Border collie


Underbara Midsommar-skurar, och sol emellanåt.
Det är gott att leva under sådana omständigheter.
Det är gott att äta sallad hemmavid,
med Italiensk salladsdressing på tomater,
gurka, röd lök, fetaost och tonfisk.
Och att där till i min dyra 2-koppars Bodum Presso-kanna,
göra mig en kopp Arvid Nordqvists kaffe,
och tugga i mig en mandelkubb,
är helt enkelt av godo.
Det är i klass med att grilla majskolvar,
över glödbädd, med bäste ”Bror” Göran.

Är det inte underbart med regnskurar ?
Jag tycker det är underbart med det nyckfulla
midsommarvädret i Norden. Det hör till.
Utan nyckfullt väder, ingen midsommar.
Tänk om det vore 30 grader varmt från sista maj,
till slutet av Juli,….
Men förlåt mig kära läsare att jag hädar,
mot den svenskaste av svenska egenskaper,
nämligen att vara missnöjd med vädret.
Men jag kan inte hjälpa det,
jag älskar Nordiskt väder,
och Nordiska årstider.

Jag har för övrigt kommit fram till att livet,
har format mig till något av en Border Collie !
Jag har genom att tidigt i livet,
utifrån många negativa erfarenheter,
i att bli lämnad, utesluten, glömd, ignorerad,
utvecklat ett supersinne för när nån i en grupp
”hamnar” utanför, eller ”lämnas” utanför.
En Border Collie samlar flocken, det är vad den gör.
Jag är ofta, ofta en inkluderande person,
på grund av just detta.
På gott och ont.

(Här slutar de vardagliga kåseriliknande, lättsmälta biten av inlägget, och politik tar vid, så här kan ni som tycker politik är oviktigt sluta läsa)

För övrigt så har jag inte heller idag,
eller igår lyckats förändra världen med min bloggtexter.
Det är faktiskt rätt få som läser, ännu färre som kommenterar,
och försvinnande få som omvänds i sin tro.
Jag skulle tippa på omkring NOLL personer.

Men ändå, om alla slutar skriva,
Om alla ger efter för rasism och intolerans,
då har vi helt gett upp både vår mänsklighet,
och vår demokrati.
Jag kanske inte förändrar någonting på egen hand.
Men om vi är miljoner, som står upp för källkritik,
om vi är miljoner som står upp för ÄKTA jämställdhet,
där ALLA inkluderas, inte bara rika kvinnor och män.
Om vi alla med sans och förnuft bibehåller vårt lugn
och vår saklighet i debatt med faktaresistens,
mot hets mot folkgrupper, hets mot sexuell läggning.
Då kanske det finns en gryning för mänskligheten,
då kanske hoppet lever kvar.

För vi kan inte stoppa Sverigedemokraternas framfart.
Det borde stå helt klart nu, när vi inser att inga argument, hur överbevisande de än må vara, biter på dem, eller deras följe.
Vi kan inte stoppa Sverigedemokraternas framfart.
Det borde stå helt klart nu, när deras regeringsrepresentanter har högre brottsfrekvens än den påstådda ”problematik” med våldsamma invandrare, och ÄNDÅ fortsätter folk att rösta på dem, och deras parti växer lavinartat.
Inte heller att Sverigedemokraterna även på ett för väljaren privatekonomiskt plan är ett klassiskt högerparti som gynnar de rika, hindrar den lågavlönade arge, ”vite” svensken att rösta på dem, och beskylla invandringen för deras ”låga inkomst”
De går inte att stoppa.
De KOMMER att bli störst inom 10 år tror jag.
Och FÖRST DÅ kan de stoppas,
FÖRST DÅ kommer de avslöjas, när de tvingas ta politiskt ansvar i regeringsställning. FÖRST DÅ kommer folk förstå att inte heller DE är folkets parti, utan är där för att sko sig själva, och samtidigt sätta in kilar i medborgarnas gemenskap, och sprida lögner om invandring och integration.

