Lämmeltåget… består inte av lämlar


Insändarna och artiklarna som har en unken
grundsyn på människovärde, som är bygger på
cynism och illusionen om att alla kan bli rika om
de bara vill… de artiklarna och insändarna
bara ökar, och har matats ut so frekvent att ingen
längre reagerar. Åkessons åsikter togs inte i med tång för
några år sedan, nu har de anammats och normaliserats.

Tiggeriförbud, och de sk ”argumenten” för ett nationellt sådant
är nu mer i de flesta svenskars ögon kanske rätt bra ändå.
Så fungerar propaganda. även i våra fredsår. Men det är
också propaganda utan hänsyn till människor,
utan empati, utan saklig grund, som skapar ofredsår.
Det borde historien lärt oss. Men kan dessa krafter ifrågasätta o
förintelsen ens ägt rum, så finns inte mycket hopp för att
mänskligheten ska lära sig av historien. Och vi är tillbaka i det
hjulspåret nu med främlingsfientlighet och rasism.

https://www.dn.se/asikt/infor-ett-nationellt-forbud-mot-tiggeri/

Ingen bryr sig längre, de flesta har lessnat på ”hej, hej. hjälpa pengar”
utanför ICA och Konsum. Och sväljer Åkessons retorik med hull och hår,
för satt det är jobbigt att se fattigdom. ”Vanligt hederligt folk” som de
brukar kalla sig, vill inte ha obehaget, vill inte se.
Precis som med mycket annat: klimat, miljöfrågor etc.
Och ALLA lösningar som kräver något av en själv,
avfärdas med allehanda omskrivningar av verkligheten.

Man gör omskrivningar som att ”det inte är människovärdigt att tigga”
… men vill naturligtvis inte förändra förhållandena som skapar fattigdom,
eftersom man sitter på vinstlotterna i världen.
Man hänvisar ansvaret till hemländerna, som per definition inte
är rika länder
Man vill ”förbjuda fattigdom” skriver insändarförfattaren.
Det är ungefär lika ointelligent och verkningslöst som att förbjuda
arbetslöshet i ett marknadsliberalt samhälle.

Förr var borgerligheten, brutalt mycket öppnare med vilken människosyn
de egentligen har. Till exempel, när Sandöbron rasade;

Direktör F Olsson: ”Detta var en förfärlig och även mycket
kostsam historia”

Och jag ångrar smått att jag inte behöll de två olika berättelserna
om Ådalen 31, från arbetarhåll, och borgerligt håll. Kommentarerna
från borgerligt håll var groteska efter Ådalen 31.
De har aldrig försvunnit de människorna från vårt samhälle,
de har förändrat sitt språkbruk, bytt kläder, till lite alldagligare,
och säger ”välfärdens kärna” och ”incitament” i debatterna
Och människor som på den tiden mätte skallar
på Uppsalas rasbiologiska institut talar mer lågmält,
men hävdar fortfarande att visa etniciteter är mer brottsbenägna
än andra, och säger saker i stil med ”VART ÄR VI PÅ VÄG” och
låter mycket vara outsagt, i offentliga kommentarsfält, men vräker
på i slutna sociala medier så att Lucifer själv skulle rodna.

Jag börjar inse, att …. ja först och främst inser jag att jag
varken med min pragmatiska problemlösningsattityd, mitt
vänliga yttre, eller mina bittra blogg-analyser kan påverka
någonting av det destruktiva som sker och eskalerar.
Men jag börjar inse att det inte kommer någon ändring från
annat håll heller, det finns inget intresse att rädda mänskligheten,
finns inget intresse att vårda naturen vi lever i och utav.
Och det i sig måste väl ändå vara nära på att kvalificera in som
själva definitionen på dumhet !?
Det finns inget intresse av att inkludera människor i vår rikedom,
”den är ju våran” ”Man måste ju lära sig skilja på ditt och mitt”
”De får väl ta sig i kragen och skaffa ett jobb” etc etc.

Ni fattar … det finns kort sagt inget intresse att förändra vårt
destruktiva, ohållbara sätt att leva. Därför finns det inget hopp
om mänskligheten i förlängningen. Nej VI kommer högst troligt inte
utrota oss själva i morgon i nån slag människo-skapad apokalyps,
om inte galna män trycker på sina kärnvapen-knappar. Tro mig
de ÄR tillräckligt galna för att göra det. Det räddas upp av människor
omkring dem. Det var faktiskt vad som skedde under kalla kriget,
en Sovjetisk man, räddade världen från kärnvapenkrig,
så nära var det troligtvis.

