…
Den våldtagna dottern
Om vi ställer oss frågan hur man skulle reagerat
om egen dotter blivit utsatt för våldtäkt,
så blir ställningstagandet på en millisekund
uppenbart. Vi reagerar med vrede,
vi vill inte bara hitta den skyldige, utan vi vill oxå hämnas !
Känslan, reaktionen är nog en av de mest mänskliga
man som anhörig kan ha i en sådan fruktansvärd situation,
tillsammans med känslor som sorg, uppgivenhet.
Är vi överens så långt ?.. jag tror det!
Finns det risk för att en enskild
far till en våldtagen dotter helt tappar
besinningen och utpekar fel person, eller
rent utav hämnas i hämndbegär och desperation ?
Ja det förefaller sig inte så svårbegripligt,
men är det rätt ?
Den misshandlade sonen
Om vi nu föreställer oss en ung tonåring, någons son,
bli gäng-misshandlad en mörk kväll,
och nätt och jämt kommer undan med livet i behåll.
Hur reagerar vi då ?
Givetvis med förskräckelse väl ?
Givetvis med avståndstagande väl ?
Men med handen på hjärtat, blir reaktionen lika stark,
som i fallet med den våldtagna dottern ?
Reagerar vi med ens att vi ska hämnas, att peka ut
en gärningsman i vredesmod och hämnd?
Jag tror faktiskt inte det,
eller rättare sagt jag vet faktiskt
att det inte är på det viset, av egen erfarenhet.
Nu är nog förvisso inte längre alla läsare med mig,
Men ni som är kvar, och förstår att vi ser olika på män
och kvinnor, pojkar och flickor som offer.
Vad tror ni detta beror på ?
Vilka är det som uppfostrar pojkar och flickor ?
I grunden tycks vi alla, inkluderat kvinnorna,
skrivit under på de könsideal som nu splittrar
ett redan splittrat samhälle.
Kvinnor och män uppfostrar tragiskt nog, flickor som sköra
porslinspjäser när de är riktigt små, och pojkar att inte gråta
och bara borsta av dem gruset när de ramlar.
Detta banar sedan väg för hur vi ser på större pojkar och
flickor, oftast mer överbeskyddande mot flickor,
och än mer hårda mot pojkar för att härda dem.
Och sedan när vi blivit vuxna, bär vi med oss detta i både
vår självbild, våra normer, och vårt rättspatos.
Kvinnor anses skörare men ska vara chefer lika mycket som män.
Män ska vara känsliga mot kvinnor, men när de visar egna känslor
sätts ofta offerkoftor på dem av arga kvinnor som blivit bestulna på
på ensamrätten på känslor och och att vara offer.
Detta visas av Metoo-kampanjen bland annat.
Huvudorsaken till dessa problem, sitter inte först och främst
mellan benen på män.
De sitter i huvudet på vuxna kvinnor och män.