Endast SD kan stoppa SD, men inte genom blunders, skandaler och lagbrott som krossar vilket annat parti som helst, utan genom regeringsmakten som kommer avslöja dem, och göra deras väljare missnöjda.
Och de får se att ”Problemen” som de alltid så diffust kallar dem för att slippa motargument i sin ogrundade främlingsfientlighet… att problemen inte försvann, när de minskade rättigheter för flyktingar och invandrare,
att brottsligheten inte berodde på hudfärg och religion,
utan mer på sociala orättvisor, utanförskap och egoism.

Endast SD vid makten, kan avslöja dem,
eftersom de i ”opposition kommer undan med vilka skandaler, brott och lögner som helst utan att tappa stöd.
Priset kan bli högt för demokratin !

Skamsna demoner blir maktlösa

(mitt 1300:e inlägg i ”nya bloggen”)

Ibland skingras molnen,
på några sekunder efter ett monstruöst oväder.
Ibland pyser de inre demonerna skamset iväg,
när de inser att deras makt är bruten.
De kommer tillbaka, kanske i nya skepnader,
de kommer alltid tillbaka för oss alla.
Kommer man då bara på vad det är som ger dem makt,
eller vilken ”svaghet” hos en de livnär sig på.
Då kan jag bryta makten jag låtit dem ha,
Då kan vi bryta makten vi låtit dem ha,
och då pyser de åter iväg… i skam.

Det är inre demoner, såna som likt en LP-skiva med stor repa i, spökar i ens självkänsla,
och självförtroende. Det är yttre demoner, såna som är vardagspsykopater, energitjuvar, småpåvar, manipulatörer, antagonister
Alla kan vi ta makten ifrån…. och de pyser ihop som bakdäcket på en Sollefteåcykel i Sollefteå stadspark under glaskrossarfestivalen i Juli.

Att sila mygg och svälja kameler


De flesta som är journalistiskt, politiskt högljudda,
eller på sociala medier har jag efter noggrant och under lång tids övervägande kommit fram till är någon form av enögda cykloper.
Och den större delen av medborgarskaran har ingen aning om konsekvenserna av sitt röstande eller sina yttranden. Because they really don’t give a shit, as long as they think they gain from it. klicka här för källa

Hur förklarar man annars att en majoritet av befolkningen i Sverige är emot skattehöjningar för de allra rikaste, samtidigt som Antonia Ax-son Jonsson betalar mindre procentuellt i skatt än en kassörska på Willys ?

Och hur förklarar man annars att i princip alla, inklusive mig själv tror att porr kan vara skadligt, men mer än 50 % erkänner sig titta på det. Och hur förklarar man annars att en feminist på ETC klicka här för källa, i vanlig ordning ondgör sig över män i allmänhet när det kommer till porrbranschens läskiga baksidor, när det är en väldigt stor del kvinnor som tittar på porr, i vissa lägen, när det inte längre kommer till frivilligt erkännande oftare än män tom ? klicka här för källa.

Och hur kommer det sig att vi har kommit fram till att porr är skadligt, för det innehåller våldsinslag, (vilket jag hört en kompis säga, är ovanligt på nätet 😉 )
Medan vi på bästa sändningstid bejakar och tom glorifierar, lååååångt värre våld i långfilmer, med lemlästning, halshuggningar, tortyr, obduktioner, dödsskjutningar, knivhuggningar.
Och jag ser INGA artiklar om det längre, hör INGET om det skadliga TV-våldet längre.
Hur kommer det sig tror ni ?

Jag har en aning om vad det beror på men, Who really don’t give a shit, as long as they think they gain from it.

Encelliga personer


Brittiska medborgare har utsatts för terror igen,
upp med flaggorna igen på Facebook !!!
Men tänk efter, det var ju faktiskt muslimer,
som blev attackerade denna gång,
’Kan vi sympatisera med muslimer’ ?
’Är de verkligen Britter’ ?

Det blir mer och mer komplicerat att vara rasist,
kan det verka som.
Men rasister är ju encelliga varelser,
så de resonerar helt enkelt att det var rätt åt de
som råkade ut för attacken vid moskén,
för de bekänner sig till samma religion,
som de som andra gånger begått terrorbrott.
Och ’de är inte Britter’ som sagt,
för ’de är muslimer’.
De har inte lärt sig begreppet medborgarskap,
vid utrönande om nationalitet.