Men vi kommer sakta men säkert göra den här planeten obeboelig för
människor. Andra arter kommer klara sig. Och jorden kommer repa sig
efter människans gräshoppeliknande skövling av våra resurser.

Egentligen tänkte jag bara skriva en ”positiv” oneliner på Facebook,
typ ”fånga dagen” eller ”tänk positivt, så ordnar allt sig”
men jag skriver hellre ett pessimistiskt blogginlägg som
visar vart vi är på väg. Jag, och nästa generation och den efter det,
är på väg mot stupet, sakta sakta, med ögonbindlar för ögonen,
och en håv att ”fånga dagen med”. För det vi med absolut säkerhet
INTE vill, är att förändra vår materiella levnadsstandard !

Varför vara naiv och glad, när man kan vara sann och bitter !
smiley

Jag hade velat sjunga….


Jag klagar inte
Jag har det ganska bra trots allt
Det här som blev mitt liv
Jag är ändå här, jag finns.
Jag kan känna doften av nykokat kaffe
jag kan smaka smaken av söta hallon
Jag klagar inte

Det här blev mitt liv
Att leva smått, i ett litet samhälle,
med små tillgångar,
men jag klagar inte
Jag har det ganska bra trots allt
Jag vågade, och vågade, och vågade
om, och om och om igen
Men jag klagar inte

Men jag längtar
Längtar efter att få leva smått,
i ett litet samhälle, med små tillgångar
Och se in i klara leende ögon,
lätt grånat, svallande hår.
En liten plätt jord att odla och
se plantor växa, rensa ogräs,
vattna och sedan skörda för ett
litet hushåll för två.

Jag har känt det förut
Hur en enda kvinnas blick tar bort
allt tvivel, allt jag trodde var mörkt i mig.
Jag har sett det förut, och trodde det
var sant. Men vinden och tiden spelade mig ett spratt
då de gav mig fler år än dig.
Men jag klagar inte
Jag har det ganska bra trots allt

Än har jag ben att gå med,
att dansa med. Än har jag min syn att
se solnedgångar, min hörsel att höra fåglar,
min röst att kunna sjunga.
Men jag hade velat sjunga för dig,
på verandan till ett litet torp, efter
skörden av betor och rotfrukter,
äpplen och vinbär, hade jag velat sjunga,
att jag älskar dig.

… men jag klagar inte

Ska vi snacka lite slang, för Sollefteås överlevnads skull ?


Nä nu måste en annan få ventilera lite.
Nu har jonnen stått uppåner i barret i en hel vecka.
Man kom ju me en massa bagare, till enda plejset
här ute i spenaten, utanför tullarna,
skulle tjacka en så’n hära uppblåsbar gummiring,
till jonnen, eftersom det blitt punka igen. De e rom hära jäkla
tjommarna som krossar glaset till bira-flarror,
som kirra punkan på min jonne, en Merida serru !
Nä’rå’s’att dåm tog inte cash serru…

Så då skulle rom ha 99 bagis för en slangjävel,
men de skulle va me kreditkort föståååru !
Fasen,. dåm, ta ju bara 40 bagis på netet.
Å ja’rå mitt beng-huve, tjacka´ren ändå !
Iblann e man helt ding i kålan asså ! veck i kapsylen lixåm !
Åsså seje’rom att de inte gå å laga punka lengre, föratt de e plast
i slangarna !!!!
Dåm e ju rätt najs o schyrre asså, på re dära plejset
men de recker inte å smila upp se,
åm de ska va så !

Nej, roligare än så blir det inte.
Jag tar det på svenska också !
Och lägger till en smula seriositet !
Men bara en smula, för detta är tragikomiskt.
Marknaden, företagare, producenter, grossister,
alla hittar de på nya sätt att ta ut överpriser, försvåra för
kunderna att välja efter pris och kvalitet. Man smygförminskar
förpackningar på matvaror, med nån millimeter i taget.
Man spär ut med vatten i matvaror, och hygienartiklar,
till och med kycklingen sprutar man in vatten i så den ska
väga mer, och ta betalt för vatten till priset av kycklingkött !

Bilar gör de omöjliga att själv-meka i, vilket bäddar
för att de kan ta vilka priser de vill, om du väljer
att ha en bil, eller är tvungen till det i arbete etc.
Bankerna vars affärsidé var att handha pengar, tar inte emot
kontanter, vilket renderar i att de både kan ta vilka avgifter de vill
för att handha vår ekonomi, och vi har inget val annat än att acceptera
detta, då blir du lätt misstänkliggjord som att du har nåt att dölja.
Eller som plastkortmänniskorna brukar säga:

– ” haru rent mjöl i påsen så behöver du inte oroa dig”

Och nu börjar även butikerna.
Och vi kunder jamsar med och tycker det är ”bekvämt”
Vi kunder är inte riktigt kloka som går med på detta.

