft,
och måste sälja 100-miljonersvillan.

Solidaritet känns inte längre relevant efter klassresan

Så med tiden och svällande bankkonton kan enskilda
och stora grupperingar glömma. Judarna som under kriget var utsatt för
utrotning, har i Israel blivit den förtryckande, mördande kraften.
Arbetarklassen har blivit välbeställda småborgare, med villor,
bilar, laptops, iPhones, utlandsresor, och ger inte mycket
för den kamp deras mor och farfäder tog för demokrati,
solidaritet och rättvisa. Det kollektiva minnet är utraderat med
löneförhöjningarna., och klassresan. Och även urkraften
i feminismen, som var med och gav oss allmän rösträtt,
även den har kidnappats av privata agendor för egen rikedom,
och hämnd och hat. Det är tragiskt…. men de har också glömt.
De vill också ha 100-miljonersvilla, eftersom det är ”jämställt” om fler kvinnor
också får ha det.

Livet är en dans

Det är i de små tankarna, världen börjar.
Säger vi att det är upp till var och en att se till att
ta sig till dans ? eller hjälper vi varann, och ser till att fler får åka ?
I styrdans-världen, har det sedan en tid tillbaka blivit praxis
att om du inte har bil, eller körkort är det upp till dig själv att
fixa skjuts. Det låter väl rimligt ? Det är svårt att argumentera emot.
Men det är i de små tankarna och gesterna världen börjar. Ingen kan tvinga
någon att vilja åka på dans, det är en självklarhet. Dans är ett nöje,
inte ett tvång. Ingen kan tvinga nån att ta med passagerare i sin
bil, för att åka på dans. Det är ju ett faktum, ja menar det är ju deras bil,
deras beslut. Det går väl inte att argumentera emot ?
Och det kan ju inte vara bilägarens ”ansvar” att höra av sig till andra som vill
åka på dans. Nej det kan inte vara det, eller hur ?

Men det är möjligt

Men det ÄR möjligt att välja att inkludera. Det ÄR tillåtet även för bilägare
att höra av sig, om man till ex tycker om människor,
eller tycker om att dansa med dem, eller tom kanske bara för att bidra
till att styrdansen till levande musik som fenomen överlever.
Jag skulle nu kunnat använt mig av det uttryck jag citerade i början av
inlägget, som jag säger mig tycka ganska illa om. Men jag säger istället bara att
det är möjligt att skapa nåt annat…om vi vill.

Respekt för människors val – men det har blivit kallt

Jag har full respekt för människors val, utifrån vad de orkar och faktiskt vill.
Men, jag kan tycka att Sverige har blivit kallt. Den svenska folksjälen har
förändrats. Visst är det så.

Många gillar ju solidaritet. bara de själva
slipper dela med sig av sin tid, sina pengar och sitt hjärta.
Då känner de sig hotade. Och det är synd, för det är ingen uppoffring
att ge av sig själv, det berikar dig !
Och det är just detta som är kärnan i det solidariska tänkandet, att man ska vilja
hjälpa, vilja bidra utan personlig vinst.
Men sådana tankar anses farliga i ett ”marknadsliberalt”
samhälle… sådana tankar måste tystas… av de som säger sig
stå för den fria tanken.

…
Vi är mitt i det mörkaste november,
min käraste moster har nyligen gått bort.
Dansen blev inställd för mig igen… ingen samåkning.
Det är en del saker som är tråkigt i omgivningen,
inte alla människor håller en bra beteendenivå.
Och så är det som sagt var ganska mörkt ute.
…men jag är den jag vill vara.

Jag står upp mot alla -ismer och -ister. Jag står upp
för minskade klyftor, solidaritet, empati, och därför är
antagonist till Sverigedemokrater, moderater, Kristdemokrater,
borgerliga feminister, Centerpartister, Liberaler, Socialdemokrater.
Och så känns det som sagt var ganska mörkt ute.
…men jag är den jag vill vara.

