Dance with me – Great leader – Greta the leader


Att vara den förande i en dans

Världens mäktigaste ledare,
tillika världens kanske minsta människa,
Donald Trump, pratar ju ofta om ”Make America great again”
Han och många sk ”världsledare”, har tanken om att de
själva är stora ledare. Och en stor massa bakom dem
bemyndigar dem deras galenskaper. Putin, Kim Jong Un,
Xi Jinping, Jair Bolsonaro (Brasilien) Benjamin Netanyahu, (Israel)
etc etc… det är ju självupphöjda maktgalningar hela högen.

Jag menar ….

Jag menar, när man inte förstår bättre än att man går direkt ut
i sociala medier och proklamerar att man vill köpa Grönland av
Danmark. Grönland som är till stor del självbestämmande,
där det bor människor…MÄNNISKOR, Donald !!!
Ja då kan man inte tas på allvar på något vis,
i något sammanhang. Då ÄR man en IDIOT!

Människor !

Men om man nu för ett ögonblick skulle försöka bortse från vilken idiot
denne Donald är, vilket iofs inte är så lätt.
Men istället funderar på vad en stor ledare egentligen ÄR.
Vad är det att vara ”Great” Donald. … i den riktiga världen,
där det lever MÄNNISKOR Donald.

Förkärlek till metaforer

Jag har ju en förkärlek till metaforer, som med liknelser
kan beskriva något annat, för att förtydliga.
Därav underrubriken; ”Att vara förande i en dans”
Detta är inte för att förklara för världens Donalds,
för han skulle förmodligen säga nåt i stil med:

”I love dancing, many of the worlds greatest dancers is
Americans, and they making America great, for example
Tonya Harding”

Dance with me !

Men tillbaka till min metafor:
För att vara en stor politisk ledare, tror jag att
man likt i en foxtrot, måste vara lyhörd, mjuk,
men tydlig i färdriktningen. Om jag dansar fox med en
ny danspartner, måste jag känna av vad som fungerar,
hur mycket kan jag snurra, hur väl hör hon vad jag säger
med min kropp, mina axlar, armar, höfter, ben ? för att dansa
är att kommunicera. Och kommunikation måste vara både lyssna
och prata, både för den som för och den som följer.

Dans, fox, kommunikationen där, är, eller åtminstone i bästa fall,
kan vara ren prosa. lyrik… för dans ÄR kommunikation !
Och om den som för ät tydlig, varsam, skyddande, lyhörd,
och den som följer lyssnar, kommunicerar med kropp, vad hon kan,
vill och även hon beskyddande … då… ja då mitt kära herrskap,
går det så lätt… ja som en dans skulle man kunna säga

Donald skulle med stor säkerhet metaforiskt vara den största buffeln
i buffelhjorden på ett dansgolv, för er som känner till
mina dansmetaforer.


Leadership by example

Det är oxå en fungerande metod,
en som tex Gandhi, Martin Luther King,
Moder Theresa, praktiserar… och JA, en tanig liten
16-årig svensk tjej på väg in i vuxenvärlden, ensam med
skylt utanför riksdagshuset till en början.

En sak dessa har gemensamt med varann, men inte med Trump & co,
är att de anser sig inte vara Great. Intressant va ?

Less really is more !

Människans värld är ett hysteriskt , snurrande tillväxthjul,
som inte går att stoppa, men om viljan fanns skulle det gå
att minska farten lite, bromsar det lite, men viljan finns inte.
Finns inte bland ledarna, finns inte bland folket, mina vänner,
och mina ovänner, viljan finns helt enkelt inte.
Och man tar till sig vilken förklaringsmodell som än kastas
på en för att slippa ta ansvar, slippa förändra sitt leverne,
det ohållbara levernet.

Ledare som gör saker som behövs göras, som är impopulära ibland,
blir inte kvar som ledare. Vilket leder till att ”smarta ledare” ljuger,
eller hittar ”alternativa sanningar” undviker svara rakt på sak,
och vara ärliga. Vilket i sin tur leder till politikerförakt, och
avdemokratisering.

Och de som egentligen har makten att bryra detta är: folket !
Men viljan finns inte !

”Tillväxtmotorn Stockholm”

Nu är jag uppväxt i Stockholm, tycker det är en oerhört
vacker stad, belägen i Mälaren. Men jag har ett och annat att
invända emot, när artiklar som dessa skrivs. Av får jag gissa;
Stockholms-bor.

https://www.expressen.se/debatt/lofvens-politik-ar-stockholmsfientlig/

https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-det-ar-inte-stockholmarnas-fel-om-det-gar-daligt-for-landet/

”Rysk fasadmålning” och politisk kosmetika tillräckligt för att uppröra

Att Erik Helmersson pratar om ”solidaritet” som något man ger
frivilligt, inte tar av andra, är ju ett av nyliberalernas och nya
moderaternas påfund, att fördunkla språket i syfte att vilseleda.
Helmerssons politiska falang avskyr i själva verket allt vad solidaritet
heter. Nu är ju Löfvens politiska utfall kring omfördelning, enkom
det jag kallar för Sovjetisk fasadmålning. Dvs man vill göra sken av
att det bli bättre för inlandet, men är egentligen oerhört tandlöst.
S är ju tex med och tar bort värnskatten, och förbättrar för de redan
troll-rika miljonärerna i Sverige. Och det har ett samband, det där med pengakoncentration, och skillnaden mellan stad och landsbygd.
det är således bara politisk kosmetika. Men tillräckligt för att uppröra
folk som Helmersson, som känner sig hotad existentiellt som
Stockholmare, alternativt: rikt troll.

”Ett land behöver sina tillväxtmotorer.
De ska vårdas och trimmas, inte strypas”.

… skriver E.H.
Det är inte det enda verklighetsfrämmande påstående E.H gör
i artikeln, men låt mig börja där.

Om vi nu ska göra metaforen med en fungerande bil,
och ett fungerande land, så har E.H nog bitit sig själv i svansen,
som så ofta förr. Men låt gå E.H, motorn är viktig för en bil,
Men E.H har nog aldrig funderat över vem, vilka som monterat ihop motorn,
var alla delar till motorn kommer ifrån, och inte minst
varifrån allt råmaterial till motorn kommer ifrån
… Jo E.H… metaforiskt,
från den av Moderater och nyliberaler påstått ”tärande”
landsbygden !!!

Och även om vi ser motorn (tillväxtmotorn,
som Stockholm som resten av bilen, rent metaforiskt,
så utan däck, utan ratt, utan avgassystem, utan kaross,
utan golv, utan säten etc etc … är motorn inget annat än en tung
koloss utan användbar kraft ! typ som den makalösa manicken
Herr Helmersson !

Vidare så funderar EH kring vad som är viktigt:

”Det som i första hand kan rädda svensk landsbygd
är
företag som anställer folk. I nästa tal får statsministern
gärna
fördjupa sig i vilka konkreta förslag han tänker lägga
för att öka den
svenska företagsamheten.”

….skriver Herr Helmersson uppenbart utan att förstå vad han
pratar om.

Att företagande, i ett marknadsliberalt samhälle,
(vilket faktiskt är det vi i praktiken lever i, vare sig vi vill eller ej)
är en av komponenterna för att generera arbete och förvärv,
är helt riktigt Helmersson !

Men det är ju inte riktigt sant … eller hur Helmersson ?

Men i det påståendet utelämnar han viktig fakta för förutsättningarna för att företagandet ska gynna även landsbygden. Detta har Helmersson
givetvis inte minsta avsikt att bidra till, en levande landsbygd.
Även detta är politisk kosmetika, eller sk rysk fasadmålning.
Allt som genereras i Norrland och på landsbygd, är tänkt att
gynna Stockholm och utlandets kapitalister, allt annat är en lögn.

Hade avsikten varit att få företagsamhet blomstra på landsbygd,
så hade det varit lätt politiskt åtgärdat. Alla råvaror, all produktion,
all arbetskraft som finns här, eller förloras till ”tillväxtmotorer,
skall ge avkastning i form av skatter som STANNAR i norrland

För ett marknadsliberalt samhälle fungerar så,
att stannar pengarna här, så stannar ungdomarna här,
och då behöver inte varken Löfven, Helmersson
eller Lööf oroa sig över landsbygdens försörjning.

Men det är ju inte det nu vill va ?
För det blir på bekostnad av ”trimningen av tillväxtmotorer!
… eller hur Helmersson ?

Fredag …Lördag….


Fredag 23e augusti

I min lilla, lilla värld av ….

I min lilla värld här på Djupövägen i Sollefteå med omnejd,
med mina blygsamma mått mätt, var ju Nipleden-vandringen
jag gjorde i tisdags något av en världsomsegling.
Ja men om man betänker mina ekonomiska resurser och mina
”ambitioner” i livet.
Och i min lilla värld, försöker jag efter bästa förmåga leva lokalt
på ett sätt som inte förbrukar mer resurser än moder jord hinner
återvinna. Det är inte helt lätt, och hundraprocentigt är omöjligt
eftersom jag mer eller mindre tvingas vara en del av kommersen
som tvingar ner vår moder på sina slitna knän, … bara för att
jag ska överleva.

Full frys med …. Kai Tomas

Nu har jag i mina två frysar fulla (Ja jag har en extra för att kunna
ta rätt på höstens lokala skördar som naturen ger) … med broccoli och
blomkålssoppa, och jag känner mig på ett måtto lite rik.
När som helst under en överskådlig tid framöver, kan jag mikra
en nyttig måltid, på bara några minuter. Som kostar lite och ingenting,
och är närodlad kost som inte sliter på miljö och klimat för onödig frakt.
Men nå… nej, en liten lögn var det nog. Ty grönsakerna jag köpte av
lokal odlare, har något högre prislapp än hårt drivna, mer näringsfattiga
och smaklösa, giftbesprutade vegetabilier, fraktade över hav och land.
Men ÄR det verkligen dyrare egentligen ?

För om ni bara fick bevittna vad jag såg

För om ni sett fräschören på broccolin, på morötterna, hur de nästan
ser ut att vara overkligt vackra och nyttiga. Färgrikedomen på
dem när de ligger oi olika korgar. Hur folk köar för att köpa dem,
rent ögongodis faktiskt. Jag personligen blir lycklig på riktigt
och får passa mig så jag inte förköper mig,
så jag inte hinner ta rätt på det jag köper, för DET kära Gud och Jesus,
är att synda ! inte fortplantnings-attribut,
eller att hava andra gudar jämte dig”

Så det går att ifrågasätta hur dyrt det eg var, med tanke på vad jag
får för pengarna, och beaktandes hur mycket pengar vi lägger
i övrigt på onödigt skit som hamnar i förrådet efter ett år,
och på tippen efter två år.

Dyrt ?? .. ja ,,, njää .. nää

Men okej, om vi nu räknar i kronor och ören, så betalade jag
406 kronor för tre stora broccolihuvuden som jag tog tillvara
på helt och hållet, inkl stjälken. OCH 8 stora gula lökar, där
även blasten va så näringsrik och god, att den användes för förtäring.
I kg morötter, och även där kommer jag använda blasten som är näringsrik
och giftfri. två nävar ärtskidor, som är rena godiset smakmässigt,
och nyttigt godis. I blomkålshuvud, 10- 15 rödbetor, att koka och äta
med en klick smör till. 5 st grönkålsblad att gnaga på råa,
fullproppade med näring och nyttigheter. Så per portion,
kostar dessa ”dyra grönsaker” mig ca 20 kr.
Det kostar nog 50 kronor med halvfabrikat utan näring,

100 kronor att äta ute och få några vattniga salladsblad,
fyra tunna halvcirklar röd lök, och en importerad potatis
med några räkor i sås. Ja sen får väl var och en definiera ”dyrt”
utifrån det !

