Konsten att göra sig av med meningsmotståndare – Deplattformering


https://www.expressen.se/blogg/thomasmattsson/2019/01/jk-vill-atala-16-ansvariga-utgivare-helt-unik-utredning-om-fortal/

Jo … nä jag visste inte heller vad det betydde,
fram till igår. Jag använder mig inte gärna av
högdraget språk när det finns redan begripligt språk att tillgå.
Men eftersom min/allas frihet och demokrati
är helt beroende på kunskap hos medborgarna,
så slog jag upp ordet:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Deplattformering

Nu kommer ju förmodligen väldigt få om ens någon
läsa ett blogginlägg som kräver mer än tid än
1 minuts engagemang, och dessutom inte ger chansen
att anonymt hata på Facebook, eller åtminstone slippa att bli
ifrågasatt för sin eventuella kritik mot min åsikt.
Men jag ger inte upp så lätt.
Och om jag gör det kommer jag igen oftast.

Men jag anser att detta är viktigt för både yttrandefriheten,
och integriteten, som ibland tycks stå i varandras motsats.

Detta svåra ord innebär att man hindrar meningsmotståndare
från att uttrycka sig genom att ta bort deras plattform för
det fria ordet, genom att påverka så de blir av med arbete och trovärdighet,
alldeles oavsett om den utsatte gjort något brottsligt eller ej.
Metoo-kampanjen är full av sådana exempel från press och
feministiska artikelförfattare, men de är låååångt ifrån ensamma.
De är bara för tillfället mest dominanta och frenetiska.
Innan var det den främlingsfientliga kampanjen som var mest intensiv i
desinformation, överdrifter och utanför-rättsliga rättegångar.
Och de är än idag dominanta i sociala medier, och framgångsrika för att du
och jag inte bryr oss om vad som är sant ens.
Det här är på sociala medier ETT av tusentals exempel på desinformation,
här kamouflerad i humor:


Här ska man då skratta åt hur dåligt regeringen skött sig,
man ska skratta åt hur dåligt det är att politiker
inte kunna ordna en regering på 4 månader. Och visst det är väl OK att
skratta åt sådant, och det är helt i sin ordning att skämta om och driva
med politiker. Det är också från min synvinkel helt i sin ordning att
man skämtar om det parti och den partiledare jag själv
sympatiserar mest med: Vänstern och Jonas Sjöstedt.

MEN …. det som är en fara för demokratin i just detta ”humorexempel”
är delvis att syftet inte är skratt och kritik, utan att ljuga med hjälp av
”humorn” Vänsterpartiet är tex inte i regeringsställning, var det inte förra mandatperioden, och har faktiskt aldrig varit det, men förnedras
här som återvinning, dvs skräp i regeringen. Inte ens C och L
som på något märkligt sätt fått en S-statsminister att driva igenom
ny-liberal(kapitalistisk) politik, är inte heller i regeringsställning,
och var det inte förra mandatperioden.

Jag menar att detta är fördummande,
och okunniga medborgare är despoternas och kapitalisternas
våta dröm. just i detta fall är det inte svårt att förstå att detta
”skämt” kommer från SD eller M-sympatisörer.
När då det finns gott om individer som uttryckligen säger att
det spelar ingen roll att det inte finns någon sanning i
det som propageras för …. ja då är vi illa ute.
Därför detta blir sedan stor del av underlaget för hur folk
röstar. Om ni tycker att D. Trump är en farlig pajas, så
kan jag meddela att just desinformation och kränkningar är
vägen till hans framgång, samt att hans väljarbas tycker detta
är bra med lögner och kränkningar.
Det vill säga vi i Sverige håller nu på att kratta manegen för en
egen Trump. … en clown i stil med Bert Karlsson.
Åkesson är än farligare, för han är ett medialt geni,
men med samma uppfattningar som Trump.
Men ingen korkad clown.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *