…
En gång i tiden så var den stående frågan på ett dansgolv:
”får jag lov?”
Byttes senare ut eftersom till ett mer informellt:
”ska vi dansa?”
Och till det kunde då följa ett avsnoppande ”näää”,
eller ”jag har ont i foten” (som sedan ibland gick över
när en alfahanne sedan nästa dans bjuder upp.
Så det är inte bara Ronaldo, Suarez och Neimar som filmar
för att vinna fördelar)
Sofistikerad nobb av sofistikerad snobb
Men nu har några av damorna kommit på ett lite mer
sofistikerat sätt att be oönskade mindre vackra,
mindre ekonomiskt framgångsrika herrar,
att dra åt skogen.
Så när jag nu frågar ”ska vi dansa”
eller kommer rakt framifrån och sträcker ut
’min dansanta famn, kan man faktiskt ibland
mötas av svaret:
”Nä jag är redan bokad”
Så kära vänner, glöm ”ska vi dansa”
eller ”får jag lov”…
nu bör du fråga… är du bokad?
Männ änte könschtit ?
Men det konstiga är att det även kommit från tjejer
som tycker om att dansa med mig, tom älskar det.
Men nu blir det lite svårt att förstå…
hjälp mig någon… att förstå ?
Tror de att det gynnar dem att bli uppbjuden igen ?
Jag har både i dans och utanför dansen, slutat ägna mig
åt att söka upp folk som inte respekterar mig.
Och jag förväntar mig att de som upplever att jag inte
respekterar dem, eller ger dem den tid de önskar,
att göra samma med mig.
Mig icke alfahanne
Eftersom jag inte alls är någon alfahanne ,
varken på dansgolvet eller utanför,
så bjuder för övrigt aldrig alfahonor upp mig.
Detta trots att jag av en del anses vara en
klassdansare, och kontinuerligt faktiskt visar
upp mina danskunskaper… på dansgolvet.
Vissa har tom kallat mig dansgud,
vilket iofs är smickrande.
Faktum är att alfahonorna tittar inte ens åt mig.
Och det kan jag helt klart leva med.
Men visst är det ändå fascinerande.
Känns igen på långt håll
Under 30 år av styrdans har jag dock med stor
precision lärt mig med en enda blick vilka de är.
Igår på Gräsmyrs loge knallade in en dam
med skinnbrallor och begynnande tant-rumpa.
Men skinnbrallorna och hennes kaxiga självupptagna
anletsuttryck fullkomligt skrek att hon åtminstone
i egna ögon var en alfahona.
Men jag fann henne inte alls attraktiv,
kanske just därför.
För det är mycket det som det handlar om,
I mina ögon är du aldrig alfahona om du är en empatiskt,
snäll, trevlig, hjälpsam människa… inte ens om du har
gott självförtroende. För gott självförtroende
och självupptagenhet är oftast varandras motpoler.
Däremot ….
Däremot, eftersom jag inte är så hänsynslös,
att jag lättvindigt nobbar någon som bjuder upp,
så söker ju, utöver min stora klan av underbara trevliga
dansgudinnor, även alltid damer som inte kan dansa upp mig.
De som normalt inte är snyggast och populärast på
dansgolvet…. Alltid ! De vågar ju naturligtvis inte bjuda
upp alfahannar.
Men han som har snäll-stämpel i pannan, luktar fattiglapp,
och ett i bästa fall, högst alldagligt utseende, honom
kastar de sig över.
Det blev tre – fyra såna igår,
med följd att man blir pådansad, stämplad, trampad på
tårna och tacklad. … av tex icke danskunniga alfahannar
som buggar och visar upp sig med sina alfahonor, och tittar
förnärmat och nedlåtande på mig och mitt kylskåp,
när de kastat in alfahonan i ryggen på mig.
Det blir ofta ryggen eftersom jag är så korkad att jag
försöker skydda min danspartner från smällar.
Vilket ju iofs blir svårare om hon inte går att styra.
”Vad gör de på min parnings-dans-area” ?
Alfahannen ser ut att fundera över hur jag kunde vara så
fräck att befinna mig på den fläck av dansgolvet där har gör
sin parningsdans, visar upp sina stolta påfågelfjädrar
samt alla dyra attiraljer som skvallrar om att han har det
gott ställt ekonomiskt och kan ge alfahonan
vad hon pekar på i juvelerarbutiken.
”Men ja ä inte bitter”
Nä de e jag faktiskt inte. I mina sämsta stunder
av trötthet och eländes-peak, kan jag tillfälligt irritera
mig på människors självupptagenhet.
Men i övrigt kan de som är självupptagna faktiskt
dra åt helvete !…utan musik !
här slickas inga Alfa-rövar inte
Ibland funderar jag dock
jag har ju länge levt efter policyn att hoppas på 4 bra danser
på en kväll och sedan vara nöjd, och på så sätt aldrig bli
besviken på en danskväll. Kanske jag ska korrigera det till
att dansa 4 danser som jag vill dansa, och sedan sätta mig
och se ut att vara ”bokad”
Men mycket var mer än bra
Mina två medresenärer Carola och Eva
bjöd på 5 jättebra danser, likaså bra danser med
Åsa, Lotta, Ewis och ett gäng till med dansälvor.
Eva stod för fordon och bjöd på kaffebönor,
Carola hade med sig go-fika.
Då kan man inte klaga ändå.
En kvinna som berömde mig för att jag
rakat kinderna så man inte rev sönder hennes
mjuka kvinnohud under danserna, dansade dessutom
lika bra som jag. Just då den dansen var det när dans
är som bäst.
Vi träffade lite kossor o kalvar på vägen hem,
vid Sid’nsjö, närmare bestämt i Å. Och dimman dansade
vackert i sommarnatten, över Ångermanländsk
skog och sjö.