Lördag 24 augusti

Jag har frångått rutiner i två dagar.
Men det är helt lugnt känns det som.
Efter att ha plockat lingon, rensat dem,
och kokat sylt samma kväll, för att hinna med
att skruva plåttak med M och J dagen efter, så
har jag inte hunnit röja diskbänken. Den är fortfarande
ren, från smulor och kladd, men lite avsköljt bråte.

Frisk luft strömmar in genom vädringsfönstret.
Jag är för trött i kropp och huvud för att klara av att
skriva blogginlägg, med musik i bakgrund.
Det blir nog ganska kort ikväll.

Jag skulle behöva ta rätt på lite mer av grönsakerna jag
köpte i torsdags. Det får bli på måndag. Men när det är gjort
då behö… Jo … ja just det,
jag har möjlighet att få vinbär och krusbär,
det vore ju trevligt också.

Har ugnstorkat mynta i kväll. Tog tre blad,
med några skivor ingefära, och en tesked honing.
Det smakar underbart faktiskt.

Nu är det bara 4 månader till julafton,
har ni tänkt på det ?

Nu är jag rik igen


Fortfarande trött i benen.
Allmänt slut i kroppen, efter Nipledens
27 km, upp och ned, upp och ned.
Det var väl kanske tokigt av mig att gå så långt,
men av tokiga saker som man kan hitta på,
så är väl inte detta värst.

Har spenderat kronor och ören på Hildas grönsaker,
och gjort storkok. 3 liter broccolisoppa, och 2 liter blomkålssoppa
men orkade inte med morotssoppa med chili och rotselleri idag,
och måste leta fryslådor. Och plats i frysarna… nu är jag rik igen,
och då har jag ändå inte ännu plockat lingbära.

Får se om morgondagen åter kommer med energi

En sån här j-a låtsas-Jesus


Låtsas-Jesus

Idag har jag varit en sån här tröstlöst, trevlig, jäkla låtsas-Jesus,
som i lyckorus går omkring o skojar, småpratar och
allmänt stör ”vanligt folks” mörkgrå vardagsbitterhet.
En trevlighet som föga fullt ut harmoniserar med det inre.
Jag nästan blir kräk-nödig själv !
Tror att jag på nåt vis varit lite hög på min naturupplevelse,
när jag igår var o-nå-bar, från både nätet och mobilen i 10 timmar,
efter min Nipleden-vandring. I mina egna ögon upplever
jag det lika stort prestationsmässigt, som när Charlotte Kalla
hämtade in 30 sekunder på sista sträcka i OS-stafetten.
Omvärlden tycks dock inte vara riktigt lika imponerad av min
prestation. Min kusin E.L, tog fort ner mig på jorden,
och sa att han snart ska SPRINGA den sträckan och lite till,
j-a E.L !
smiley

Det är förståeligt

Nä jag fattar om nån enstaka person idag skulle ha känt sig
kränkt av min tillfälligt positiva aura. Men var lugn, den går över,
snart är jag min vanliga, puttriga, buttra jag. JAG som själv är en nät-aktivist,
”Nätaktivister mot dekalpositivism” !!!!??
Den egenskapade nätaktivistgruppen, som för övrigt ännu
så länge bara har en medlem (jag själv) … är dock
inte i princip emot positivt tänkande eller positiva människor,
den motarbetar ”dekaler”, banners, Facebookmeddelanden som
ger ANDRA, dåligt samvete för att de inte alltid orkar vara positivt
inställda till allt. Marginell med avgörande skillnad.

Jag har problem

Men jag har problem faktiskt ….
Ehh ….ja, vem har inte det förresten? Men jag har problem
med att ”logga ut” PÅ RIKTIGT. Jag nämnde ju att både mob och
Facebook var nedkopplat under långpromenaden. Men att logga ut
helt, innefattar lite mer, som är svårare att ta på. Ingen fysisk
av-och-på-knapp. Att logga ut mentalt, är att logga ut
från stress, oro, och världsliga ting. Det kräver träning.
Åtminstone för mig.

Att JAGA efter harmoni, kan tyckas kontraproduktivt

Tom nu, när jag inte mår riktigt lika pissigt som jag gjorde för några år sen,
tom nu, måste jag ofta tänka, promenad el långpromenad,
”Andas Tomas, andas”. Och igår, så växlade harmonin betänkligt
under turen. Och det är bra, för förr var det hela tiden oharmonisk,
ansträngd andning, och inre stress. Nu under Nipledenvandringen,
när inre stressen ökade, ökade gångtempot, och vise versa,
när gångtempot ökade, så ökade inre stressen.
En fördel är min höga ålder, för då måste jag dra ner
på tempot för att klara av att ta mig runt alla 27 kilometer, ca
45.000 steg, tappade räkningen på slutet, då jag försökte
slappna av o inte tänka så mycket, så när jag lyckades med
det, tappade jag räkningen på stegen

Nä men det är inte helt lätt ännu att slappna av, ta in, och andas,
Jag lyckades ganska ofta, speciellt gick det bra att dra ner
på tempot i stark uppförslut.
smiley
Men gör nästan stora steg framåt iaf

Men ibland….

Så ibland kom jag ner i mental tempo, genom att gå
långsammare, supa in naturen och omgivningarna,
innan jag märkte att jag halvsprang igen,
och tankarna lika fort som benen.

