…
Det är intressant med människor.
Att samtala är intressant, att lyssna, och att
fundera själv, och att tänka … själv.
Tänka själv ?
Men folk har oftast inte tid att tänka idag.
Inte tid att samtala och lyssna. Och med lyssna menar
jag inte nödvändigtvis att vara gråt-axel åt medmänniska
i nöd, inte enkom iaf. Utan även lyssna på andras perspektiv,
hur tokiga eller främmande de än må vara för en själv,
utifrån den verklighet jag lever i. Och det utifrån den värld jag
mött under alla mina levnadsår, och hur jag mäktat hantera
svårigheter … vem jag blivit utifrån det.
Att lyssna på idioter, likväl som bra människor.
Jag sitter här med min andra kopp kaffe för dagen.
Den första var godast, fast det var samma kaffesort.
Och jag har hunnit tittat på SVT Play. Sommarpratarna.
Med Bodil Jönsson, Per Fritzell, Anton Abele, Helene Ripa
och Fredrik ”Benke” Rydman. Som alltid sådana sammanhang
så i förväg har man blanka ark, personer man tycker om,
och personer man känner avog inför, av olika anledningar.
Ungefär som ”så ska det låta”. Fördomar ? Ja delvis !
Men oxå beteende, åsikter de har uttryckt, självgodhet
på andras bekostnad osv osv. Men jag tror det är nyttigt
att lyssna på människor, även idioter och semi-idioter,
eller empatilösa människor. Däremot så lyssnar jag inte för
länge på förprogrammerade människor som upprepar sig
utan att ta till sig information, i en diskussion.
Spår av att själv vara dubbelbottnad.
Det kan vara nyttigt för att se komplexiteten hos människor,
djupet eller grundheten, ytligheten. Men också hur dubbelbottnade
människor är, och ofta dubbelmoraliska. Det kan även finnas spår av
sådant hos mig, som jag inte ser. Jag tycker ju nånstans att
jag är en förträffligt fin människa, men har alltid brottats med
dålig självkänsla, även om den är skyhögt mycket bättre nu.
Lite motsägelsefullt ?
Fantastiska program
”Sommar” (P1) och ”Sommarpratarna” (SVT) är i mångt och
mycket fantastiska program, där människor just berättar från
sina liv, saker man annars aldrig kunnat få veta i en värld
där människor mer än nånsin segregeras socialt och ekonomiskt
utifrån vad vi själva väljer för liv, vilka politiker vi röstar på,
vilka produkter vi köper, och vilka jobb vi har, eller är utan.
Tänk om jag skulle varit med
Ibland tänker jag hur det skulle vara att hålla ett
sådant program på radio, och sitta med främmande människor
för en tv-produktion. Vad skulle jag prata om i mitt program ?
Och hur skulle jag förhålla mig i en sån diskussionsgrupp ?
Jag skulle nog ha problemet att ha för mycket att prata om
i radioprogrammet på den korta tiden. Och jag tror att jag
skulle behöva inta en väldigt strikt lyssnande position i
tv-programmet… för att inte bli för het och konfrontativ.
Något som inte stämmer
Anton Abele tex, … jag visste nu att han är moderat politiker.
Och ja vet ganska ingående vad moderaterna står för,
och hur det påverkar välfärden, segregation, vård,
klyftor mm mm. Att då sitta och lyssna på honom som en som
kämpar mot gatuvåldet. Att se honom I PROGRAMMET
vara en lyssnande person, som nickar och förstår, åtminstone
de som sitter bredvid honom, inför TV…. det .. det
ja det blir svårsmält minst sagt. Och känns något falskt
utifrån vad jag vet att han stöttar politiskt, som påverkar
många utsatta i negativ riktning.
Hur hanterar man sånt ? Hur borde man bemöta
en människa som genom sin politiska uppfattning ser ner på mig
och hundratusentals andra utifrån pengar och status ?
Bör jag respektera honom ? Bör jag respektera hans åsikter ?
Jag känner spontant att jag inte behöver det.
Han har rätt att yttra sig, han har rätt att finnas, men jag
behöver inte respektera honom eller hans åsikter.
Ett bra program, med halvtaskig representation
”Sommar” är ändå ett intressant program. En av dess svagheter är
uppenbart att även om det är människor med olika sysselsättningar,
olika hinder i livet, så är det allt som oftast människor
ur den ekonomiskt och socialt högre samhällsklassen. asså om man
ser det ut ett representativt hållningssätt, av befolkningen.
Och det förklara nog också att Anton Abele, nästa kan framstå som
förstående och empatisk. Det hade blivit svårare för honom
om det suttit en kåkfarare en fattigpensionär, eller en cancersjuk
som blivit nekad sjukskrivning av hans parti.
Jag fattar … visst fattar jag
Men visst fattar jag att det är inte kanske är så lätt
att få till ett sådant pratprogram, med vanliga dödliga,
mindre lyckligt lottade. Det blir svårt att ha en diskussion
med en som snedtänder på en sil i sändning.
Och en döende cancerpatient tar sig inte dit. Och jag…
jag vet inte … jag tror inte den klassens människor
vill höra vad jag har att berätta om jag ska vara uppriktig.
Jag är uppenbarligen för frispråkig och direkt
tom för de flesta jag känner personligen, vad gäller
feminism, kapitalism, socialmoderater, miljöförnekare,
främlingsfientlighet etc etc. Jag skulle kanske inte ha en
enda vän om man utgår från det.
Och jag tillhör inget fack av förprogrammerade.
Men det kan ändå vara bra att ha i åtanke när man
lyssnar på de här programmen.