”Terror har ingen religion,
De har ansvar för eget handlande”

sa en ung Brittisk, muslimsk tjej i intervju.

Malala sa:

”If your intention is to stop terrorism, do not try to blame the whole
population of Muslims for it, because [that] cannot stop terrorism.
It
will radicalize more terrorists.

Klok liten tjej/kvinna de där

Utan bruksanvisning


Jaha, då ska jag alltså plocka
ihop mig själv igen då.
Utan bruksanvisning som vanligt.
Jag är så trött på det.

Det är mycket jag är less på nu ….
Så käre gud, om du är där, om du hör mig,
låt mig överraskas av mänsklig värme,
Ge mig något att tro på,
ge mig Någon människa att tro på.
Någon att lita på,

Jag blir hellre hatad av fiender,
än glömd av vänner.

Jaha, då ska jag alltså plocka
ihop mig själv igen då.
Jag är så trött på det.

How dare we ? – med vilken rätt ?


När ska alla människor förstå,
att alla människor är människor ?

Jag är skeptisk …

Det handlar fortfarande om att trampa ner de som
är mindre lyckligt lottade än du och jag!
Och ju bättre vi får det,
desto mer är vi benägna att sparka nedåt.
Ju rikare vi är, desto högre murar vill vi bygga,
för att hålla borta allt som påminner oss om,
hur vi svenskar fick vår rikedom.
Högre murar för att gömma alla bevis,
på att vi en gång var i deras situation.

En gång var vi hungerflyktingar,
en gång bodde vi på fattigstugan,
Ingen svensk emigrant pratade då om ”problemen med emigranter”
Ingen hindrade oss då att resa in i Amerika.
Men de flesta tycks inte kunna göra kopplingen,
… för vi vill inte dela med oss.
vi är mer rädd om vår rikedom, än vi är rädda om våra släktingar.
Och vi är definitivt mer rädda om vår rikedom,
än om barn som drabbas av trauman över bomber, våldtäkter,

Nu bygger vi murar mot Mexiko.
Nu bygger vi murar mot Palestina,
Och nu bygger vi murar runt EU, och murar runt Sverige,
för att vi ”inte har råd”, ”inte har plats”

How dare we ?

Så Ann Heberlein,
din *bok läses säkerligen med medhåll
av Jimmie och Björn Söder,
Men i min värld finns bara en kommentar..

How dare you ?

*”Den banala godheten”

Osynligt vacker bild, gråtande tonåring och konsten att komma ihåg att jag lever


15 Juni, smaka på det datumet.
Hur somrigt är inte det ? Boule för 2 i stadsparken,
blommande syrener och rönn, nyklippta gräsmattor.
Ett djupt andetag i den för-somriga luften,
innan gräspollenallergin slår ut mitt luktsinne i en månad.
Och barfota en stund, så man kommer ihåg att man lever.

Man gör klokt i att komma ihåg att man lever, och andas.
Och livet i juni, är det mest frodiga, lummiga, lättsamma.
En kopp kaffe på Adams lilla café, med en chokladboll,
jo det heter faktiskt så, för den är gjord på choklad.
Blå himmel, med små cumulusmoln, ovanför mitt huvud,
på ett av dem sitter kanske min far och längtar efter mig,
Jag luktar på kaffepulvret från ett nyöppnat kaffepaket
så jag kommer ihåg att jag lever.

Målande beskrivning

Står på knä och målar faluröd Demideck på bangolfens sarger,
Drar pensel försiktig längs övre kanten, och rikligt med färg,
så att inte spretiga penselstrån, hamnar på det gula.
Och vi har fått belysning in i förrådet på bangolfen,
vilket en Nils-Åke Nilsson finner väldigt lyckliggörande,
och får med ens ett stort leende i ansiktet.
Sån’t kan vissa glädjas åt, och komma ihåg att man lever

Jag har ett bra öga för vackra bilder.
Och jag har ett stort hjärta, något naivt hjärta.
Och jag har genom åren delat med mig, bjudit på mig med bilder.