Jag tänker på allt mellan himmel och jord, de stressade
kilometrarna handlar det om korkat folk, egoister, idioter,
kontraproduktivt folk och en värld av ”tillväxt”
Under de långsammare lugnare partierna, kommer idéer till blogginlägg,
matlagning, och även högtflygande planer. Under den period,
precis efter Österåsen, på väg utför, tänkte jag att den här
vandringen skulle jag kunna göra varje dag, eller åtminstone
2 ggr i vecka… ja njä eller en gång i veckan.

I uppförsbacke … gick det lättare

De tankarna försvann definitivt upp för de sista branta
uppförsbackarna på niporna, sista milen. Mina ben, mina
höfter och min rygg, hade en något differentierande åsikt i frågan,
och dumförklarade det, naiva optimistiska huvudets planer.
På slutet var det mest positiva jag kunde säga:

”det här var jätteroligt, det gör jag aldrig om” !

De allra mest harmoniska stunderna, lyckas jag faktiskt
att vara ett med stunden och naturen,
som tex när jag blickade ut över den här vyn:
eller fick det här ”mötet”:
eller fick äta av dessa:
och när jag hörde vågskvalpet från:

Även beskådandet bör tas med ro

Men till och med nu i efterhand, när jag bläddrar bland bilderna,
så behöver jag stanna upp mig själv och verkligen TITTA på dem,
o inte bara snabbläddra.
Jag skulle vart OS-medaljör på tanke-verksamhet/sprinter.

Men, som ni vet är ju jag i grund och botten en sån här
”dödsmördarkommunist” som vill ha lika sjukvård för alla,
jämställdhet, även för män, en miljö som går att leva i och
utav… och såna där ”odemokratiska värderingar, som inte
inkluderar tillväxt, och ”liberalism”, skövling och profit.

Jag ser vad jag ser… och tänker

Och när man då promenerar förbi alla tomter, med varierande
nedlagd omsorg, och antal EURO/kronor spenderade,
så KAN jag för min värld, INTE låta bli att fundera i större banor kring
den värld och det land vi bor i. Jag tänker bla på Svenne Rubins:
”De gör så rysligt i på tomten”:

Ragnar Persson hade skaffat sig
Ett stiligt fågelbad
Som han ställde på sin tomt
Och redan efter någon dag
Kom en granne dit och tittade
Han frågade försynt:
– Vart har du köpt ditt fågelbad?
Och: – Finns där ännu mera pynt?

Ragnar Persson gick och hämtade
En katalog han fått
Vari möjligheten fanns
Att köpa på direktimport
Där hade många grannar handlat
Prydnadssaker utan skatt
Och ännu flera har beställt
Och nu har följden blivit att

Dom gör så rysligt fint på tomten
Med fasaner i porslin
Dom gör så rysligt fint på tomten
Dom pyntar och står i
Dom köper hammockar och solur
Parasoller och bassänger
Fontäner, vattenpumpar
Väderkvarnar och flaggstänger

Dom gör så rysligt fint på tomten
Allihopa hjälper till
Dom gör så rysligt fint på tomten
Även dom som inte vill
Jag kan lova det blir trist
Om du råkar att bli sist
Att klippa gräset

Avundsjuk ? Ja … jo .. njä … NEJ

Jag ser lyxiga båtar överallt, flådiga verandor vid strandkanten,
Flertalet bilar, och väg ända fram till ytterdörren, som har guldbeslag.
Ditköpta konstverk, fyrhjulingar, lusthus, ja till och med
snöskotrar i augusti. Och jag funderar … … varför ?
Det är inte det att det inte är snyggt gjort, ofta väl målat i lysande
elfenbensvit DEMIDECK, för 5-siffriga belopp, smakfullt ordnade rabatter
och trädgårdar, och … hundar … huuundar .. jävla hundar !
Oj … sidospår, återkommer till hundarna sen.

Närå så att

Nä men det är jättefint, och jag unnar verkligen dessa människor
att ha det fint på landet. Och visst, visst skulle även jag vilja ha
ett lite ruckligt torp, med gångavstånd till vattnet,
och kunna odla lite rödbetor, morötter och broccoli,
om jag haft råd.
Så ur den aspekten får man väl lov att kalla mig avundsjuk då,
även om det kanske är ett något för stark ord för att beskriva det.
Det är mer att jag faktiskt ÄR nöjd med det jag redan har, men
har en lite ouppnåelig dröm om att få odla några rödbetor.
Men jag är inte så hemskt avundsjuk på allt det som Svenne Rubins
sjunger om, plus lyxbåtar, pengar och status.

Och om man åter funderar kring vad som PÅ RIKTIGT gör oss lyckliga
i livet. Om man beaktar Staffan Lundgrens tvetydiga ordstäv:
”Pengar är det enda den fattige har”
Och om man betänker det buddistiska tankesättet:

”Om du äger mer än 6 saker, äger sakerna dig”

.. så kan man iaf i bästa fall fundera.
Nu är det här svåra grejer för nyliberalister, moderater
och skenheliga kristdemokrater, men man kan ju försöka iaf ?

Ja just det hundar !… eller jäääävla hundar !

På Östra/norra sidan, en bit bortom Berg, blev jag ordentligt
utskälld. Inte utav någon tomtägare som upplevt att jag kränkt
deras integritet och tomt. Utan av nån galen halvmeters ullig svart
hund, vid namn Ninni eller nåt (Efter 30 sekunders utskällning
kom nämligen hundägarinnan ut och ropade mjäkigt och
utan minsta pondus efter sin hund, utan resultat. Hunden som var
okopplad jagade upp sig mer och mer. Det fanns inget stängsel
som höll hunden inne på nån slags tomt. Och hunden förföljde mig
och tokskällde, gjorde utfall mot mig. Jag gick till en början bara lugnt
vidare, då jag inte är hundrädd. Men här kände jag, var det nåt galet
som var på tok. Hon som ägde hunden hade ingen koll,
och hade inte kunnat förhindra ett fullskaligt anfall från jycken.
Till slut vände jag mig mot hunden lugnt, (rätt eller fel vet jag inte)
och sa bestämt ”GÅ” ! Det förändrade inte hundens beteende.
Till slut kom jag väl så långt i från deras ”revir” att den inte orkade längre.

