Månad: december 2014

….
Hej pappa i himlen !

Jag misströstar far. Så mycket våld, så mycket hat odlas om igen på vår jord.
Så många starka krafter som inte bryr sig om att de förstör vår vackra planet.
Har dom inte förstått att paradiset inte är uppe hos dig och chiefen ?
Paradiset vi blivit tilldelade är vår vackra planet. Men lika så om det finns ett helvete, så är det självförvållat av människan, och finns även detta finns på vår jord.

Jag känner mig uppgiven far, över människors fundamentala brist på tankeförmåga, och empatisk förmåga. Jag blir nästan rädd för vad som håller på att hända i Sverige och Europa idag. Folk spottar på människor som rest hit i ren förtvivlan, och blivit tvungna att tigga, mycket pga hur de stängs ute från samhälle efter samhälle i Europa. De är ofta Romer… och behandlas mycket lika som Judarna under 30-talets Europa…

Idag sitter människor i riksdagen, som vill registrera invandrare, människor som steg för steg tar allt djärvare kliv mot en form av segregering som vi aldrig trodde världen skulle behöva uppleva igen. Jag tappar min geist, min tro på människor, när jag ser dessa krafter växa dramatiskt i opinionsundersökningar. Jag kommer dock aldrig ge upp min tro på människors lika värde, hur stora dessa krafter än blir. Inuti sin själ förblir de för evigt små.

Far, vad har chiefen att säga om allt det här ? Han har ju sett historien upprepa sig gång efter annan. Kallar han oss fortfarande ”skapelsens krona”. Eller var det aldrig han som kom på det uttrycket ?

Jag börjar misströsta far, och tror att dessa cyniska människor kommer vilseleda folk in i samma elände en gång till, jag känner mig maktlös far.

…
Jag…..som älskar alla årstider, som älskar alla väder, så länge det blir omväxling.
Till och med jag, finner nu bristen på ljus och snö, i kombination med min situation i livet, som prövande och mörk. Men i ärlighetens namn är det inte det yttre mörkret som är mest påtagligt.

Finns det ljus i hjärtat, så lyser det genom vintermörkret.
Finns det hopp i själen, så ser den längre än ögonen.
Och finns det någon vid ens sida, får sorgen gå i exil.

Orosmolnen skymmer nu min sol, och långtidsprognosen är inte att lita på.
Jag känner mig ensam. Det är inte så konstigt, jag är ju ensam. Jag kommer ibland till stunder i livet, då det inte räcker att ge av mig själv, göra gott för andra, om än det är en av livets stora gåvor, att få ge. På sommaren är jag viktig, på vintern är jag ingen alls. Och ibland känns det som jag bara är viktig när jag hjälper andra människor. Varför är jag här på jorden ? Visst skulle några själar sakna mig om jag blev borttagen från denna vackra och grymma värld.

Men saknar någon mig just nu ?

Jag oroar mig för en närstående nu, som inte har hälsan.
Men jag har även en egen oro, inuti mig …
för mig själv, min framtid, min längtan
efter kärlek och bekräftelse.

God Natt nu, alla ensamma, längtande systrar och bröder.

….
Det är mycket nu. Sjukhusresor till Sundsvall, styrdans på Hullsta, Julton i kyrkan, hjältegalor på Tv, och fläskinköp, och hantering, disk, tvätt etc etc

I fredags var det ju som sagt var hjältegala på Tv 4. Jag kan säga att det är med dubbla känslor man ser på något som både är ett spektakel för presskåta kändisar, och samtidigt något väldigt fint i att hedra människor som faktisk gjort något fint, något hjältemodigt för någon annan. Och visst gråter jag floder när mobbade barn får sin revansch. Visst flödar tårarna när en pojke som fallit i vattnet och inte andats på fem minuter, blir upptagen av hjältar, och överlever. Och visst blir jag snudd på kär när Nunnan, syster Karin tar emot pris för en livslång gärning i flyktingmottagandet.

MEN !!!

…..men samtidigt så kan jag äcklas lite lätt över kändisar som speglar sig i glansen av sanna hjältar. Och Reinfeldt som gjorde moderat sjukdomsnedlåtande politik av sitt besök på scenen, var direkt osmakligt. Men, men… det är väl ”bra TV” antar jag ?