Osynligt vacker bild

Idag såg jag en sån underbar potentiell bild,
på en Svensk-afrikansk familj, sittandes med ryggarna mot mig och titta ut över Ångermanälven. Mannen i jeans och blå T-shirt, De två flickorna i många flätor på afrikanskt vis, pojken i en häftig sommarsnagg på sidorna, och lite längre hår ovanpå. Kvinnan i oerhört färggrann, rosa-influerad sjal och turkos långklänning,.
Alla med ryggen mot mig, och tittandes längtandes ut mot vattnet. Och i bakgrunden det lilla vackra lusthuset bredvid lekparken,
Ångermanälvens krusiga Junivatten, och en prunkande, livskraftig,
lövskog på norra älvsidan.

Den bilden var för vacker för att inte föreviga den.
Men som man kan man inte fotografera hur som helst,
än om det är med goda naiva avsikter.
Så jag gick fram och frågade om jag fick ta den bilden åt dem,
och skicka den till dem via mms. Efter en stunds förklarande gick de med på det, framförallt ville barnen det. Så jag gjorde så och skickade bilden till pojken som var den som hade smartphone, pappan sa numret.

Jag hade gärna petat in den bilden på i detta inlägg,
för den var så oerhört vacker och somrig, och färggrann,
och en sån vacker familjestund.
Men jag har lärt mig att den typen av godhjärtade handlingar,
oftast inte är välkomna. Och omtolkas från något vackert,
hjärtligt omtänksamt, till motsatsen i kränkthetens förlovade land.
Bilden var iaf för vacker för att inte förevigas,
och familjestunden förevigad, kan nu användas av familjen,
för att skicka till släkt och vänner eventuellt.
Själv får jag nöja mig med att ha sett den, tagit den, och gett bort den.

Manipulativa tonårsleenden

Idag när jag gick på Copra, så stod två vackert leende, tonårstjejer och sökte upp min blick, och sade med len röst ”Kan du göra oss en tjänst”
Jag förstod fort vad det rörde sig om
– ”vaddå – köpa ut cigaretter” ?
– ”Jaa”
Jag skrattade bestämt till och tvärnekade,
– ”Nej det kan jag inte”
Jag har aldrig köpt ut åt någon under 80 år 🙂
Nä nån måtta får det vara, Dels tycker jag inte de ska röka i den åldern,
dels så är jag rädd om mig själv nu för tiden,
att göra tjänster kan stå en svensk man dyrt

Offentligt gråtande tonåringar

När jag sedan plockat ner mina bananer, russin, smultronglass, min laktosfria mjölk, och mina små kvisttomater i korgen, gick jag förbi öl-och läsk-avdelningen och lade en alkoholfri Staropramen i korgen, där stod en ung tonårstjej och grät så tårarna föll på displayen på hennes smartphone. Hjärtat värkte till, när hon grät offentligt, been there, done that. Men jag vet att som medelålders man kan man inte ens bete sig vänligt i det läget,
så jag gick förbi, så som det nyliberala och paradoxalt nog, feministiska lättkränkta, dubbelbottnade integritetssamhället förväntar sig… utan att låta veta att jag egentligen skulle velat hjälpa på nåt vis,
eller visa att jag bryr mig om en medmänniska.

Sist men inte minst tusen svordomar

Sist men inte minst har jag efter två dagars gruvande tagit mig an det punkterade bakdäcket på min ”Sytjel” (cykel). Jag svor ve och förbannelse över de osaliga själar som enligt den oskrivna lagen om varje onykter kvinnas eller mans rättighet att krossa ölflaskor. Och just ölflaskor är alltid krossade i stadsparken, på gågatan och cykelvägar, så att barn och hundar ska kunna få små skärsår i fötter och tassar, och cykelägare som mig blir nödgade att laga punkteringar. Och det är ALLTID bakdäcket/bakhjulet som är svårt att sätta tillbaka igen, som blir punkterat. Kugghjul, kablar, bromsskivor och muttrar till förbannelse, och inget faller på plats. Jag svär nästan aldrig… men vid påmontering av bakdäck på växelcykel haglar svordomarna. Men efter en timmes svordomar, blev hjulet less och föll på pålats.