Av någon anledning, är detta inte ett beteende som upprör
vargmotståndare. Vargen brukar kallas diverse, bla ”otyg”
vad kallar man det här jag nu bevittnade.

Väl på andra sida älven några timmar senare, hörde jag eländet
skälla igen. Och såg ett plums i älven, och matte som stod vid
älvkanten. Och tänkte nu simmar väl gatukorsningen över älven för att
”försvara sitt revir.

Ehh vissa ska inte ha hund !

Konsten att bli behandlad med respekt


Frustrerad, irriterad, rasande inombords,
trevlig, hjälpsam, självuppoffrande utåt.

Hur ska jag göra för att bli behandlad med respekt ? – börja med ordförståelse ?

Hur ska jag göra för att bli behandlad med respekt ?
Ja först bör man, som alltid fundera över vad ordet
betyder, vad ordlexikon säger. Men framför allt hur olika
människor tycks se på det ordet, och för den delen alla
betydelser av ord. Hur man uppfattar att det används,
hur man själv använder det.

Synonymer.se säger:
Aktning, vördnad, omtanke, hänsyn, högaktning;
prestige, anseende, uppskattning, erkännande, förtroende;
auktoritet, pondus, myndighet; fruktan, rädsla.

Vilket visar på hur olika ordet kan tydas, och användas,
och hur personligt det kan tolkas. För mig har tex ”fruktan”
väldigt lite med respekt att göra, men för många är det
så de tolkar ordet respekt.

Man skulle kunna tycka …. – men det räcker inte alltid

Man skulle väl önska att det räckte med att behandla
andra med respekt, för att få respekt. Det är en i alla fall en
bra utgångspunkt kan jag fortfarande tycka, trots att värden
och livet ser ut som den/det gör. Men det räcker ju långt
ifrån vid alla möten med människor.

Man kan till exempel möta människor som inte förstår
att respekt endast är riktig, om det är åt båda hållen,
annars är det maktutövning, underkastelse och helt enkelt obalans.
Människor som i grunden tycker att de nog är betydligt bättre,
som har en maktposition, mycket pengar, högavlönat yrke, nån
märkvärdig titel på kontoret vid kommun eller liknande.
Eller i betydligt mer nära sammanhang , som familjen,
eller föreningslivet.
Att man inte kan förändra andra människor, är en universell
sanning faktiskt. Och många som känner makt över sitt eget liv,
genom att utöva makt över andras liv, kommer ju givetvis
inte släppa den känslan av makt. Det ger dem ett rus,
som är mer beroendeframkallande än alkohol, socker och opium
tillsammans.

Markera vart jag står, vem jag är, räcker en bit till …men

Vad gäller människor som inte visar
en respekt, kan man i bästa fall, ”dressera” dem att förbättra
sitt beteende mot sig själv, genom att lugnt men bestämt markera
vad man tolererar, och det finns lite olika sätt att göra det.
Men här, på det området, är jag ännu lärling.
De tekniker, förhållningssätt som finns att
tillgå är nybruten mark för mig.
Men jag lär mig och snappar upp, allt eftersom, av människor
som medvetet eller omedvetet praktiserar dessa.

”calm and assertive energy”

….som Cesar Milan undervisar om i relation till
”människans bästa vän”, hunden, är en sån teknik, som faktiskt
definitivt är applicerbar på mänskliga relationer. för
vi är oxå ursprungligen ett flockdjur, och ännu är vi oerhört styrda
av nedärvda reaktionsmönster, hierarkier, rangordning från
djuret inom oss. Men mycket av det vi fortfarande styrs känslomässigt,
har vi glömt och fjärmat oss från.

Det sättet som jag/du har störst möjlighet att påverka

Det mest effektiva sättet, tillika det som ofta förutsätter
ett stort och långsiktigt arbete med sig själv, är den inre
respekten för sig själv, mot sig själv. För om ingenting biter på dig
av vad människor som skaffar sig falsk makt över sina liv,
genom att utöva makt på andra, då försvinner den makten över dig,
över mig. Och plötsligt är det den maktutövande som blir maktlös.
Den ”tekniken” eller förhållningssättet är givetvis inte helt lätt
att nå, och blir kanske aldrig fulländad. Men det är den som
har störst påverkan på hur du, jag blir behandlad av andra
människor, hur mycket riktig respekt du erhåller.
Dvs inte låtsasrespekt utifrån dyrast villa eller snofsigaste
yrkestiteln.

En bit på väg, men aldrig riktigt i mål

Själv tycker jag att jag kommit en bit på vägen,
med mig själv där, speciellt med tanke på vilken som var min
tilldelade utgångspunkt, vad gäller självkänsla.
Självkänsla – det vill säga hur du värderar dig själv,
låter dig själv behandlas. Vilket ofta nästan är en slags motpol till
självförtroende.

Men för att sammanfatta det sista ”tricket” så;
kommer de inte åt dig känslomässigt så har de inget för att
behandla dig respektlöst, då de inte har någon vinning när
de inte ”äger” dina känslor, och därmed ditt beteende. Det troliga
är för den skull inte nödvändigt vis att de börjar behandla dig respektfullt,
de letar troligast upp ett nytt offer de kan styra, för sin egen
känsla av makt-rus det innebär. Endast när de inte längre hittar nå’n
att utnyttja, trycka ner, kan förändring ske för dem, OM DE VILL.
Men DÅ är det nog en lång uppförsbacke. Både att vinna riktig respekt
hos sin omgivning, men framförallt i det inre jobbet, att hitta riktig
självrespekt.