Jag hade turen att av Per och Maria, bli bjuden på ”Julton” i Sollefteå Kyrka, med 4 körer, lokala musiker, med blås och fiol mm. Min spelkompis Åsa Torell gned på felan där, och min vän Maria sjöng vackert i kör. Ja det var fler jag kände i kören också. Det var vackert och fantastiskt på alla vis. Men hade vart ännu bättre om jag inte varit så förbenat kissnödig. Dom hade väl åtminstone kunnat haft pottor ute vid sätena. Nåja… jag lyckades hålla mig, utan att skvätta i kalsongen. Och sedan blev jag smått förälskad i sångsolisten Åsa Jönsson när hon tog ton, utan att egentligen se hur hon såg ut (närsynt, och satt långt bak i kyrkan) och när Mamma Mu dessutom påstod att hon spelar cello, slog hjärtat frivolt. Jordens vackraste instrument. Men jag fick nog känslan av att Åsa var bildskön också.

Med kära moster liggandes på sjukhusbädd i Sundsvall sedan en vecka, blev det upp till mig att ta rätt på beställd halv gris. Något som är en ny erfarenhet för mig.
Man lär så länge man lever. Eller man lär så länge man har elever, eller man lever så länge man lär, eller man lever inte så länge utan en lever… ja eller nåt.
Mamma Mu hjälpte mig en stund med paketering av fläsk, vilket var mycket välkommet för en novis på området.

Moster hade tur i oturen. Hon anlände i grevens tid, för akut hjärtoperation, och operationen gick bra, Men den har tagit hårt på stackars moster, som redan innan dessutom hade KOL. Det var en del handräckning och hjälp från Kai Tomas, redan innan insjuknandet, och nu blev det mer kan jag säga. Men tanten är tuff och seg så hon kommer nog igen. Nu kommer stackars moster få ännu fler ”förbud” av systersonen, tills hon piggar på sig. Utöver att jag hämtat 50 kg fläsk, burit det, paketerat och finfördelat , så lär det kanske bli en del matlagning hädanefter. Möjligtvis sätter jag moster på en stol, och så får hon ge mig order kring kockandet. Men först måste hon komma hem från Sjukhuset. Men till hennes stora sorg (misstänker jag) så kommer jag då få makt över saltningen av maten. Och hon har alltid lagat saltreducerad kost 🙂

Och apropå hjältar…. så är min moster en av de största ….och morbror som nu mer har vandrat in i en dimma av demens. My heroes !

…
I fredags övergav jag Tv:n och Hjältegalan för dans på Hullsta Gård till Kindbergs. Ett lätt val för mig, Tv:n går faktiskt aldrig före att leva livet. Och att dansa om något, är att leva livet. Men jag hann gråta lite till Hjältegalan innan det var dags att gå.

Badhusets flytt upp till I21-området, för mycket småkakor i Tomas mage, samt att promenad-polarn bara har möjlighet att motionera mig en gång i veckan, har gjort att det inte är samma uthållighet på undertecknad fd danskung längre. Kvaliteten på utförd dans är nog av samma grad som förut, fast inte lika ofta och inte lika länge. Därav har jag kommit till slutsats att undertecknad måste sättas på diet och köpa motionskort. Givetvis började jag inte då, utan tänker börja ”på måndag”.

Men jag orkade i alla fall gå den långa promenadsträckan (300m) från Djupövägen till Hullsta Gård där dans till Kindbergs nu bjöds av myziga danz-arrangören Majzan. Och det utan att bli andfådd… bara iskall om fingrarna. Ja det sa Åtminstone Pernilla när jag lade händerna på hennes axlar i första dansen för kvällen.

Dansgolvet var halt, var det nån som sa. Det brukar oftast betyda att det är perfekt för mig som ofta glider och snurrar. Mina knän var mycket glada över detta.
Kindbergs ena lead singer har tyvärr förbrukat sin röst för gott, verkar det som. Det skar sig ordentligt flera gånger varje låt. Men jag misstänker att en majoritet dansarna inte märkte det eller brydde sig om det. Men det var bra låtar och instrumenten funkade bättre än rösten. Så dansen blev inte lidande, men musikörat blev lidande för några av de icke tondöva, nyktra dansgästerna.