Jag lever som mitt hjärta talar, jag är inte rädd
att ensam stå upp för goda värderingar, inte ens när de
tidigare solidaritets- och jämställdhetskämparna har sålt sina
själar för egna karriärer, och för en handfull dollar.
Så det känns som sagt var ganska mörkt ute.
…men jag är den jag vill vara.

Jag har gjort ett stort jobb, för att vara den jag är,
Jag har rannsakad mig själv, förändrat vissa synsätt,
men egentligen bara blivit den jag hela tiden varit.
Jag gör fortfarande misstag, läser orienteringskartan fel
ibland, trampar snett ibland, som alla människor gör.
Men jag vet vart jag vill gå/springa !
Även när det är mörkt i november, och jag vet vem jag vill vara,
Jag är den jag vill vara.

Jag står på rätt sida om mobbarlinjen, den utsattes sida,
vare sig mobbaren är kvinna eller man, svensk eller kurd
vare sig den utsatte är kvinna eller man, svensk eller kurd.
Jag är ingen -ist, möjligtvis tr-ist, emellanåt,
men jag köper inte en vara för att försäljaren påstår
att den är bra, jag slår inte på anklagad individ,
för att någon kallar sig offer. Eftersom ibland är det
de som verkar vara offren, som förvandlats till mobbare,
till förtryckare, till lögnare, till egoister. Du är inte solidarisk för att
du kallar dig solidarisk. Du är solidarisk när du visar det i
handling och ord. Du är inte gärningsman för att du är man,
du är inte brottsling för att du har invandrarbakgrund, du är inte
rättfärdig eller offer per automatik, för att du är kvinna.
Det är mörkt där ute.
Men jag är den jag vill vara.

Du har förlorat din kompass, när du ljuger för att straffa
någon annan, när du överdriver för att straffa någon annan.
Du har tappat ditt hjärta när du vänder bort din blick från
de utsatta, när du staplar pengar och saker på hög.
Du har förlorat din väg, när du låter dig ledas av de som skriker högst,
du har förlorat din kompass om du gör onda handlingar i godhetens namn.
Du är ingen…. om du gömmer dig i en grupp som ger dig trygghet,
fast gruppen spottar på andra….ingen !
Du är ingen, om du inte står för vem du är !

Det är mörkt där ute.
Men jag är den jag vill vara.

Är du den du vill vara ?

…
Ibland är det svårt att bestämma sig här
i livet. Ja ni minns kanske Tage Danielsson och
Gösta Ekman, Aftonbladet eller Expressen ? 🙂

Ibland kan det vara svårt utifrån att det är
förhållandevis stora summor man lägger ut. Och tänk
om man blir missnöjd med produkten ?
Ibland kommer man kanske på kant med vänner och
bekanta, ibland med den man älskar.
Ibland stannar man och reder ut saker, och ibland så
inser man att det räcker, och man inte behöver mer av
den varan. Och ibland kanske man återförenas, som par,
som vänner, eller bekanta. Men oftast inte skulle jag tro.

Jag tänker även på en filmsekvens ur ”I skuggan av Bronx”
Med bla Robert De Niro”, där Calogero är upprörd över att
han lånat ut 20 dollar till en snubbe, som han inte får tillbaks.
Och Sonny säger” Se på det på det här viset, det kostar dig 20 dollar
att bli kvitt den här killen för resten av ditt liv” (videolänk)

Det är dock inte alltid så enkelt med relationer, vänskap eller kärlek.
Should i stay or should I go” är frågan. Man kan inte dra så fort det
är nån som på något sätt förnärmar en eller trampar i klaveret.
För så är livet. Skulle man göra det, så blir det enkom en själv kvar till slut.

Men å andra sidan, när det är återkommande och ständigt någon
förminskar dig, behandlar dig utan respekt, eller utnyttjar dig.
Och man inser att personen eller gruppen inte kommer frivilligt förändra sig,
vilket faktiskt är det vanligaste vad gäller människors ovanor.
Ja då kan man göra klokt i att överväga lämna skutan.
Och man kan ju faktiskt se om de anstränger sig om de värdesätter en
om man är lyhörd för det. Eller om de faktiskt inte gör det.