Konsekvenser

Så utan negativa, näst intill fatala konsekvenser som följd,
är det flesta inte intresserade att ändra sig en millimeter.
Kris är utvecklingens moder, den enda gång du inte har nåt
att förlora längre. Och det kan man inte gå omkring och vänta
på att andra skulle göra, det är orealistiskt. Även jag har påbörjat
förändring av mig själv utifrån kris. Men jag väljer att fortsätta
finjustera mitt liv även sen jag inte krisar, så djupt. Jag hade inget
längre att förlora. Och även om jag tagit viktiga steg,
så vill jag bli friare, genom att bemästra området ”respekt”
i större utsträckning. Slippa tjafs, slippa nedlåtande kommentarer
som går rätt in… det är målet, och jag har gjort framsteg.

egna, och/eller för maktutövarna,

Och i slutändan lite tur, vilka man har äran att
träffa under livet.

Styrdans – Stökigt, snurrar, kläm och kladd


Nej det va inte så stökigt på själva
dansgolvet igår på Hanssons Loge i Långsele.
Lite mer slutkörd Kai-Tomas, både huvud och kropp,*
då både huvudet och kroppen varit djupt engagerade
under helgen. Lite mer engagerade än vad de egentligen
mäktade med. Då verkar det vara en bra idé att gå på nonstop-dans
mellan 20.00 – 01.00. Det VERKADE va en bra ide.

Nåja … vad är det de brukar säga, ”är huvet dumt får kroppen…..”
Nä det var orättvist mot mig själv.
Jag hade ju goda avsikter, jag kanske , låt oss säga,
övervärderade mina krafter en aning.

Nå så med stökigt huvud, och slutkörd kropp äntrar
jag klassiska Hanssons Logen i Långsele.
Det ser tunnsått ut till en början, med dansälvor.
Ja det såg tunnsått ut till en början, över huvud taget.
Men det bättrades på efter nån timme.
Iofs tunnades det ut igen sista timmen. så det jämnar ut sig
smiley

Njä… jag tänkte att det var sista logdansen för i sommar,
så jag får väl bita ihop, och tvinga mig själv att
ha roligt. Många bra danser blev det. Fördelen med tunnsått,
är ju dansutrymmet, och då kommer
jag ner till min rätt som dansör-charmör, när jag förvandlas till
Foxens Travolta , och tar ut mina svängar, med Hambo-snurrar i
både långsam ballad eller fartigare dansbandsrock’nroll !

Inga dåliga danser den kvällen. Och ”Stoscha” från Jämtland,
och jag fick till några riktigt konstnärliga snurrar på dansgolvet

På riktigt haltade jag ut ur bilen när jag kom hem,
med krökt rygg. Men idag är det bra igen, fast urlakat.
Nu en ny dag… en vilodag, börjar jag med en
promenad. En KORT promenad,
i långsamt tempo, UTAN snurrar, kläm och kladd !

En gång i livet


Nu är det natt,
precis nu börjar en ny dag,
Det är mitt i natten,
långt innan solen skymtar i öster

Ännu en sommar har somnat in,
att leva endast i våra minnen,
Framför oss är den mörka höst
Likt en blomma om natten,
vi sluter våra kronblad.

Allt är gott.
Gatljusen speglas mot älvens vatten
Allt är stilla,
och jag har intet att beklaga mig över.

Ändå undrar jag,
varför jag sitter här alldeles själv
Allt det här vackra i livet,
Och så sitter jag här själv.

Jag tror jag kommer dö ensam,
det är troligt.
Men jag kommer längta var dag,
vart andetag, efter att bli älskad

Men jag är trött och less för närvarande, på det mesta.
Less på många människor. Vill bara va ifred,
om man inte vill mig något gott. Och för närvarande upplever
jag det som en bristvara i mitt liv, att man vill mig något gott.
Det finns några lysande undantag, men på det stora hela
är jag näst intill folk-less.

Men jag är ingen eremit, som kan gå ut i skogen en vecka
och inte träffa en enda människa. Det ger mig inte ro.
Jag har lovat några saker, som jag ämnar hålla,
men sen har jag ingen större lust att fortsätta
ge utav mig själv, ständigt finnas till hands.
Trött på att mötas av respektlöshet så ofta,
vill inte ha med dem att göra ….

Tänk att någon gång i livet, ha ögon som ser mig, bortom
tvivel och brister. Jag har längtat hela livet. Det fanns en
som jag upplevde såg på mig på det viset,
men jag kan ha inbillat mig. Hur som helst
It was not to be, her and me.

Nu är jag så trött att jag svamlar , god natt

Rapport till himlen – Kärlek ? Nix !


Hej igen pappa !
Det har gått 12 år nu, sen du lämnade
det här livet. Jag saknar dig fortfarande.
Jag hoppas du har det bra där du är.

Ikväll är jag trött pappa. Trött och less !
Det har smugit sig på ett tag nu. Trött på
världen omkring, på idioter, självupptagna, uppblåsta
… idioter ! Jag är inte trött på livet, så som man brukar
uttrycka det när man vill avsluta det, eller bara få
lite sympati, och tycke-synn-om.
Nej jag är trött på idioter, uppblåsta idioter,
och hur världen i mångt och mycket ser ut idag.