Nu idag skulle jag handla på stans (byns) enda butik
som säljer cyklar och cykeltillbehör, efter det att Öhman
slutade. Jag har se’n länge varit kritisk till det faktum
att de upphört med kontanter i den butiken.
Ett beslut som när jag tog upp det med ägaren,
försvarades med rånrisk, kostnader, besvär och lite
odefinierade orsaker.

Senast jag köpte en cykelslang kostade den 60 kronor i butik,
nu ville han ha 99 kronor för den, och fick det oxå,
i digitala pengar. Han måste innerst inne tyckt att jag
var en bakåtsträvande idiot som förespråkar kontanter.
Och dessutom tar upp det med honom, i butiken.
Men han måste ju vara trevlig där och då mot mig,
speciellt i en liten stad (by), eftersom jag är kund.
Men när jag av misstag, och gammal vana, efter att nämnt
ordet kontanter ett antal gånger, ändå tog upp en
hundrakronorssedel som Greta Garbo ler förföriskt på,
var det nog nära att han inte höll ihop det.
Men det gjorde han:

– Men vi tar fortfarande inte emot kontanter !
– Kanske det här kortet funkar då (VISA)
– Ja det vet du bäst själv, vilket du har pengar på !

Jo…. osså nämnde han, i likhet med Öhman,
att det blir svårare att laga cykelslangar med hjälp av vulkning
och lagningslappar nu för tiden, pga att det blir mer och mer
plast i slangarna, från de som tillverkar dem.
Så tanken är nu då att du inte heller ska kunna laga din cykel själv !!!
Och helst, att dom som har cykelverkstad, även ska få jobbet
att byta slangen ! Lite som resten av det marknadsliberala
experimentet, som i sin helhet, i längden går mot ett lika
stort om inte ännu större misslyckande än kommunismens fall.
I alla fall om man ser till vad det gör med människors empati,
och vad det gör med den jord, vilken föder oss med mat
och ger oss någonstans att leva och bo.

Mig veterligen är det minst tre butiker som fimpat
kontanthanteringen, om man inte räknar in bankerna själva,
vilket man kanske skulle göra. Jag funderar vad det valet
gör för deras fortsatta business i småstäder. Den unga generationen tycks
haka på, de vet inte ens vad en sedel eller guldtia är, utifrån en
längre tids förfrågningar av medborgare under 30 år.
Men priset ? … när priset b lir nära på dubbelt så dyrt ?
Det tror jag inte ens plastkortsgenerationen går med på
i förlängningen.

Det som stör mig mest med exemplet med cykelslangen,
är det faktum att man nekas möjligheten att bespara naturen
på plast eller gummi. När det lätt skulle gå att tillverka en slang
som går att laga, och återanvända. Marknadsekonomin, har blivit
svårt sjuk, svåååårt sjuk !

Det är gott att leva – Trots allt


En dimma lägger sig på bergskammen,
Nattens tystnad har lagt sig, och snart
är det mörkrets årstid. Men först ska
landskapet bada i grönt, rött och gult,
när löven., på björk, och lönn, sveper sin
pensel över höstens målarduk.

Men än är det sommar, än värmer solen
och ännu finns det örter och blomster
på våra ängar och diken.

En pojke studsade bekymmerslöst fram på
trottoaren, hade ingen gårdag, och tänkte inte
på imorgon. Jag log invärtes, och mindes, hur
det kunde vara, trots allt, trots allt.
Det var gott att leva, det är gott att leva,
trots allt, trots allt.

Två mörka flickor häller ut vatten från balkongen,
och fnittrar förtjust över sitt spännande bus.
De vinkar åt en hund, det skrattar,
och de svarta lockarna på deras hår
blänker i solskenet.

Jag minns… jag minns….
Minns hur varje morgon var en ny morgon,
oavsett vad jag sett kvällen innan, hört kvällen innan,
och flytt från kvällen innan. Allt var borta, när en ny dag
grydde, nya lekar uppfanns, …. en ny dag.
Allt det där kom dock tillbaka senare i livet,
ingenting försvinner, det bara göms undan.

Sommaren var evig då, när klockan ringde ut för sommarlov
Jag for till Ångermanland, till Kramfors, till Stordegersjön.
Fiskade abborre och gädda, rodde hemmasnickrad eka.
Vi hjälpte alltid mormor och morfar,
från det vi var små, och vi lärde oss, som det vore lek.

