Det är inte helt lätt att veta det faktiskt.
Den som är less på mig eller tycker jag är en idiot,
kan ju givetvis hävda: ”hela tiden!”
Men jag tänker, utöver mina specifika åsikter kring
värderingar, och sånt som faktiskt påverkar våra liv.
Om alla höll käften jämt, hade vi med stor säkerhet diktatur.
Men om man ifrågasätter hela tiden, är ju inte det bra heller,
det kan vara rätt så ensamt att ”ha rätt” hela tiden.
Nä men jag fattar, jag jett hägde mä litte, jäg å.
Och jag anstränger mig faktiskt för att hålla käften
ibland, och lyckas bättre ibland än ibland.
Men när ska folk i allmänhet hålla käften då ?
Ja menar om vi bortser från mig en stund !
Är det bäst att vara tyst ? Alltid ?
Till vilket pris kommer det då, om alla håller tyst,
när till ex rena felaktigheter sprids på internet,
och alla håller med och är tysta ?
Jag tror det är O-bra !
På dansgolvet, är det dock oftast en bra idé att hålla käften,
speciellt för oss män som har svårt med simultanförmågan.
”Shut up and dance!” är det som gäller då 🙂
Månad: september 2019
Höstregn
Eftertexterna börjar rulla ned, på filmduken
i den lilla staden i Ådalen. Några sitter kvar och njuter
av dem, för att liksom smälta det man nyss upplevt,
ungefär som man smälter maten, och inte hastar upp
för att skynda sig diska, eller hasta vidare innan man tuggat klart.
Själv med gubb-blåsa, så kan jag inte unna mig det den här gången,
utan stapplar med den värdighet jag förmår att upprätthålla, ner
två våningar, där Hullsta gårds toaletter är.
Alldeles vid sista trappsteget, alldeles framför herrtoaletten drar jag mig till
minnes hur, inte allt för länge sedan, jag blev uppbjuden för en dans,
alldeles utanför herrtoaletten, en trappa ned från dåvarande dansgolv.
Om jag inte minns helt fel spelade Drifters med Duracell-batteriet
Erika som sångerska den kvällen. Dans, som så mycket annat tillhör
det förflutna i Sollefteå, och man får nostalgiskt minnas tillbaka
en kväll som denna, när jag fått privilegiet att se biofilm,
med självaste filmgurun själv, Rolf Norlén !
Biobesökarna skyndar sig att betygsätta ”Green Book”
med Viggo Mortensen och Mehersala Ali i huvudrollerna.
själv tycker jag Viggo gör en av sina bästa rolltolkningar
som Tony Lip. Jag småpratar lite med några jag känner
på väg ut i ett vackert höstregn. En vars äkta man gått in i dimman,
i något vi kallar demens. Jag hör åtminstone 10 stycken
nöjt kvittra över hur bra filmen var, och jag instämmer,
och tar med mig ett slag bio-skimmer, en bio-aura med ut i
höstregnet. En sån där aura man får när man upplevt en feelgood-film.
Så många gånger jag vandrat hem ensam i mörkret från samma salonger,
efter att ha dansat vettet ur någorlunda jämngamla tanter i min ålder.
Ensam som musikgeniet i filmen, på juldagskvällen med glittriga
kristallkronor, dyra sidenfåtöljer och allehanda lyx, med jultoner
som klingar i moll, även om de sjunger om ”joy of chistmas”…
i moll för att man lyssnar på dem ensamen, i gemenskapens högtid.
Ja,.. för egen del utan lyxen då.
Men filmen lockade till fler skratt, än tårar och nostalgi, allvaret fanns,
och budskapet, men dess storslagenhet låg i skådespeleriet, värmen
i berättelsen och … skratten. Kanske är det bio-auran jag fått med mig
från feelgood-filmen, som gör att höstregnet är så vackert.
Nystartade bilars strålkastare, ger långa skuggor mot tegelväggen,
från nöjda biobesökare, med uppfällda paraplyer. Och gatan blir som guld,
med varma regndroppar som ser ut som kristall.
Ett varmt höstregn i början av september, kanske den bästa och vackraste
månaden på året.
Tänk det är inte så länge sedan jag, efter bara ett par hundra meter,
på en promenad, blev tvungen att vända för jag storgrät av ångest.
Och blev stoppad av en livs levande ängel som heter Carola.
Det är inte så länge sedan jag låg i fosterställning och fick
hoppa över 95 % av alla tv-program, för allt var skrämmande.
Inte så länge sedan jag fick ställa in alla danser under 2 års tid,
och sikta på att överleva mentalt, en timme till, och en timme till,
och en timme till.