Pappa…. allt var inte bra förut, det vet du ju.
Och du fanns inte för mig i mina tidiga år.
Så var det ju. Men jag förstår dig bättre
än man skulle kunna tro. Alkoholen blev din falske vän,
som för många i den Lundinska släkten.
Och mamma … ja hon var helt uppfylld av sig själv,
sina självmordshot, hat mot män och …. ja du vet vad mer pappa.
Men du och jag blev rätt bra kompisar ändå på äldre da’r.
Din andra kompis alkoholen, var en falsk vän.
Och jag blev ensam när du umgicks med den.

Jag hade behövt dig vid in sida då, när hon hotade,
när hon rymde hemifrån, när hon beskyllde mig som 10-åring
för att hon ville ta livet av sig. Men du var inte där pappa.
Din falske vän hade lurat ut dig på dåligheter.
Men jag vet vad du såg i botten på din flaska far,
och jag förstår varför du drack, men hatade din falska
vän alkoholen.

Jag är fortfarande den där lille pojken pappa,
som längtar efter trygghet, efter en fast punkt i tillvaron.
Jag bär honom med mig, och tar hand om honom,
den enda som gör det, tar hand om honom.
Jag gör det genom att låta pojken komma till tals ibland.
I skrift… som nu. Nu tar jag hand om honom, nu får han göra
sig hörd en stund, som han aldrig fick då.
Det finns människor som inte har en aning om vad
jag pratar om nu, som använder nedlåtande uttryck om
att ta hand om sina känslor. Men de är idioter,
och det kommer en dag då de inser det…
… men då är det oftast för sent för dem.

Ditt hjärta var stort pappa, men du fanns inte vid min sida,
när helvetet bröt lös. Jag har förlåtit för länge sedan pappa.
Jag har till och med till stor del förlåtit mig själv,
över de människor jag varit otillräcklig inför.
Och det är ett digert antal tillfällen,
ty jag är också människa… väldigt mycket människa.

Det är bättre nu pappa, mycket är bättre.
Jag har lärt mig hantera saker bättre än förr.
Lärt mig hantera idioter bättre än förr. Men de är fortfarande
idioter, och väldigt tröttsamma i för stor dos.
Jag blir bättre och bättre på att må bra i ensamhet,
och då slipper jag fjäska för idioter, som aldrig velat
mig väl.

Men nu så är i slutet av augusti, är jag lite trött.
Slut mentalt och kroppsligt, lite lätt indignerad för
tillfället. Det går nog över snart, det brukar ju göra det.
Bara jag håller mig borta från vardagsidioter ett tag,
och offentliga idioter. Tar hand om mig själv ett tag,
i min lilla borg vid Ångermanälvens kant. Stoppar i mig näring
för kroppen, och stoppar i mig näring för själen.
Då går det nog över efter ett tag pappa.
Och du är nog vid min sida pappa.
Du och andra änglar, ger mig osynlig kraft,
när min tar slut.

Vi får väl se när vi ses igen, det bestämmer jag inte över.
Döden tar mig när han vill, skaldade Cornelis,
och så är det förvisso. Ännu en dag i paradiset på jorden
för Kai Tomas, bland alla idioter som släppts in i det,
ja och några underbara medmänniskor, i ärlighetens namn.

Jag längtar till hösten nu. Den vackra färgglada,
den eftertänksamma, den mysiga hösten.

Kärlek ? … nix !
”Det kommer flera” sa du när ännu ett förhållande
kraschat redan i startblocken … förmodligen för att trösta
mig. Det gjorde du rätt i pappa.
Men jag behöver inte flera… jag behöver EN…
som på riktigt älskar mig som jag är, inte som de vill jag ska bli.

Kärlek ? Nix !

Gonatt i himlen pappa, och hälsa chiefen !

Tillsammans


När jag påbörjade mitt blogginlägg,
”Flickan på den röda cykeln”, så var det egentligen,
ett annat spår jag tänkte skriva om, jag ska nu
återigen ta in på det spåret.

Nu kanske några vill lyssna

Och det är nu, när jag för tillfället mår bättre,
som jag kan få ytterligare perspektiv i det,
mer djup … och tråkigt nog, först nu få trovärdighet
i vad jag skriver angående själsligt hälsa.
För det är få som hör dig när du är nere i dyn, och
skriker med mute-knappen nere.
Och öronproppar specialtillverkade för att inte höra om sorg,
ångest och uppgivenhet.

Nu… nu kanske några vill lyssna, orkar lyssna,
när de vet att jag mår bättre. Nej, inlägget handlar inte om mig,
inte om min kris, det handlar om ALLAS kris, allas hälsa,
allas välmående, allas rätt till lycka. Men för att nå dit,
måste vissa saker förändras, och du och jag måste vara med,
tillsammans !

Självmord hos pojkar och män

En kvinnlig vän till mig, en god vän till mig,
berättade om tre unga mäns självmord den senaste månaden
i hennes yttre bekantskapskrets. Och jag förvånas tyvärr inte,
inte det minsta. Själv har jag drygt 10 personer inom ramen
för både nära bekanta, släktingar som tagit livet av sig,
alla var män, … alla var män.

Jag läste den långa artikeln av Roland Paulsen:

Varför är det så svårt att förebygga depression?

Roland som för evigt vunnit min respekt,
när han ifrågasatte vårt överdimensionerade arbetande

(länk)

Meningslöst, ändlöst arbete, och utanförskapet från det

och meningslösheten i att arbeta hela våra långa liv,
ca 2000 timmar om året… för arbetets skull.
Där, ang arbete är han inne på ett viktigt spår, men kring själslig hälsa,
tänker jag att han skrapar på ytan, och försvårar något
som borde vara lätt, men försvåras av starka ekonomiska intressen.
Det borde vara lätt, för det handlar om att tackla det tillsammans,
Det handlar om att röra vid varandra, om att lyssna på varandra,
om att vara med varandra,…. tillsammans !