Jag hade mina illusioner kvar, mina drömmar,
jag förstod inte då. Jag trodde på kärleken, jag
kände förälskelser, alltid obesvarade, men jag trodde,
ja drömde….

Nu …. nu är hösten på väg,
och jag har nästan inga illusioner om kärlek kvar.
Jag är ung, men gammal. Min kropp fungerar,
mitt sinne är skarpt, min börs är tom,
och mitt hjärta är tomt.

Mitt fönster är öppet, någon går förbi
på en nattpromenad. Giora Feidman spelar
”The blessing Nigun” på sin klarinett, genom
mina högtalare. Imorgon …imorgon tror jag mig veta
hur dagen blir. Oftast blir de ganska lika för
ett halvt desillusionerat socialfall utan hopp
om äkta kärlek.

Men imorgon…är ändå en ny dag !

Från en kvinnas eller mans eventuella perspektiv – En moder och hennes lilla barn


Hur kan det komma sig att män i allmänhet i Sverige
idag, påstås vara våldsamma, förnedrande mot kvinnor,
patriarkala, tafsande, övergreppsbenägna ? (Metoo)

….SAMTIDIGT som nästa alla män och kvinnor, inklusive
brutala ledare inom gängkriminaliteten, verkar överens om
att det är värre att mörda en kvinna, än en man ?
Det är motsägelsefullt, eller ? Jag tror att den grundläggande
inpräglade synen på manligt och kvinnligt, faktiskt är
något av roten till att det fortfarande finns saker som
är ojämställda i världens mest jämställda land.
Jag tror till och med att det bidrar till att öka
motsättningar, skapa frustration…och våld.

En moder och hennes lilla barn

Om man skulle ta och ifrågasätta detta då ?
Är en oskyldig kvinnas liv värt mer än en oskyldig mans liv ?
Är en kvinnas liv mer värt än en mans liv ?
Jag fattar att detta inte är något någon vill prata om.
Varken kvinnor eller män. Jag tror de flesta av bägge könen
tvekar inför frågan, och svarar att det är värre att mörda en kvinna,
och räcker inte det, hänvisar man., i efterspelet av mordet på
Malmömamman till att det är en moder till ett litet barn.
Men nu vågar väl inte ens Kai Tomas längre ifrågasätta ?
Men om det varit en fader, med ett litet barn då,
Hade vi reagerat lika ? Ni vet alla svaret !
Frågan är VARFÖR vi skulle reagerat annorlunda då ?

I svaret på frågan ligger ett annat svar

Och där, i det svaret på den frågan, ligger även svaret
till varför vi inte är jämställda på riktigt.
(Om det nu går att vara det i ett nyliberalt samhälle,
i en nyliberal värld. Enligt mig är det omöjligt med nyliberala
grundvärderingar.)

Hanif och människor

Räcker det inte med att det är en människa som skjutits ?
Och varför reagerar man inte förrän det sker i ett finare
bostadsområde ? säger det något om den svenska medborgaren
anno 2019 ? Säger det lika mycket som själva skjutningen ?
Lite som när moderaterna reagerar på Hanif Bali’s
häcklingar på sociala medier, först när de drabbar,
Ms guru Bildt, och först då väljer även häcklaren själv att
be om ursäkt !

Villfarelser vi väljer att behålla

Jag tror jämlikhetskampen skadas av gamla villfarelser om
att kvinnor., mödrar skulle vara mer ömsinta än
fäder, viktigare för barnet än fäder (bortsett från det
uppenbart fysiska i att ge di) Redan där diskvalificerar
vi delvis pappor som föräldrar. Redan där lägger vi upp fördomar,
offerroller, känslokyla, i könsrollerna, och efter det spelar vi
alla mer eller mindre med, i charaden.

Grundplåten för ojämlikhet

Redan där lägger vi en grundplåt för att se olika på män
och kvinnor, ge män och kvinnor olika värde i olika sammanhang.
Sedan följs det nästan mangrant upp av att genom hela uppväxten
behandla pojkar och flickor olika.
Överbeskydda flickor, sätta dem på piedestal och negligera
pojkars känslor, och förhärda dem.
Är det inte då naivt att tro att dessa normer skulle
försvinna, när vi fyller 18 ?

Seglivade myter

Jag tror det är inget annat än en seglivad myt, att kvinnor skulle
vara mer omhändertagande än män, och i den mån det blir så,
är det en självuppfyllande profetia.
ej heller är kvinnor känsligare än män, varken i positiv eller
negativ bemärkelse. Och om detta vittnar självmordsstatistiken
i Sverige OCH i världen. Visste ni att det är inte mer än 3 – 5 länder
i hela världen, där det är fler kvinnor än män, som begår självmord ?
Och i alla övriga länder är skillnaden brutal.
Jag tror inte ni visste det faktiskt. För att sådant står inte att läsa
i media. Och det är rubrikerna i media, samt antalet rubriker,
som lägger grund för människors verklighetsuppfattning.
Inte sanningshalten, statistiken, och innehållet.

