I väntan på morgondagen


Jag behöver min sorg,
för att återvända till vem jag är,
Jag behöver den för att landa.
Och ikväll landar jag en stund.

Jag behöver återvända till min ilska,
för att definiera vem jag är, vad jag tror på.
Utan den är jag …ingen. Om jag inte upprörs
över förtryck, girighet och lögner.
Så jag låter mig vara arg en stund i kväll.
Mina ord …. mitt svärd… min ilska.

För jag lämnar dig inte igen.
Jag går dit du går, och du går dit jag
går vi är ett. Allt jag upplevt, allt jag varit,
och allt jag är idag, vi är ett.
Så jag är med dig en stund ikväll.

Ingenting är för evigt, mitt liv är allt jag
har, allt jag har är tid, mina tankar,
mina drömmar mina handlingar.
Om jag inte gör det som hjärtat säger,
om jag inte är sann mot mina värderingar,
är jag ingen, då är jag redan död.
Om jag inte hjälper andra, så som jag blivit
hjälpt, så är jag ingenting, då har jag aldrig
levt, och knappt existerat. Det är vad jag vill.

Mitt hjärta säger mig att leva och låta leva.
Det säger mig också att strida. Med ordet som
vapen, med ordet som fredsmäklare,
med förlåtelse som vapen !
Mitt hjärta säger mig att vara sann,
och att göra vad jag kan. Mitt hjärta vill
inget annat än att finnas för människor
som behöver mig någon gång, så långt
min kraft och min visdom räcker.

Jag behöver mitt hjärta.
För att vara en människa !
En som står upp för
sina vänner., även när de trampar snett,
när de går vilsen bland osanningar och hat.
Jag behöver mitt hjärta för att förlåta.
För att förlåta dem, för att förlåta mig.
Jag behöver ha ett hjärta, som står upp för
de svaga och utsatta.

Jag behöver min ilska,
för att definiera vem jag är
Jag behöver min sorg,
för att återvända till vem jag är,
Jag behöver den för att landa.
Och ikväll landar jag en stund.

Innan jag tar nästa steg …i livet…
…i morgon bitti !