För ibland …om man tvekar, och kanske bestämmer sig för att
ge det/dem en chans, och precis när man bestämt sig
gång på gång får hjälp av dem/den att bestämma sig ….
genom återkommande kommentarer och handlingar, som bevisar
att det var rätt att lämna i vissa fall, eller rätt att stanna
och jobba för förbättring.
Det är nog bara att fråga sig till vilket pris man står ut med vissa saker,
och vissa personer, överväger det goda, det dåliga ? Mår jag bra här ?

Jag tackar för att många är så tydliga åt båda håll,
och faktiskt hjälper mig att bestämma mig.

Det blev varken Aftonbladet eller Expressen 🙂

…
Det var nära att jag valde att inte se Filmstudions
”The Wife” ikväll, för att jag läste en recension om filmen
som nästan gav mig klåda inför vad som komma månde.
Det var nog för att en kompis, Markus jag sett några tidigare filmer med
skulle gå, som jag tänkte… ”okej då”. Så jag gick, med fel sko-val i regn-snöslask
upp till Hullsta Gård.

Entrén till Hullsta Gård var folk packade som sillar, ända ut till
ytterdörren. Något var fel. Och det var inte min fala-fel, mitt lyckade
misslyckande med falafeltillagning. Även om jag nog stank vitlök.
Ljudet på den nya digitala tekniken krånglade, och sorlet i foajén
hade en ton av lätt irritation, nervösa skratt, och begynnande panik.
Ja.. där borta står Markus, längst in, undrar om jag kan komma fram
och prata med honom. Det borde gå med lite välvilja. Ungefär som
kedjeprincipen vid långa bilköer vid vägkorsningar. Dvs varannan bil från
vardera håll, så kommer alla fram.

Framför mig stod en bastant dam, med bred
ryggtavla och flera kilon att sätta emot. Jag gjorde ett försök att
komma runt på sidan, försynt, och sidledes. Men den bastanta damen
blev plötsligt dubbelt så bred, när hon utan att ge en min, fällde ut
armar och axlar. ”Här kommer du inte förbi, det här är min plats”, sa hon
med hela sin kroppshydda, och kroppsspråk. Jag funderade på vilket sätt
hon upplevde min passage som ett hot, när mer eller mindre alla har
säsongskort, biosalongen aldrig varit mer än halvfull, och de flesta
tydligen brukar sitta på samma ställen enligt en djungeltelegraf.

Så jag vinkade till Markus och slog ut med armarna
och pekade på den levande gråsuggan som inte utan strid skulle
ge upp sin plats i det oorganiserade vimlet av förvirrade människor
som inte släpptes in i biolokalen, pga tekniska problem.
Sedan vände jag mig och gick ut för att få luft. Jag märkte väl om
det tunnades ut, och folk panikslaget kutade in i biolokalen tänkte jag.

Och då, utan egentligen att tänka närmare på det på det viset,
så bidrog jag med min oblyga charm till att ännu en biotvivlare utöver
mig själv, stannade och såg på filmen. Ut kom nämligen en liten dam,
tagen av trängseln, sorlet och syrebrist. hon skulle gå hem … så arg var hon
Jag stod då och pratade Mollan Molin, när damen kom ut kritvit i ansiktet.
Upprörd över kaoset.
Så jag lade armen om den lilla arga damen och föreslog att hon kunde ju
stå och prata lite med oss en stund, och sa att Mollan och jag
var jättetrevliga, vilket vi ju faktiskt är.
Så hon stannade och pratade med oss i 5 minuter, och vips så
började folk skingras från foajén, in i biosalongen, och den lilla arga damen,
var inte längre arg, utan vände med oss in i salongen.