Olika kön, Olika slutsatser ?

De länder där fler kvinnor tar livet av sig än män, är alltså
länder där det på riktigt finns strukturellt förtryck mot kvinnor
rättigheter, Kina Pakistan, Bangladesh. Kina där det förekommit aborter
på flickfoster för att det inte var fint nog … eller nå’t.
Samt fosterdiagnostik för att få veta.
Om vi skulle utgå från att det är ett tecken, bevis på att flickor
blir strukturellt förtryckta där, vad säger det om resten av världen,
om Sverige, där män är våldsamt överrepresenterade ?

Fler obekväma frågor, ställer saker på sin spets

Men … hörrni ska vi syna lite fler myter, lite fler
påståenden, traditionella könsroller och ny-feministiska
teorier och agendor?
Ska vi våga ställa rätt frågor, för en gångs skull ?

Ur en konkurrenssynpunkt, är kvinnor generellt
lika konkurrensdugliga som män i yrkeslivet ?
Ouuchh … där brände det blickar rakt igenom skärmen.
Svaret är ju givetvis JA, på i princip alla områden.
Det enda som ev skulle kunna skilja män och kvinnor
i det sammanhanget är fysisk styrka. Och det försvinnande liten
del av dagens yrken, där det har betydelse.
Men iom att det är sant, skulle ju inga könskvoteringar
vara nödvändiga ! Nästan hälften av alla politiker
som finns i riksdagen är kvinnor, och det ser likadant ut
ändå i styrelser i kapitalistiska bolag !…… någon ?

Men kan vi då …..

Kan vi då fortsättningsvis hävda att det är värre när en
kvinna blir slagen, än en man ? Ska vi åberopa det jag nyss
påstod, att genomsnittligt är kvinnor inte lika fysiskt starka
som män, och därför mer utsatta ?
Bör vi då beakta att en förkrossande majoritet av våldsoffer är män,
och att de männen uppenbarligen också var i en utsatt situation,
de inte kunde fysiskt övervinna ?
Bör vi ens reflektera över allt dolt våld som sker mot män,
från kvinnor ? Det strider ju mot allt vi lärt oss om ridderlighet,
om kvinnligt och manligt, pojkar och flickor. mjukt och hårt,
tuffa och söta ?!

Och när ska folk vilja förstå ?

Och NÄR ska folk på riktigt, våga förstå vad gängvåld beror på ?
De vanligaste teorierna har jag hör tusentals gånger,
och inget har blivit bättre av det:
Den snabbaste och enklaste lösningen är att skylla på invandring
och i och med det förutsätter du att icke svenskar genom DNA är mer
våldsbenägna än svenskar.Det kan vi känna igen från det rasbiologiska
institutet i Uppsala, från vilket ett viss mustaschprydd, lite galen herre
gärna tog information, på 30 och 40-talet.

Det andra är att skylla på patriarkatet, och att män över lag
är våldsamma, förtryckande, i princip roten till allt ont
Och då är det samma sorts tänk av analys,
att DNA orsakar våld och elände !

Ingen bra idé om ni frågar mig

I båda fallen, vilka jag anser vara urbota korkade,
så skulle det innebära att vi inte kan göra något åt detta.
För vi har över en miljon invandrare i Sverige,
många svenska medborgare. Och lite mindre än hälften av alla
medborgare är män. Så då behöver vi inte göra något,
kan inte göra något om detta är analysen.
Om vi inte tänker som A.H och utrota oliktänkande,
invandrare, eller/och män. Personligen tror jag det vore
ett ganska stort misstag. Men vad vet jag ?

Jag, och många med mig har en annan lösning,
men det verkar vara lönlöst att prata om
den i neoliberalismens guld-era.

”Vart är vi på väg ”?

Allt oftare får jag läsa och höra orden:
vart är vi på väg?
eller: vad händer i Sverige? När våldsbrott uppdagas
på nyheter dagligen. Detta är ju ett stort nyhetsvärde i,
att rapportera om brutala mord, speciellt om det är en
kvinna som blivit mördad. Eftersom det ”är värre” än
andra mord. Och det genererar pengar till media.
Dock ger det inte tillnärmelsevis en något så när
balanserad bild av hur det ligger till i
jämförelse med andra brutala verkligheter.

