….
Det finns inget hopp för framtiden,
för människan. Människor förgör varandra,
och vi sitter på första parkett och tittar på
medan unga människor blöder, och drunknar.
Det finns inget hopp,
vi måste skapa hoppet,
vi måste vara hoppet !
Vi måste kliva ner från åskådarplatsen,
och stoppa blödningen på vår nästa.
Om vi tittar på när människor dör,
har vi ingen rätt att klandra mördare,
terrorister, soldater, eller despoter.
För vi tittar på medan de drunknar,
när vi dricker vårt lördags-vin,
och äter vår entrecote.
Det finns inget hopp,
det finns ingen kärlek,
vi måste ge av oss själva,
för att kärlek ska uppstå.
Den som vet bättre än att vissa
folkslag är mer värda än andra,
måste öppna sin mun, och sitt hjärta,
för hatet dödar hoppet.
Det finns inget hopp.
Det finns inget hopp,
det finns ingen frihet,
friheten måste vi ta, varje dag.
Aldrig någonsin kommer den ges till dig
eller till mig, För de håller krampaktigt
om sina miljoner. Det kan ingen 3-åring som flyter
i land i Medelhavet förändra. För vi bryr oss inte,
när vi sitter på parkett och låter det ske.
För vi ”har ju inte plats i Sverige”
”Vi har inte plats” för Alan Kurdis 3 år,
och ”vi har inte råd att ta emot fler”
Därför dog Alan på Medelhavet,
och vi ser på, från första parkett.
Vi var upprörda i en kafferast,
sedan röstade vi på de som inte
vill ta emot Alan Kurdis,
för vi har inte råd
Det finns inget hopp !
Moder Jord vi ärvde av våra förfäder,
borde vi har lånat av våra barn.
Men vi stal den istället skändade den,
förgiftade den, förplastade den,
tog hennes själva väsen,
och spydde ut det vi konsumerade från hennes jord,
från hennes barm, så spydde vi ner henne, med plaster,
med gifter, med olja, med koldioxid. För det är den ”lag”
”frihandelsavtalen” handlar om.
Så ger vi tillbaka till Moder Jord.
Fint va ?
Det finns inget hopp, vi måste skapa vårt hopp,
Kanske vi måste kliva ner från första parkett.
Kanske vi måste låta Alan Kurdis jämnåriga och
krigens offer, komma till vår famn
För som Felicia 5 år sade:
”Mamma, när man myser reparerar man varandra”
Kommer vi nånsin lära oss att älska ?
Kommer vi kliva ner från läktaren i krigets,
kapitalismens och miljöförstöringens grymma skådespel.
Alan Kurdis, kunde vart ditt barn,
Alan Kurdis kunde vart jag
Alan Kurdis kunde vart du min
från första parkett, beskådande svenska vän