…
Tänk dig ett stort träd
på ett öppet fält.
Låt oss säga en
stor stolt ek
Vissa påstår det är ett träd,
Andra säger det är en ek.
Båda är sanna.
Sedan ser en person
södra sidan på trädet
en varm solig sommardag
Och påstår att det är ett
frodigt solbelyst friskt träd
En annan står på norra sidan
vid exakt samma tillfälle
men ser skuggsidan
och har solen i ansiktet
Ytterligare en annan person
går förbi på norra sidan
senare på dagen när det regnar
Det är fortfarande frodigt.
Men nu skuggat mörkt
och lite skrämmande
En fjärde gå förbi på senhösten
när alla blad fallit av
Och ser en silhuett, ett skelett
Livet är i träda, och skenbart
nästan dött
Dagsljus, väder, årstid, 360 olika grader
runt trädet, ger miljoner kombinationer
i hur trädet ser ut för olika personer
vid olika tillfällen.
Sedan finns det människor som bor där skogen dött
förgiftats och skövlats, huggits ned försvinnit
Om den människan beskriver det för en människa
som bor på annat håll, så kan den andra personen
frestas kalla den förste för negativ, eller tala om för
denne att han bör odla nya träd, när han själv går
omkring i sin gröna lummiga värld.
Det är inte en fråga om upplevelser i första hand
Utan en fråga om olika världar. Olika förutsättningar
Olika möjligheter, olika perspektiv.
Gå över till andra sidan av eken, och se den från flera håll
Lyssna, lukta, känn, och se.
Gå till den som står bland de döda träden,
Ta med dig plantor och hjälp att plantera.
Eller bosätt dig i den sargade delen av skogen och hjälp den
att grönska igen.
Men ställ dig aldrig på den gröna sidan,
på solsidan för att tala om för de på andra sidan
hur trädet ser ut