Hur många fler unga män ska ge upp sina liv innan
vi förstår ordet ”tillsammans” ?
Och unga kvinnor mår lika dåligt dom.
Men de tar inte lika ofta sista steget över kanten.

Hanne the fucking Queen of cynism

Samtidigt läser jag Hanne Kjöllers ledare om tiggare,
och som hon uttrycker det ”det är deras eget ansvar”
Och uppmanar oss att inte lägga slantar i pappersmuggen
utanför ICA, så att ”barnen i Rumänien får återförenas med
sina föräldrar”

Asså fattar ni hur fort det gått, från att dessa åsikter var
Sverigedemokraters patentlösning, till att det nu
skrivs kontinuerligt om detta i ”liberala” tidningar,
Och alla moderata och kristdemokrater är med på Åkessons
tåg på väg mot Auschwi…. ja kanske destinationen inte ännu
är den… men fattar ni hur fort det gått från att ingen tog
i dessa åsikter med tång, inte ville prata med Jimmie,
till att de nu inte bara sitter på tåget, utan sätter sig i loket.
Och Socialdemokratin är inget undantag, S-kommuner går
nu i bräschen för tiggeriförbud, eller kräva tillstånd för tiggeri,
vilket är samma sak, fast du tar bort ordet förbud.

Borgerlighetens förmåga att skylla ifrån sig, förändra ord

Numer använder man humanitet som skäl för att förbjuda
fattigdom. Man säger att det är ovärdigt för dem själva att
tigga, men blundar för kapitalismens och globaliseringens
ansvar för det hela. Så länge de själva slipper se fattigdom,
så är det ingen fråga för borgerligheten och Socialdemokratin.
Det är lika äckligt, som när man i tv-reklamen ser och hör om
sjuka och svältande barn i världen, och vi, de rika delen av världen
har gjort business av deras lidande, men kallar det för hjälporganisationer,
där cheferna tjänar miljoner. Hur långt ifrån Hitlers syn på människor är det egentligen ? arbetsläger, ”godtagbara människoförluster”

Det hör ihop…faktiskt

Varför tar jag då upp detta i ett inlägg som är tänkt att handla
om själslig hälsa, och dess motsats ohälsa ?
Jo för att det hör ihop hur vi ser på människor, ”egenansvar”,
gemenskap, individualitet, olika förutsättningar utifrån vilket
bostadsområde i Stockholm du är född i, vilken del av världen
du är född i. Vilka förutsättningar du får, vilka möjligheter du har
att få ett bra liv. Och hur du mår psykiskt. Det stora och det lilla
hör ihop. Ingen enskild politisk kraft är en obestridbar lösning
Men de flesta nuvarande politiska högerkrafter är starkt bidragande
till förvärrandet av vår psykiska hälsa. Och hanne förkroppsligar snart det
omänskliga synsättet som bidrar kraftigt till ohälsa.

Grå

Världen snurrar på, och jag blir alldeles yr av snurrandet.
Tempot för
Kai Tomas sjunker en aning i augusti,
och stannar nästan av helt i
oktober.
Så nu är det ganska lugnt i sommarstugan.
Hittills har 7 st
års-bangolfare hittat hit.
Dvs ett gäng som återkommer en gång om året.

Jag känner mig slö och trött, lika slö som getingarna som
är på väg att
ge upp. En fluga snurrar energiskt omkring
och hoppas väl att jag ska
dö, så den kan kalasa på mig.
Eller så ligger det i generna att vara
enerverande utan syfte.

Tittade på ägorna, lyfte på några grenar, och hittade dessa
läckerheter:

Blomkålssoppa
till middag med grahamsbröd, gick också
ned smärtfritt. Under Juli
månad har det varit lite si och
så med näringsinnehållet i födan. Många
dagar har middagen
bestått av tre stekta ägg. Eller en konserv makrill.

Andra dagar ”glömde” jag äta.

Jag är ganska förnöjd ändå med min
tillfälliga lat-period.
Sommaren för resten av Sverige tycks vara slut.

För mig varar den åtminstone till sista September.
Vickar lite på foten. Hål i strumpan ser jag.
Äh de gör väl inget alls. Väggklockan
tickar envetet och
ganska högljutt på. En kråka kraxar omkring.

Får så långsamt att jag tar fram golfklubban och påbörjar
ett bangolf-varv. Himlen ser hotande ut, men jag hinner
nog ett varv. Åhh …kunder,

– ser ni inte de svarta molnen där? sa jag

– äh vi chansar, de e ju barra vatten.

10
minuter senare öppnar sig himlen och både änglar och
Gud och Jesus
storgrinar i himlen tycks det.
Kunderna pyser iväg med ens.
Och jag är
skitnödig, precis lagom till störtskuren.
Och måste ut till annan byggnad för åtgärd.

Myyyyys med regn på plåttaket.
Ingen radio el Spotify nu !!!!
Men regnet upphör väl lagom till stängningsdags
så jag får bli kvar till 22. Åtminstone om Murphy
har nåt att säga till om.

Få se nu … Hmmm nyheter på nätet.
En terrorist … Moské, övermannade, hjälte… Läser vidare. Va?
Är muslimen hjälten ??? Det stämmer väl inte Jimmie ?
Bläddrar vidare ….
…ungefär lite lika som igår och de sista 5 åren. Lite mord,
lite mer mord. En terroristaktion här, och en terroristaktion där,
En blottare här, och en tafsare där. Nu kallas det sexbrott dock
i rubriken, lite nyskapande där då, så att det låter lite likt
våldtäkt eller sexuellt övergrepp. Nån kändis gråter ut här,
och dennes dotter gråter ut där… nä seen it before.

Nu packar jag ihop, stänger holken,
ja det är lite ko-ko … men får golfen sova,
suss gott !