…
Så där ja, pannkakor och lingonsylt i magen.
Jag provade att ha ½ dl grahamsmjöl i dem,
det blev inte alls så dumt.
En promenad i halkan tillsammans med G,
plus ett steg närmare ålders-pensionärs-livet,
när jag tog på broddar på fotarna.
Inte för att jag är rädd att ramla ännu, men för att kunna
gå på promenad utan skridskor. Plus 2 grader i dag,
så lite närmare normaltemp.
Annars är det väl rätt okej, även om jag kämpar något
med stress och meningsfullhet för närvarande. Ständigt trött.
Osså är det en balansgång i hur mycket man ska bry sig
om omvärlden, och medmänniskorna. Skulle jag falla in
i den tydligen rådande normen kring detta, så skulle jag
skita i allt omkring, hämta fogsvans o hjälpa folk att såga av
grenen vi sitter på.
Jag fattar inte hur folk kan vara så cyniska och likgiltiga
Jag får då och då faktiskt fokusera på små glädjeämnen,
och vardagliga underverk, så som hembakt bröd,
frisk luft, frisk kropp, så länge jag har tillgång till dessa.
Alla har inte detta!
Jo nog längtar jag efter snöfritt nu, även jag,
efter barmark, barfota på gräsmattan, kortbyxor,
utomhusboule, och logdans… jag längtar faktiskt,
just nu är denna säsongs förälskelse med vinter, över
Jag sms:ade härom dagen med Amin, som nu flyttat till en
annan norrländsk stad. Förut spelade vi boule om sommaren.
Jag gav honom mina extra tävlingsklot, medveten om att han
troligtvis inte skulle bli kvar. Det var i alla fall kul att få
livstecken. En mycket trevlig ung kille, och att han
inte blivit utvisad gladde mig.
Nå ja… dag för dag blir det raskt ljusare,
och med det återvänder livet på ett vis,
efter vinteridet.