Men för att komma ihåg att jag lever, så tar jag mig nu på kvällningen, lite kvisttomater,
och en alkoholfri Staropramen Scschkåll !

Någon har druckit upp min mjölk !!! ¤#(&/)/


A men va f-n …
Mjölken slut igen ?!
Jag köpte ju 3 liter i förrgår !
Någon i mitt enmanshushåll har uppenbarligen,
druckit upp 3 liter mjölk på 2 dagar,
höcken f-n kan de vara ?

Klockan är 8 på morgonen nu på morgonen när jag motvilligt pinnar iväg ner till tvättstugan, fast knäleden inte vaknat, och liksom viker sig bakåt för varje trappsteg i trappan ned. Och morgongruset i ögonen gör att jag är gravt synskadad i ca 15 minuter innan jag förmår mig skölja av ansiktet.
Yrvaken, med vetskapen om att det är en gryende sommardag på gång ute, väljer jag att inte ta på mig varken strumpor eller skor. Och när jag känner den ännu morgonkyliga asfalten under fotsulorna, för varje steg jag tar, kommer jag att tänka på:

Ta av dig skorna…
Ljuva barfotadagar leker mänskorna med varann,
dricker, skrattar och dansar till en strumplästorkester.
Rolös man är en trolös man men bäst är en skolös man.
Lycklig, fri och ursprunglig tar han kärlekssemester.
Så dröm om min förvåning. det är den dröm som är bäst.
Tänk på det när du tar skorna av härnäst.

Ta av dig skorna…”

Det är verkligen underbart att ta av sig skorna. Hur ofta gör vi det, utom på badstranden, för dem som sysslar med sånt ?
Det är att leva, att vandra barfota i gräset, eller på asfalten,
känns det iaf som…. tycker iaf jag.
Någon kanske tycker att man blir ”smutsig om fötterna då”
Ja det är möjligt att fotsulorna blir mörka av jord och grus.
Men ”av jord är du kommer och till jord skall du åter varda”
Och sen finns det ju alltid vatten i fall jord och grus känns värre än fotsvamp och tå-bira, som kan orsakas av strumpor och skor.

Borde laga punkan på cykeln som någon av stadens ”men-vaddå-jag-va-ju-full”
har åsamkat mig genom krossad ölflaska medan stadsparks-vakterna utan en tanke på att ingripa, tittade på.

Borde kanske hjälpa till att måla lite på bangolfen.

Borde kanske betala en faktura idag.

Och jag borde kanske plocka undan
några klädesplagg

Det är inte bra att ha för många ”borde’n” eller ”måsten”
i sitt liv. Men det är helt värdelöst att helt vara utan dem.

Och till min förvåning vann jag ingenting på Sverigelotten,
det är ändå märkligt … dom säger ju på reklamen att man vinner och blir lycklig av det.
Eller så tar man av sig skorna, och blir lycklig av DET.
smiley

Sverigevänner – Orden som normaliserar och rättfärdigar hat

Det är nu nära på 20 % nu som skulle rösta på Sverigedemokraterna,
och det är väl OK, det är en demokrati, man får ju rösta som man vill,
man får ju tycka som man vill ?
Eller får man det ?

Just de som hörs och låter mest i den ”demokratiska debatten”
hävdar ännu med bestämdhet att de ”inte får tycka som de vill”,
inte får ”säga som det är”, för då kommer ”rasistkortet” från oss
”politiskt korrekta”. Och detta trots att det är den fråga de är mest intresserade av, som totaldominerat den politiska debatten det senaste decenniet, och det parti som blivit näst störst i opinionsmätningar. Dessa hävdar alltså fortfarande att de inte får tycka som tycker. Tom den stora del som på sista åren lockats med att rösta på Sverigedemokraterna måste väl inse att det inte stämmer, och aldrig har stämt ?
Men om nu ”rasistkortet” kommer upp i en debatt… om någon, säg tex jag själv, skulle hävda eller antyda att ett uttalande är rasistiskt och kan förklara varför jag tycker det, det innebär ju inte att jag hindrar den som enligt mig uttrycker sig rasistiskt, att uttrycka sig ? Det är ett så märkligt mantra/påstående som sverigedemokrater/”Sverigevänner” ofta använder sig av.

