…
(För de som inte förstår nånting av förkortningen i titeln,
kommer förklaring sen. För er som är bekant med Egon Edmarks
Styrdans-förkortningar, får ni gissa kombinationen)
När jag kollar bloggkategorin ”Styrdans” till höger
bland kategorilänkarna, så förstår jag att jag har
haft en hel del kul på dansgolvet under åren.
Jag funderar på att göra en bok med dessa
blogginlägg som grund, så som jag gjorde med andra
blogginlägg, i två olika begränsade upplagor utan någon
som helst vinst.
Lejonkungen håller hov
Igår var det dags igen, för dans med ”Lejonflocken”
(L-E Jonnson, Lejonsson). Lejonet själv fick omgående
en björnkram av en glasögonorm (mig), då han gör ett
jättejobb för dansen i länet, och troligtvis ligger på gränsen till
utbrändhet ganska ofta, om jag skulle gissa, eller utgå från mig själv.
Och frågan är vad som skulle hända med dansen utan lejonet,
och flocken (medarbetarna). Kan hända att det blir socialdans till
Spotify-listor då, och då skulle dansen nog vara helt död för mig.
cause: ”It’s a living thing”
Och då kanske det skulle vara kul att slå upp en fysisk bok,
en sån där som inte är online eller digital, och bläddra och le åt
”Lejon-safarin”, Egon-resor och dansgudinnor på, ålderns höst.
Dans utan sans
Nu gick ju första halvlek av danz till Jannez på Ramviks Folkets hus,
som en dans igår. Jag brukar starta med ett tempo och
intensitet i dansen på ca 110% av min kapacitet, och öka successivt.
Vilket efter paus kan resultera i att dansenergin från mig
kan glida ner till 60-70 %. Och ibland under nån dans mer på 4 %
varpå jag gömmer mig från ev uppbjudning, för egen överlevnad.
För det är ett vackert men hårt liv på ”Lejonsavannen” (dansgolvet)
Det finns dock de som vet att jag gömmer mig, och vart.
Så ”upp o hoppa igen, vila får du göra tids nog”.
Men jag tror ändå att jag är lite mer ”all in” i varje dans,
än majoriteten gör, och att det kräver sin energi.
Och så är jag gammal med liten kakmage.
Sååå bra är du inte på att dansa !!!
Men det händer mycket som kan betraktas genom humor.
Jag minns en gång för några år sedan, då jag fick anledning
att fundera över om min dansförmåga som iofs ändå får
mycket beröm och uppskattning av relativt många dansälvor,
ändå kanske den gången övervärderades en aning.
För redan under den första av två danser, började danspartnern
ge i från sig underliga, odefinierbara gutturala läten, som jag
till en början inte kunde placera. Men sen… det låter ju som i
sängkammaren ju !! och det var inte snarkningar.
Nä .. nä du Käre Kai Tomas, såååå bra är du inte på att dansa.
Du är bra … men inte riktigt så bra. Intalade jag mig själv.
Men om inte … vad är det då ?
Har hon ont ??? … verkar dumt att fråga !
Men till slut tror jag att jag fattade… hon sjöng,
jag tror hon sjöng faktiskt.
Från Jura-perioden
Då och då inser jag att åldern gör sig påmind.
Utöver att jag var morgon haltar vingligt in på toaletten,
går in i dörrkarmen pga grums i ögonen, för att pressa ut
några droppar förbi prostatan, så handlar det om att hänga
med i svängarna. Och på själva dansgolvet gör jag nog det,
men bredvid ? Lejonkungen vrålade åt mig… nej det gjorde
han inte. Han bad mig med mild Mufasa-röst, att kolla
om det fanns några Trocacero kvar uppe.
– Aha Trocadero menar du, jag kollar !
Jag såg att Lejonkungen såg förbryllad ut,
när jag vände och gick upp för trapporna för att bistå.
Väl på övervåningen framförde jag begäran:
– Lejonet ville ha ner fler Trocadero till entrén, eller som
han sa Trocacero… han skojade väl !
– Nej sa den unga trevliga trådsmala medlemmen av lejonflocken
Det heter så… lightversionen av Trocadero… heter Trocazero.
Och DÅ ramlade polletten ned, och jag, insåg att jag var från
Jura-perioden , när jag gick ner igen och meddelade läget.
Ja jo, ja just det ja.
Förkortningarna undra ni över ?
På den tiden när den egentligen enda danskungen som
funnits i våra trakter Egon Edmark, var i farten. Över 70 år
gammal, och dansade över 100 dagar om året, ett år 127 ggr.
På den tiden brukade han roa sig med att skicka kryptiska små
meddelande via sms, till de dansvänner som INTE var där
för kvällen. Och han hade jätteroligt åt när folk inte fattade.
Egon är fortfarande med oss, men har fått retirera från jaktmarkerna
(Dansvärlden) pga av hälsoskäl. Den mannen kan inte ha en enda
ovän i hela världen. Snällare människa blir svårt att hitta.
Alla tycker om Egon ! Själv är jag en rätt så O-snäll människa
i jämförelse med Egon, och har definitivt människor som ogillar mig,
en hel hög troligtvis. Egon har fortfarande en egen Facebook-grupp
med följare som gillar att dansa med honom, slå det ni om ni kan !
Han hjälpte ofta Lejonkungen, Lars-Erik med
att stå i garderoben. Och vi samåkte många gånger han och jag till
dans om Sollefteå låg mellan Gafsele och
resmålet.
Förkortningarna började han ”snickra” på redan i huvudet under dansen,
redan vid paus gissade han på antalet inlösta på dansen.
Och vid dansens slut så kollade han alltid försynt med arrangören
om rätt siffra. Så det är siffran i förkortningsversionen. och v:et vid
siffran betyder ”visitors”, vilket han flinade glatt åt första gången
jag inte förstod det. SKDL, var hans lägesrapport och betydde:
Super-kanon-dans-läge !
Igår kväll var det således 333 inlösta enligt Lejonkungen själv.
rfh = Ramviks folkets hus.
tl är i detta fall då underskrivet av Tomas Lundin, På Egons
sms stod givetvis ee. Egon Edmark.
Och jag tog mig friheten att i detta fall på den dans jag igår var på,
kreditera arrangören med ett: ld = Lejondans.
Hoppas jag skulle få godkänt av Egon.