”Idag var ingen dum dag”, som Åsa Torells lilla ”troll” Valdemar
uttryckte det efter att jag ätit middag med dem nyligt. Nej idag var
ingen dum dag heller Valdemar. Jag lyckades med mina första linsbiffar
i mitt liv. Jag och min granne Rolf Lundin, som är tre dagar äldre än mig
bytte födelsedagspresenter i förskott, i form av olika höstskördar, körsbär, sylt,
krusbär, saft och soppor. Och Åsa och jag spelade Nu är det gott att leva,
symptomatiskt nog mitt på da’n.
När som helst kan detta tas ifrån mig, av illvilliga människor,
eller av livet självt i form av sjukdom, depression, eller
liemannen själv. När som helst ! Så jag andas djupt in den friska luften
som bara ett varmt höstregn i september kan ge, brådskar ej hem
för att undvika bli blöt, utan sträcker upp armarna mot skyn, när
ingen ser, och omfamnar regnet, omfamnar livet.
Inte visste jag för några timmar sedan att jag skulle få en bio-aura,
från en feelgood-film, som får betyget 4a av mig, men upplevelsen och
lyckan som hälsade på min själ ikväll, får betyget 5
Då när jag klev in på balkongen på Hullsta Gård
Och ett sorl av uppspelta röster, fyllde salongen.
Jag föreställde mig en stor filmprojektor, rassla igång
inne i projektorrummet, även om jag vet att teknologin har
sprungit ifrån den tiden. Ett hundratal människor tystnade,
någon hade glömt att stänga av mobilen, och hörde det inte själv.
Sen rullade filmen igång !
Testblogginlägg
Tjosan hoppsan här provar vi och testar, ska tydligen
bekanta mig med wordpress enl mitt webbhotel, massor
av nytt att lära sig, och jag som är så gammal och trög !
Sagan om vår egen godhet
…
Va skööööönt !
Visst är det sköööönt när man tror sig hitta
nånting i nyhetsflödet, det bittra, hatiska,
subjektiva, profitjagande nyhetsflödet,
där vi för en stund kan enas allihop ?
Där det liksom ”inte går” att säga emot, analysera,
hitta nyanser, eller förmildrande omständigheter ?
Visst är det skönt med enkla lösningar,
och att slippa bry sig?
Nä men jag fattar.. det skulle ju kännas väldigt skönt
Nä men jag kan längta efter ”okomplicerat”
Jag kan ibland känna mig avundsjuk, rent känslomässigt
på människor som lever i en bubbla, där allt är enkelt.
En prilla i överläppen, ett enkelt manligt hånflin för
att visa att man inte bryr sig, är orubblig.
Eller de gamla inlärda könsrollerna, där mammor är goa, snälla,
kvinnor är mjuka., känslonärvarande… omhändertagande,
och i princip alltid med företräde till offerposition vid behov..
Fan va mysigt hörrni, att falla tillbaka på det !
Tänk att bara få avfärda allt engagemang som formar vårt samhälle,
med att det är invandrarnas och tiggarnas fel ?
Va lättsamt allt skulle te sig !
Men hur har det gått ?
Fast när man tittar i backspegeln, vad ”enkla lösningar”
eller egentligen ”förenklade problembeskrivningar” och därmed
förenklade lösningar har gjort med människor, med mänskligheten.
Så som Auschwitz, Treblinka, Svininfluensavaccinkampanjen,
med massor av narkolepsifall som resultat,
urspårad Metoo-rörelsen, med oskyldigt dömda i media som resultat.
Skolskjutningar, tvångssterilisering
av på den tiden kallade ”sinnesslöa” Alla ”enkla lösningar”
på förenklade och felaktiga rent lögnaktiga problembeskrivningar.
Nä men då fortsätter jag vara impopulär, komplicerad gringubbe
Då slutar jag känna mig avundsjuk, slutar jag vara
politiskt bekväm, slutar jag vilja ha prillan i överläppen,
och generaliserande sk ”jämställdhet” eller ”allt är tiggarnas fel”,
att om vi utrotar vargen, så kommer dödsfallen som aldrig skett att upphöra.
Allt detta kommer inte vara något jag längtar till.
Då förblir jag den obekväme, jobbige
analytikern som vägrar hoppa på ett enda medialt drev, kärringen
mot strömmen som i de allra mest uppenbara, och lättlösta
problem, ställer sig på tvären, och ifrågasätter det självklara.
Det är sällan eller aldrig populärt, och fångar nästan inga likes
på Facebook, fjärmar tom vissa vänner vars bubbla jag varit
i petat på med vass nål.
För nu tycks alla svenskar i princip ha enats i en fråga,
ja ett par frågor. Skjutningen av en ung vacker kvinnlig läkare
med ett barn i famnen. Det finns i det närmaste ingen som vågar
ha nån annan åsikt än att ta i med hårdhandskarna mot brottsligheten
som orsakade detta. Rent politiskt vore det ju politiskt självmord
att INTE haka på hämndbegärets hårdföra kampanj.
