Småfåglarna krigar på om solrosfröna, nu på förmiddagen.
De är lustiga de små liven. Som jag tidigare nämnt så är det
oftast talgoxen som talar om med hjälp av charader och pantomim
vid fönsterrutan att: ”nu får du ta fram frön farbror !”
Ifjol, flög en talgoxe upp och ner på fönstret och pep.
I år gick den på fönsterblecket och småhoppade upp och ner,
så man såg huvudet sticka upp vid varje hopp. Och nu några dagar in på
matningsdebuten, så har det ju tagit slut ett par gånger.
Och jag har fått fylla på.
Jag är förvånad över hur mycket det går åt, det är ändå
September ännu… och tänker att det ska väl finnas en hel del i naturen ännu.
Två ”rör” om dagen går det nu, om fåglarne får bestämma. Och får de
inte bestämma, så låter de mig veta vad de vill. Som sagt var Talgoxen
initierar, men är minst tuff vid konkurrens om frön. Pilfinkar, gråsiska och gråsparv
tar för sig ordentligt. Pilfinkarna blockerar tom matluckan med sin kropp,
för att ingen annan ska få, medan den själv inte äter. Nötväckan med sin
karaktäristiska svarta rand över ögonen, är något större, så den flyttar ingen på.
Dessutom har den lite längre näbb, och kan nå i botten av behållaren när övriga
arter, sitter o väntar på påfyllning.
Men när det är lite kvar är det således
talgoxe och nötväcka som är kvar. Och nu på morgonen, nyvaken gick jag
in i köket, kokvrån, för att diska och koka kaffe. Dvs inte vid fönstret där
fågelmataren hänger. Och det är på upphällningen. Då hoppar en talgoxe
på fönsterblecket till köket, och tittar uppfordrande på mig. Fram och åter,
vänster till höger, höger till vänster. Och när jag tittar på den sticker den
iväg. Det där tänker jag, som inte är biolog torde väl ha att göra att ute
i naturen betyder oftast en fixerad blick på ett djur: Jakt! Det finns inga djur
som beskådar andra djur för dess skönhet, utom människan då förståss.
En art till har jag vid fågelmataren, och den är minst. Blåmesen !
Men oxå tuffast i konkurrensen, trots sin storlek.
Alltså är den mesen ingen mes minsann !
Idag har jag för övrigt planerat att göra:
Det är inte så lätt faktiskt, men är ganska bra
att ha det skrivet på tavlan ! Jag har ju tex hört min hårt
arbetande moster svara på frågan vad hon gjort under dagen
– Ja ingenting!!!
med eftertryck. Men sen när man intervjuade henne lite mer ingående,
så var det bra mycket mer än ”ingenting” Det var bara sån’t som hon inte
räknade som göromål. Diska, torka golv, sticka, virka, bära in ved, laga mat, baka …
som definitivt ÄR nånting. Så om man ser det så har jag redan misslyckats
med mitt mål. Jag har diskat, kokat kaffe, och ätit gröt, och fyllt på frön
åt de små bevingade krigarna !