…
Att folk blir förbannade när våldtäkter sker
i sitt närområde (Malmö), eller rädda.
Det är ganska självklart, inget konstigt alls faktiskt.
Och just när man är arg är man ingen vidare analytiker,
det faller sig också rätt naturligt.
Jag blir förbannad när jag läser om våldtäkter,
blir förbannad när jag läser om misshandel,
av kvinnor och män, jag blir förtvivlad,
uppgiven och vredgas på samma gång.
Men innan man skriver saker i tidningar,
eller uttalar sig där, skulle det kunna vara idé
att tänka igenom vad man vill ha sagt och vad
man vill åstadkomma med sina uttalanden.
Grundfrågan är ändå eftersom vi alla, 99,99 procent
vill ändra på detta, minska våld, sexuellt våld,
förtryck och segregering. För det är väl vad vi alla vill va ?
VAD ÄR ORSAKERNA, OCH VAD KAN VI GÖRA ÅT DET ???
Och här är majoriteten antingen ointresserade av orsak
och verkan, eller har inte förmågan, tiden, intresset att ta
reda på det eller se det. Och en majoritet är dessutom
alltför intresserade av sin egen privilegierade ekonomiska
status för att inse sin egen roll i den totala situationen,
i vårt gemensamma ansvar.
Det är klart vi kan i likhet med rasisterna leta orsakerna
till våldtäkter i genetik och generaliseringar om invandrare/män.
Vi vet ju ungefär hur det har gått i historien.
Vi kan ropa efter fler poliser som moderater och Republikaner
alltid gjort för att skydda de privilegierade. Det funkar inte
speciellt bra i Amerikat va ? Med överfulla fängelser och
polisvåld ? Visst kan vi ha fler poliser, men om man på fullt allvar
tror att poliser kan göra nåt annat än lindra symptomen,
ja då är man nog chanslösa mot våldtäktsbeteendet,
våldsbeteendet, övergrepp, korruption mm.
Om vi intar den hållningen, då kommer rädsle-begränsade
kvinnor i förtvivlan stå och säga samma saker,
skrika ut sin ilska och frustration,
även om tusen år !
Allvarligt !!!
vad tror ni det beror på?
Jag sitter givetvis inte på något enkelt svar,
även om jag har tankar till olika åtgärder,
MEN jag ställer åtminstone rätt frågor !
….
”Orimligt att hälften av Malmös befolkning ska vara rädda”
säger en kvinna i Malmö,och menar kvinnor.
Det ÄR måhända orimligt att det ska vara så.
Men för det första är det kanske inte bara kvinnor
som är rädda, med tanke på att de allra flesta våldsoffer
faktiskt är män och pojkar. Att ens nämna detta kommer
du inte undan ostraffat med i dagens Sverige.
Men likväl är det så det ser ut.
Och hur orimligt det än är att folk ska gå omkring och
vara rädda, kvinnor eller män, så är det så det ser ut !
Så vad gör vi åt det ?
vad är orsakerna till det ?
Och det var förvisso en polis, men det var inte polisen,
som gick ut och uppmanade kvinnor att inte gå ut i mörkret,
vilket var uttalandet som upprörde många.
De kände att polisen inte tog sitt ansvar.
Jag kan faktiskt inte uttala mig om polisens resurser,
deras effektivitet eller dylikt. Jag tror det är få som kan det
och faktiskt veta vad de pratar om.
Men jag vet att polisen inte fixar våldsamhet och sexuella brott
i ett samhälle. Det gör människor, det gör minskade klyftor,
det gör samhörighet, det gör mening och mål med livet,
det gör föräldraansvar, det gör vuxenansvar, det gör likvärdig
utbildning åt alla, likvärdig vård åt alla, det gör inkluderande
ist för exkluderande…
Men det är klart, de som tror på genussegregering,
på ”ras-segregering” på fler poliser, på ökade klyftor, vilket
är det tåg de flesta svenskar faktiskt politiskt sällar sig till nu
i nyliberalismens och dessvärre även feminismens galna värld,
så … kör på det då,
och se vart det leder oss.
Jag vet inte mycket, men jag vet att det är
en fruktansvärd väg att gå,
som vi nu ser början av symptomen på.
Gud förlåte den kortsiktige egoistiska människan !