…
Om du fanns …..
…som med din blick, utan ord,
talade om för mig att jag inte är
det monster jag tror mig vara,
och ibland känner mig som.
Om du fanns
Om du fanns…
som kunde få mig att känna hopp,
tro på framtiden, och omfamna
den jag är.
Om du fanns…
som känner att jag ger dig
allt det jag vill att du ger mig,
och jag inte förstår hur,
men ändå ger dig det.
Och om vi sen hade en eller två små,
som gav oss fullt upp med bekymmer,
och fullt upp med mening,
och ganska många leenden.
Om du fanns, om de fanns.
Jag har åkt på nåt influensa-liknande.
Och jag har feber. Ser lite dimmigt nu.
Kanske för febern.
Ibland när jag blir sjuk,
landar jag känslomässigt i en värld
långt, långt tillbaka i tiden….
Feber och ångest…yrade
Jag var ofta sjuk då för länge se’n.
Och det var tomt… det var ingen där.
..då heller.
Men jag fick saker när jag blev sjuk.
med dagens mått mätt inte så mycket.
Men jag fick saker … kassettband, lego,
tidningar… och försvann in i min
fantasivärld där jag överlevde,
….men försvann.
Och nu letar jag det försvunna barnet,
som gömde sig i dimman då för 40-50
år sedan. Jag vet att barnet finns där,
och mitt 51-åriga jag behöver barnet i mig för att
bli hel. Och barnet behöver bli
omhändertaget.
Men det finns ingen tablett,
ingen skrynklig psykologpanna
som kan hela det övergivna,
fylla tomrummet…
Endast kärlek än i vilket format det kommer,
kan hela människor,
Endast beröring… endast kärlek
Om du fanns …..
…som med din blick, utan ord,
talade om för mig att jag inte är
det monster jag tror mig vara,
och ibland känner mig som.
Om du fanns