Nu kryper den typen av resonemang in i mera ”etablerade partier”
och delar av ”problembeskrivningen” som Sverigedemokraterna ger, anammas av både borgare, socialdemokrater och miljöpartister. Tex så är det numer vanligt för dessa att använda ordet ”beröringsskräck” kring frågor om den påstådda ”problematiken” med invandring och flyktingar.

Dessutom är jag snarare av åsikten att om det finns någon ”beröringsskräck” i debatten kring invandrarfrågor i dags dato, så är det snarare att det är näst intill omöjligt att av Sverigedemokrater, eller ”Sverigevänner” få svar på VARFÖR de inte vill ta emot flyktingar, eller beröringsskräck när jag/vi presenterar uppgifter som strider mot deras uppfattning om ”hur invandrare är” ”överrepresentation i brottsstatistiken” och huruvida det är ”förbjudet” att sjunga nationalsången i sitt eget land på nationaldagen. … beröringsskräck ? Ja … men inte från mitt håll eller mina politiska meningsfränder.

Det finns alltså närmare 20 % sverigedemokrater, och ändå känner jag inte en enda Sverigedemokrat, inte en enda ”Sverigevän”? Jo givetvis känner jag mängder av folk med uppfattningen att vi måste stoppa flyktingar, förbjuda tiggeri , om de som tigger är fattiga och inte som vi, att invandrare inte är som oss, att invandrare kommer hit för att utnyttja vårt välfärdssystem. Visst, de måste ju rent statistiskt finnas mängder i min omgivning. Men de träder inte fram, de pratar inte om det, de gömmer sig bakom anonymitet på sociala medier… och sakta, sakta normaliseras främlingsfientlighet, ökade klassklyftor, pga språket och propagandan. Den smyger sig fram, lögnerna från extremhögerns kärna är så många, och basuneras ut så ofta och intensivt att folk börjar tro på dem, folk kan inte värja sig mot dem, inte skilja på rena falsarier och en nyanserad debatt längre. Och förskjutningen mot nationalistiska värderingar som anammas av allt fler har inte stannat upp. Det går gradvis, ord för ord, lögn för lögn, dag för dag och år för år. Och plötsligt, som historien borde ha lärt oss, kan vi få uppleva vad nationalismen egentligen står för. Och det kan jag lova har rätt lite med skolavslutningssånger och jultraditioner att göra.

Jag skulle så önska att de bekanta jag har som sällar sig till Jimmie Åkessons ideologi kröp fram från anonymiteten bakom tangentbordet och öppnade sitt sinne och berätta om sina tankar kring detta och visa underlag som inte kommer från flashbacks forum, inte är påhittat och taget ur luften. Jag har ännu inte hört från någon ”invandringskritisk” medborgare någon förklaring till varför de är kritiska till invandringspolitiken, utan att i slutändan hamna på tunn is när det gäller fördomar eller rasistiska påstående. Det har varit påståenden som inte stämmer om ”nationalsånger” ”svenska” traditioner som när det kommer till kritan inte alls är svenska, utan Tyska, Italienska, och framförallt amerikanska. Inget land har i modern tid haft sånt inflytande på svenskar, våra ”traditioner”, våra dagliga liv, som USA har. Men INTE ETT LJUD från ”Sverigevännerna” om denna kulturella invasion som pågått sen 1950-talet och fullkomligt dominerat vårt kulturliv, våra vanor och … allt. ”Sverigevänner” behöver inte vara oroliga. Ingen kommer någonsin hindra eder utöva vad ni intalat er vara ”svenskt beteende” … aldrig någonsin ! De enda som vill styra folks beteenden utifrån ras och nationalitet ”Sverigevänner” är …hmm ska vi kalla dem ”Sverigevänner”