Nu till filmen då. Lite förberedd på en typ sav film jag inte var sugen på att
se, gjorde väl att jag inte till fullo kapitulerade inför dess briljans, förrän
eftertexterna, började rulla. Men filmen växte också eftersom.
För den som ämnar se filmen, och inte vill veta för mycket,
är det klokt att sluta läsa blogginlägget nu. För jag kommer avslöja
vissa bärande scener. Och så får ni väl läsa färdigt när ni sett den isf.

The Wife, spelad briljant av Glenn Close, handlar förenklat om kvinnan
som levde i skuggan av sin briljante man, författaren. Men är långt mer
mångfasetterad än så, om man så behagar ta till sig. För egen del väcktes
ett minne från förr som jag, var gång jag påminns om det,
får lite dåligt samvete, trots att det var 40 år sedan, och troligtvis
bara är jag som minns det. Och så är det väl för de flesta att vi upplever
filmerna vi ser genom oss själva, våra upplevelser, känslor och tankar
om livet, genom de stunder vi kände lycka, sorg, ilska och skam.
Självklart har jag förlåtit mig själv för att aldrig släppa in min
14 år yngre lillebror på mitt rum. Men när jag minns hans ansiktsuttryck
svider det till lite i bröstet. Nä värre än så var det inte.

Jag har väl sett väldigt många filmer i mitt liv, och ofta förstår jag
delar av vad som kommer hända. Att hustrun till författaren, i själva
verket var författaren, bakom verken som nu ger maken nobelpris.
Resan till Stockholm och prisutdelningen, och resan mot
det oundvikliga avslöjandet om den väl bevarade hemligheten, tom
inom familjen inför barnen… den resan tar upp större delen av filmen
till filmens slut.

Genom mina ögon, och min filmsjäl, ser jag spår från en tid
då kvinnor inte så lätt kunde bli författare, för de hindrades av
män som hade klubbar för inbördes beundran. Jag ser hennes
uppoffring för kärleken … eller ?? Eller är det verkligen vad jag ser ?
Och det är av anledning till detta som jag gör spoilervarning, och avslöjar
nästan allt som sker i filmen, för annars går det inte att ifråga sätta det
som nog en stor del av biopubliken uppfattar. En publik som
består av närmare 80 % kvinnor… mogna kvinnor.
Vilket även märks på filmvalen, vilka den kvinnodominerade styrelsen
för filmstudion väljer.

När ett storgräl uppstår i slutet av filmen, kring just det faktum att det var
hustrun som var den egentliga författaren, och hon, kan tyckas
helt rättmätigt skäller ut honom för det. Plus att han notoriskt varit otrogen
mot henne. Under det storgrälet tar han till ett till synes patetiskt försvarstal,
där han bland annat hävdar allt han gjorde kring hemmet,
medan hon var den kreativa författaren, under hans pseudonym.

Varpå stora delar av filmstudiopubliken, bestående av mest kvinnor reagerar
högljutt, nedlåtande med suckar, hånfulla skratt och till och med nåt burop,
över en man som intar offerrollen att i praktiken ha varit hemmafrun.
Jag finner den reaktionen från publiken fascinerande, oerhört
fascinerande och i samtidens könsrolls och jämställdhetsdebatt
rätt så dubbelmoralisk. Detta om detta.

Men filmen var briljant, skådespelarna mycket bra, främst då Glenn Close.
Dock finner jag inte att filmen var tänkt så som
många kanske trots allt uppfattade den, som nån slags feministisk
aggressiv You-go-girl, triumfmarsch a la Mia Skäringer. I mina ögon
handlade den om så mycket mer än en kvinnas uppbrott och utbrott.
Man kanske bör komma ihåg att den kvinnliga huvudrollen, karaktären,
inte bara till fullo gått med på detta gemensamma ”bedrägeri”, utan faktiskt var den
som föreslog upplägget.. Även om det var oerhört
ojämställt att kvinnliga författare DÅ inte kunde slå sig fram så lätt
pga av mansdominans.

Filmen får en klar och tydlig 4a, för manus, skådespeleri,
regi….och vackra flygbilder över Stockholm !