Detta är julafton för högerextrema krafter som ropar efter polisstaten
som en ”enkel lösning” på ett långt mer komplicerat problem.
Ett problem som har mycket djupare orsaker, och därför
måste bredare lösningar tas till.
Ojsan vi glömde igeeeeen !
Men alla dessa lösningar som egentligen måste till
är inte enkla, de skyller inte alltid på någon annan, och det kräver
eget engagemang och egen uppoffring.
”Nä bäst att stoppa in prillan igen, på med hakkorset eller
feministsymbolen, fram för hatet och hämnden.
Hårdare straff, längre straff, mindre dalt, fler poliser, fler militärer”
oooops … glömde vi vad som hände i stater där polis och
militär får mer makt än parlament och riksdag ?
Det förutsätter, likt i sagor om kungar, drottningar och prinsessor,
att kungen är en rakt igenom god och osjälvisk person.
Och vi vet nog alla, att det inte nödvändigtvis
är sådana människor som söker sig till yrken med makt,
eller positioner med makt. Snarare tvärtom skulle jag säga.
Ja vi gjorde visst det igen, vi glömde …ska vi skämmas lite då ?
Nej, inte om vi inte ändrar på det.
Då har skammen ingen funktion.
”Men nu ska vi vara ’arga’ och hitta snabba enkla lösningar”
En ung herre som upprört raljerar och tar plats i Opinion Live
Den kavajklädde entreprenören, egne företagaren hotar flytta
från Malmö pga situationen. (Det här att ”högt uppsatta”
”viktiga personer” hotar flytta är ett gammalt beprövat
tillvägagångssätt som med framgång användes tex för att
vinna det något riggade valet för inträde i klubben för inbördes
beundran som kallas EU)
Han inflikar också i förbifarten att han har två små döttrar,
vilket per automatik ger honom en mildare aura som då har dubbel
viktighet för vårt samhälle, dvs kvinnor/flickor som är mer värda än
män för att de är bräckligare, och mer omhändertagande,
OCH den viktiga ”entreprenören” som nu för tiden anses
vara grunden för svensk välfärd. (länk som visar på hur det
faktiskt är med den saken)
Effektivt, ineffektivt raljerande utan verkan
Den unge herrn, med det upprört oskyldiga ”vanligt-hederligt-folk-auran”
sätter igång och raljerar över samhällets flathet som orsak
till det inträffade dådet mot kvinnan, läkaren som sköts
till döds med sitt barn i sin famn:
”Bura in dom, skjut dom om det behövs”
”Organiserad brottslighet som har tillåtits slå rot
försöka adressera det som ett utanförskapsproblem.
eller ett problem med klyftor i samhället , el som ett
integrationsproblem.
”Det här är inga snälla gossar som kommer att lägga
om sin livsstil, och bli fackanslutna Seven-eleven-biträden
bara för att dom får gå en kurs i hur man gör dockteater
i Rosengård”
(Delar av publiken skattar och applåderar)
Orsak och verkan
Den här typen av människor som entreprenören och extremt
högerinfluerad, tar sig i princip alltid an det hela som att organiserad
brottslighet inte har några orsaker, ett klassicist moderat synsätt.
Men om det inte har några orsaker då finns ju heller inga lösningar,
annat än ett ständigt krig mellan det
som påstås vara gott och det som är ont (fler poliser)
i all evighet Amen !
Nej Henrik Jönsson, varken dockteater eller fler poliser
Nej, varken jag eller någon annan motståndare till
’polisstaten som lösning på organiserad brottslighet
hävdar att dockteater i Rosengård, kommer få redan
etablerade, organiserade brottslingar att förändra
sin livsstil, eller brutalt cyniska syn på människovärde.
En syn de paradoxalt nog, delar med moderater, Kristdemokrater,
och Sverigedemokrater, även om just dessa tre kategorier
håller sig oftare inom lagens gränser för sitt människoförakt.
Samtidigt som de varit med och stiftat de lagar som
de kan nedvärdera mindre produktiva medborgare med.
Så de behöver inte ta till våld !
Viktigaste frågorna ?
De viktigaste frågorna, måste i min mening vara, hur stoppar vi
rekryteringen till den organiserade brottsligheten ? Och hur
ser vi till att människor inte blir så avtrubbade inför att ta en
annan människa liv ? Hur ser vi till att folk kan leva bra liv, utan
att behöva snegla mot snabba pengar och falsk respekt
inom den organiserade brottsligheten ?
Moderater och dess vapenbröder fokuserar alltid på symptomen,
istället för på sjukdomsorsaken och spridningen, smittsamheten.
Och då kommer man få fortsätta med det i all evinnerlighet, amen !
Nej min kostymbeklädde herre, Henrik Jönsson, folk föds inte onda,
och jag ställer mig högst ifrågasättande till att du skulle tillhöra
”de goda”.