Till exempel just självmords-statistiken, där mellan 1500 – 2000
svenskar dör varje år, att jämföra med mord och dråp,
som uppgår till mellan 70 – 110 per år. Finns inga pengar att göra
på självmord för pressen. Och vips så har vi EN av hundratals
verklighets- förvanskningar. jag hör aldrig någon undra vad som
händer i vårt land, när vi pratar om självmord, om överrepresentationen
av män i den statistiken ! Månne varför då ?

Om nu någon skulle tolka detta inlägg
som att jag tycker det är okej att en kvinna i Malmö blir mördad,
med sitt barn i sina armar ? … var vänlig gör inte det !

Jag orkar inte


Känner mig utmattad, mentalt, kroppsligt.
Bombarderad av aggressiv information, reklam,
påhittade nyheter., rena lögner.
Detta är desinformationens gyllene era.
Och jag orkar inte läsa mer, orkar inte höra mer
lögner, ignorans, hat och skit.

Nu har jag frysarna nästan fulla, jag överlever
nog den här vintern också, om jag har tur.
Värmen i två dagar har tagit lite på orken
också. Vill bara stänga av all reklam, all information,
och allt skvaller… så tröttsamt.
Ibland vill man bara stänga dörren om sig
och va ifred för en lång, lång tid.
Jag brukar kunna hålla mig typ EN kväll.

Blir tidig kväll i kväll, med lite mynta-te


Jag är ingen expert på Buddism,
Men jag har för mig att en hel del av den handlar
om balans, samklang med naturen,
respekt för allt levande.
Och nånting om att du äger mer än 6 saker,
så äger sakerna dig.

Det här med ”balans”, är oxå något jag i högstadiet
kom i kontakt med via biologilektionerna. När vi läste
om ekologi, som är vetenskapen som behandlar samspelet
mellan de levande organismerna och den miljö de lever i
.

Naturen fungerar nästan som tillgång och efterfrågan.
Finns inget gräs, växter och löv, för betesdjur, så
finns inget för rovdjuren att äta.
På så sätt reglerar naturen sig själv, eftersom om bytesdjur minskar,
minskar även de som lever på bytesdjur.
DET däremot stämmer inte för marknaden, eftersom den/vi
SKAPAR efterfrågan som egentligen inte finns.
Det kan även kallas för ”tillväxt” eller ”reklam”

Så mycket i livet och världen, upplever jag handlar om
just balans, och bristen på densamma. Både på ett personligt
utvecklingsplan, och i större globala sammanhang,
och nationellt. Både ekologiskt, ekonomiskt och inte minst
inre balans, själsligt för egna välmåendet.

Och nästan inget av dessa är autonomt, dvs utan påverkan
från omgivningen. Precis tvärtom faktiskt, verkar både naturen,
marknaden, och den inre balansen vara mer eller mindre känslig
för yttre störningar av den inre balansen.

Då är ni inte människor längre


Och där vandrade 27e augusti år 2019 in
i historien. En sista suck av sommaren, ger ifrån
sig 27 graders värme. Vinbären hänger tungt på grenarna,
som ingen ids, hinner eller orkar plocka. Lingonen växer glest,
och blåbären ville inte i år.

Likt gräshoppor

Människan är ett klent men framgångsrikt släkte som
ödelägger jorden effektivare än gräshopporna i Egyptens
10 plågor. Likt hjärntvättade zombies fortsätter vi mot
ravinen, och trampar ner allt och alla i vår väg, för att
kunna tjäna ännu mer, och köpa saker vi kastar omgående.
Vi går över lik i neoliberalismens hänsynslösa tidsera.
Och tvekar inte.

Eftermälet

Efter de ”nya moderaterna” som jagade sjuka socialt
och ekonomiskt, och skapade ett kapitalistiskt Östtyskt
angivarsamhälle. Och det samhället består även efter
maktskiftet. Det är människornas, medborgarnas vilja,
för utan vårt medgivande, kan politiker ingenting göra.
Vi har fått det samhälle vi röstat fram.

Sticker i ögonen

De rika misstänkliggör de fattiga, de friska hånar de sjuka,
profit går före mänskliga värden. Egot växer allt större inom
Svea rikes gränser. Det sticker i ögonen på den friske
medelinkomsttagaren, att sjukpenning betalas ut.
Dom som ”minsann tog tre jobb, och bet ihop” när det kliade
lite i halsen, kan inte för sin värld förstå att folk kollapsar,
går in i väggen, får kroniska depressioner, allt och alla
misstänkliggörs, ”simulanter” ”bidrags-Sverige”
”det ska löna sig att arbeta” kräker det nyrika Svenskarna
missunnsamt ur sig om folk de vet precis ingenting om.