Sverigedemokraternas framgångar bygger enligt mitt sätt att se på bland annat att sprida rädsla, genom att påstå saker som inte är sanna, och utelämna stora dela av statistik som inte passar deras agenda. SD har fått folk att tro att terrordådet i Stockholm beror på att vi tar emot för mycket invandrare. Och för att man enbart kallar Islamistisk terror för terror, men kallar det för mord när Högerextrema människor begår våldsdåd. Och nästan alla partier har i rädsla för att tappa röster mot SD, gått med på SDs ytterst skeva verklighetsbeskrivning. Man har pratat om fotbojor efter attentatet i Stockholm, man pratar om fler poliser. Man pratar om ”beröringsskräck kring problematiken kring invandring” En absolut majoritet av riksdagens partier ger indirekt Jimmie Åkesson rätt, samtidigt som de tycker hans politik är oförenlig med deras ideal. Men trots växande främlingsfientlighet och bättre opinionssiffror för SD, så representerar inte riksdagspartierna den stora majoritetens åsikter kring invandring. Den stora majoriteten tycker fortfarande inte som Björn Söder och Tvillingarna Ekrot som vill flytta till ett land som inte tar emot invandrare (Ungern)

”Problematiken” kring invandring, påstås nu även av vissa borgerliga debattörer finnas en beröringsskräck kring. Men det är sällan, nej aldrig man hör någon av dem specificera vad de tycker den problematiken då kan tänkas bestå av?
Och i princip aldrig hörs någon längre belysa de positiva sidorna med invandring, så som ett kulturberikande som skett rakt igenom hela Svea rikes långa historia genom just invandring och utbyte av kultur, så som arbetskraft, så som utbildade människor, så som rent och skärt medmänskligt agerande. Det är bland annat det som för mig är att vara människa, att bry sig om andra människor, inte bara bry sig om avkastning, egna bankkonton och påhittade skrönor om hur hela folkslag, nationaliteter eller religioner ”beter sig”. Jag har glädjen att vara bekant och vän med många kurder i vår stad. De är alla oerhört olika som människor, tycker olika, beter sig olika. PRECIS SOM VI SVENSKAR eller andra folkslag. Och det är där som det ofta blir feltänk för många, när de pratar om ”dom” …

INGEN svensk medborgare är idag rädd för norrmän, mig veterligen, trots att Anders Breiviks terrordåd mördade fler människor än islamism i Norden nånsin kommit i närheten av.

Förstår ni hur jag tänker Sverigevänner ?
Förstår ni hur jag tänker människovänner ?
Förstår ni hur jag tänker Tellus-vänner ?

Jag mår gott, när jag mår så gott att….


Jag mår gott, när jag mår så gott,
att jag har utrymme att ge folk utrymme,
utan att de vet om att jag gett dem utrymme.

Jag fikade med en ganska nära vän, och en ytligt bekant,
som jag på avstånd respekterar.
Jag och den ytliga bekante kom in i ett intressant respektfull,
och intelligent samtal, medan min vän blev tvungen att gå ifrån en stund.
Men när min vän sedan får en stund över, och sätter sig med oss,
så ser jag i hans ögon, och vet sedan tidigare att den som för mig är den ytlige bekante, är en person som min vän ser upp till å det väldiga.
Högaktar honom som en far, som en förebild.
Så jag reser mig, säger ”hejdå” och går därifrån,
så de får prata på tu man hand.

När jag mått sämre, under sista tiden, riktigt uselt alltså,
så har jag förvisso lämnat exakt den situationen,
men jag har inte känt att jag gett någon något utrymme,
jag har bara känt att osynlig och som den som alltid kommer i andra,
tredje el fjärde hand. Som den som alltid blir vald sist på gymnastiken i lågstadiet, tillsammans med tjocke Magnus (ja han var tjock, och han blev mobbad och bortvald för det)

Men det är härligt att leva, de gånger man har möjlighet
att ge folk utrymme, utan att krypa undan.
Och i dag är en bra dag,
för det kommer regn till vårt grundvatten.