Och anledningen är….
Anledningen till att M tittar bara på symptomen, och letar orsaken
i nån slags medfödd ondska, likt moderna feminismen, och
den klassiska och moderna rasismen gör. När de i själva verket är
indirekt orsaken till det cyniska profitsamhälle som odlar kriminalitet.
Själv tror jag inte att ondska finns i någon liten bebis DNA,
som sedan pga av detta DNA skulle vara dömd att växa upp till en
gangster, gängkriminell, eller inom organiserad brottslighet.
Eller för den delen i någon etnicitets DNA ! Men jag uppmanar de
som tror det, att bevisa detta, utan att växla in på Nazismens
läror ! Lycka till !
”Den vanlige hederlige svensken” – Sagan om vår egen godhet
Den nutida svenskens förkärlek till enkla lösningar
borgar för felaktiga slutsatser, och därför felaktiga förslag
till lösningar, på alla problem med kriminalitet. Alla små detaljer
och fördomar, och lögner kring tiggeri, slöjor, hedersförtryck,
burka och niqab, sätter igång ett hjul av hat och kontraproduktivitet,
där vi som anser oss vara de goda, anser oss vara ”vanligt hederligt
folk” de facto bidrar till det ökande våldet, bidrar till mera ”ni och vi”
mindre förståelse och mindre empati. Det är inte enkom så
att den brutala kriminaliteten bryter mark för ett otryggare
mer osympatiskt, våldsammare samhälle. Det är precis det omvända
oxå. Det är genom politik, genom den ”vanligt hederlige svenskens”
vardagsrums-soffe-hat., och slutna hat-grupper på Facebook,
som skapar den rätta myllan, för rekryteringen till den
organiserade brottsligheten, terrordåd, mord, våldtäkter,
och hela skiten !
Gängledarna, med decennier av brott, må vara svåra att nå med
dockteater i Rosengård Henrik, men förhindrandet rekryteringen av nya
gängmedlemmar, handlar noll och ingenting om rädsla för hårda straff,
det handlar om ett jämlikt samhälle, där alla…. ALLA har en plats
en uppgift, utan att slita ihjäl sig, utan att känna sig utanför,
Det handlar faktiskt om minskade klyftor, om minskat utanförskap,
i kampen mot rekryteringen. Det andra, fängslande av maffialedare,
inbitna kriminella, DET är polisiära åtgärder, men de är bara lindring
av symptomen.
Men som Harrison Ford sa om/till Trump:
”But…. how would you know”
Så nu är det värsta vi har gängkriminaliteten,
och en mordstatistik på nånstans mellan 70 – 110
personer om året. Få oroar sig över självmordsstatistiken
på mellan 1500-2000 människor om året, där ca 70 % är män,
och ökar bland unga.
Något är fel men inte är det DNA, ursprung eller för få poliser som
är största felet !
Sån’t jag inte säger
…
Den förste september,
det är svårt att fatta hur tiden går.
Men jag välkomnar september, och lite
drägligare temperaturer. Jag tycker
mycket bra om september, faktiskt.
Ibland skriver jag i en svart skrivbok,
en sån som mormor skrev i varje dag.
Men hon skrev korta minnesanteckningar vad
som hänt och gjorts, inte en stavelse om känslor
och tankar. Jag har provat det. Det är inte för mig,
jag är en tänkare, en romantiker, en analytiker och
en pennans rebell.
Så vissa saker hamnar inte på bloggen,
när jag behöver skriva precis som jag tänker
och känner, o-retuscherade känslor,
med namn, besvikelse på personer,
mina innersta känslor, och till och med när det
är befogat att uttrycka förtvivlan, uppgivenhet
och känslor alla har, men ingen får tala om,
utan att de ser ner på dig.
Du ska vara positiv, ambitiös, idog, etc etc.
Men ändå, är jag förhållandevis öppenhjärtig även
i bloggen, om min längtan, om kärlek, om sorg,
om hopp och … ja tom förtvivlan ibland.
Det är väl mest personliga relationer, med namn, som inte
lämpar sig för allmänheten då.
För det händer ju självklart, hela tiden att vi alla upplever
känslor av svek, blir arga på varandra. Tar paus eller upphör
att prata, umgås, skriva, kommunicera, bry sig om.
Hela livet är så. Jag blir även nu i nån mån
besviken ibland, när vänner inte svarar i telefon,
hör av sig väldigt sällan osv…. I don’t like !
Men, men jag klarar mig nog.
Blir ibland nostalgisk, och saknar delar av
hur det var förr. Men jag är för smart för
att längta tillbaka i tiden, för smart
för att säga kategoriskt att det var bättre förr.
Men jag saknar fortfarande min pappa, och min morfar.
Och några fler…..
Nä nu har jag flummat tillräckligt för ikväll.
Gonatt, och välkommen September !