Vad det egentligen är

Att Benny F, tog sitt liv, ”var ju lite synd”. Att psykiska ohälsan
ökar både bland unga män och kvinnor, räknas inte som
produktivt, och ska ”motiveras bort” med hjälp av
att ge ”incitament” att jobba. Dessa incitament består ofta
av att försvåra levernet för redan till bristningsgränsen
hårt ansatt sjuka, och deprimerade människor.
Det kallas Liberalism, och konservatism.
Det riktiga namnet de velat gömma är: kapitalism !

De rättfärdiga fördömande människornas makt

De ”rättfärdiga, duktiga” människorna, dömer och fördömer.
Och de vet ingenting… ingenting.
De skulle kanske varit en fluga på väggen, då när
han inte klarade av att sitta i stolen, kräktes och grät,
kräktes och grät. aningen lättade efter timmar av gråt,
gå rakt ner i källaren igen, i ett bottenlöst mörker.
Där en veckas väntan på ett samtal, var en evighet lång.

De kanske skulle stått bredvid och sett när han kom 200 meter
ut på en promenad, och fick vända av ångest ?
De kanske skulle fått höra samtalen och den förtvivlade gråten,
de bidragit att skapa genom sin hänsynslösa, cyniska jakt
på människor… som inte är produktiva i
marknadsliberalismens mening.
De kanske skulle se ärren på handlederna på hon som skar sig
i förtvivlan, och som skrek på hjälp, när de vägrade lyssna ?

Visste ni, att ni kan förgöra människor med ert prat,
med era antydningar, med era cyniska anklagelser?
Visste ni det ? … Struntar ni i det ?

Då är ni inte människor längre.

Bör ej förväxlas med kärlek


Kärleken…. ja då är jag tillbaka till detta
outtömliga ämne, som genom alla tider skaldats om,
men som forskningen står handfallen inför.

Teser

Många andra teser och teorier kring mänskligt beteende,
hat, sorg, depressioner, sex etc har forskarna dväljts sig i,
men inför kärleken, är de ovetande som små barn.
Och själv känner jag mig minst sagt ödmjuk inför min kunskap
om kärlekEN, men ganska upplyst om kärlek, i dess fria,
obundna format. Dvs kärleksfulla handlingar.

Men förhållanden …

Men när det kommer till att leva ihop, att ha ett kärleksförhållande,
ett sexuellt förhållande, så är jag kort sagt inte lika insatt.
Jag fattar ändå att stora delar av min problematik, mina
beteendemönster, mina beroendemönster, som spelat in
för svårigheterna i att lyckas få till detta.
Och hur trist och tråkigt, uttjatat det än är, så ligger
ens beteendemönster, beroenden ofta, djupt rotade
i vår barndom. Åtminstone för de 95 procent av oss som
inte helt tagit oss igenom dess trauman, eller felinlärning.
Lika många procent ANSER sig ha lämnat det bakom sig, men
deras beteende är därför om möjligt ÄN mer bundet av det förflutna,
än mitt. Jag som ”ältar min barndom” (har jag fått veta ganska
många gånger) Oftast då av människor som faktiskt är oerhört fast i
manipulerande, passivt aggressivt beteende.

Kärleken ÄR underbar

Men kärleken är underbar…. har jag hört.
Ja det är den säkerligen. Eller åtminstone kan den vara det.
Många med mig har nog blandat ihop andra känslor med
kärlek. Och i mitt fall tex för att jag ända in i benmärgen,
lärde mig nåt annat än kärlek. Fått uppleva känslomässig manipulation,
bli styrd av sin omgivning med hjälp av att MEDVETET använda sig
av ledsenhet eller spelad ledsenhet, för att binda upp,
hålla kvar, fängsla kärleken. Och i den stund kärlek
blir fängslad dör den.

Men i mitt fall

Så i mitt fall har jag förväxlat känslan jag fått, när kvinnor
använt sig av känslor, för att binda mig, … förväxlat det
med kärlek. När det i själva verket var ett beroendespel,
ett medberoende-spel.

Jag är väl ganska svårt felprogrammerad i hjärtat
när det kommer till att leva i ett förhållande. Jag vet helt
enkelt inte hur man gör, för att både bibehålla min redan
svaga självkänsla, och samtidigt dela sin tid, sitt liv med någon.
Och högst troligt är mina val, lika bidragande som mitt tidigare
lätt självutplånande beteende varit. Mitt behov av att ”ta hand
om” ”olyckliga kvinnor” har lett mig till att bli utraderad
känslomässigt. Så det är lika mycket mitt ansvar, som det är de
som manipulerar med hjälp av känslor.
Mitt existensberättigande, har i mitt sinne legat i att
ständigt ta hand om andra. Och kopplingen till det förflutna i det
påståendet, med en självmordsbenägen moder, är väl inte alltför
långsökt antar jag.

”Men för helvete Tomas, släpp det där nu !! väx upp” !!!!

Ja men det är just precis det jag gör, när jag bearbetar
saker i text. Att låtsas som känslor inte finns, att saker inte hänt,
att det som påverkar en inte påverkar en.
DET, om något, är att fastna i det förflutna !

Och lite har det funnits starka liknelser med vänskapsförhållanden,
och med anhöriga, som nu i stort sett upphört.
Den hårda verkligheten är ofta att folk kommer kliva precis
så långt som du tillåter dem att göra,tillåter du folk att kliva
PÅ dig, så är det vad som kommer ske.

Jo men det kan nog göra lite ont i hjärteroten för en stund när
jag tänker på att mina nya gränsdragningar, lett till förlusten av
kontakten med anhöriga, och fd vänner, om än inte 24-karats-vänner.
När det inte längre gick att utnyttja mig, var jag inte intressant.
När jag plötsligt förutsatte att båda parter skulle vårda vänskapen,
så blev det ”tyst i andra änden av telefonen”

Men det jag har erhållit istället, är större grad av självrespekt.

Självklart kommer jag ändå även då och då, fortsättningsvis,
bedrövat, trängtande, och längtande, i cyberspace,
skalda om den kärlek jag ändå så starkt önskar uppleva.

Nu… nu blir det kärlek till kaffekoppen …. Sscchhllllurrrrp !

Dom och Jag – IDIOOOT!


Små, små ord, är så viktiga,
som utgångspunkt för hela tillvaron !
Språket missbrukas och fördärvas så ofta,
och då pratar jag inte främst om stavningsfel,
syftningsfel, och särskrivning. Jag pratar om medvetet
missbruk av ordval, och dålig ordförståelse, som kan
ställa till det för så många, för hela samhällsgrupper,
för riken, och tom riskera krig.

Men i den lilla, nära världen, i verkliga livet,
På Facebook, där vi alltmer lever våra liv, tragiskt nog,
kan oxå små, små ord ställa till det.
Ord som ”Jag” och ord som ”Dom”
Dom och jag, ”Vi och dom”. I det här fallet väljer jag medvetet att
skriva ordet, ”de” i tal-formen: ”dom”, för att peka just på
hur det raserar och, distanserar, segregerar, och generaliserar.

Framför allt så GENERALISERAR, ordet ”dom” !
Ibland leder det till rent rasistiska uttalanden, och nästan
alltid till nedlåtande och främlingsfientliga.
Så fort du börjar en mening med ordet ”dom” (de) så
är risken överhängande att det blir fel, att massor, ibland
miljoner människor dras med i ”bedömningen” eller fördomen.
Och ibland upp till en miljard människor, när man säger ”dom”
om muslimer. Det är bedrövligt ogenomtänkt att utgå från
att en miljard människor, gör likadant, tänker likadant, lever likadant,
nej det är tom idiotiskt !

Jag tycker man i större utsträckning än som görs
bör vårda tillfällena bättre, när man använder
ordet ”dom”, och specificera vilka det handlar, förtydliga !

Men även ordet ”jag” kan missbrukas och ”felanvändas”
och överanvändas. Det används nästa fel åt båda håll.
Det skulle kanske vara en bra idé att använda det istället för ordet
”Du” många gånger. Dvs, ist för att kritisera och ifrågasätta
en person du möter, så kan man i större utsträckning säga:
”Jaha … du tänker så ? Så här tänker jag ”
När ordet ”jag” används för flitigt, kan det också
antyda att en kraftig självcentrering !

Rapparen Azealia Banks, har tex i ett Instagraminlägg enligt
Expressen ”kririserat Sverige och svenskarna. Men det är långt bortom
”kritik” ! Det är grundlös, oseriöst, barnsligt, fördomsfullt skitsnack
och egentligen direkt främlingsfientligt ! Ja nära på rasistiskt uttalande
tminstone om man utgår från vad hon menar är rasism, i sitt inlägg
Hon vet ingenting om Sverige, ingenting om svenskarna,
inget om vårt politiska system !
Jag skulle inte förvånas om hon var en Trump-anhängare,
sådan är min fördom om henne, och enbart henne,
utifrån hur hon uttalar sig i inlägget
.
Kort sagt, hon är en IDIOOOT!!!
smiley