Danspar diskuterar transpirationens förhållande till tyngdmassan

Till min stora humoristiska glädje, kom det till min kännedom vad 2 av mina kompisar sagt till varann, när de dansade. Till att börja med ska jag klargöra att de är mycket goda vänner med varann, och även mig, innan någon börjar ta fram kränkthets-blocket och anteckna. Och att humorn är hjärtlig innerst inne.

Han – Jag måste tillstå att du svettas väldigt lite när du dansar, för att va så tjock

Hon – ha-ha-ha-ha

Och nej hon är inte ”tjock”. Inte tjockare än mig i alla fall. 🙂

Anpassning till rådande kapacitet

Nu när orken tryter aningen för mig på dansgolvet, så får man väl ta till små knep.
Många är fortfarande fast i detta att bli lätt eller stort malliga över att få dansa varje dans under kvällen. Som om det vore en merit och att man på nåt sätt skulle vara värd mer då. Jo jag har oxå varit så, när jag var yngre. Och det är klart, att om det är första gången det sker i ens liv att man dansar varje dans, så kan jag väl förstå att man gläds åt detta, men ….

Men jag har kommit dit hän i danslivet, att jag skryter över om jag lyckats komma undan dansgolvet nån enstaka dans, utan att nån hugger tag i en 🙂 (Nej, ingen behöver ta fram kränkthets-blocket och anteckna nu heller, ty det är skrivet med självdistans och humor) 🙂 Så man smiter väl iväg på toan nån gång, och till ”vattenhålet” och dricker lite.

Ett annat sätt att underlätta ens fysiska vedermödor på dansgolvet, när en gammal gube som jag, svettas som en medelålders klimakterietant, är att styra kosan på dansgolvet till par som buggar, där tjejen/kvinnan har knälång, vid 50-tals-klänning – Det fläktar enormt skönt när kjolen/klänningen snurrar snabbt i buggningen, om man är tillräckligt nära 🙂 Men man måste va på sin vakt när man dansar så nära en bugg-snurr, så man inte får utsträckta balanserade armar i nyllet, och golvas av en späd lite tant i ens egen ålder. 🙂

Nå nu när jag spottat ur mig komiska spydigheter, så kanske jag lite tafatt kan släta över dem, genom att belysa att jag inte rakt igenom är en vedervärdigt elak person. Jag tryckte ut dansaffisch på egen skrivare åt Lejonsson och Lina, och satte upp till dansen på Hullsta. Och efter tidigare överenskommelse med ”danslejonet”, så möttes vi och jag tog på mig uppdraget att sätta upp några affischer. Mötet var kort men trevligt. Lejon och Lina är 2 oerhört sympatiska människor.

…
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article20011495.ab

När man fabricerar bevis, istället för söker efter befintliga bevis,
så är vi alla illa ute. I många sammanhang har jag hävdat detta, och argumenterat för detta tankesätt, i vardagsskvaller, såväl som inom rättsväsendet.

Jag har många gånger ställt mig upp och försvarat människor som jag egentligen varken tycker om eller respekterar, när bekanta, eller obekanta, baserat på rykten, baktalat personen i fråga. Så illa tycker jag om rykten.
Ett exempel på hur jag menar:

– ”Jo men den killen har gjort det och det, mummel, tissel, tassel”

– Hur vet du det ?

– ”Jo det har flera personer sagt till mig”

– Hur vet dom det ?

– ”Men va fan han ljuger inte om sånna saker”?

– Hur vet du det ?…. var du eller han som talade om detta där när det påstås hänt ?

– ”Nä … men jag VEEET att det är sant”

Likaså var det en bekant som var ”helt säker” på att Michael Jackson var skyldig till det han var anklagad för, trots att hen inte haft tillgång till de fakta rättegången tog upp, och att hen inte ens bodde på samma kontinent. Märkligt kan jag tycka.

Likadant när Julian Assange blev våldtäktsanklagad när USA blev arga över att blivit avslöjade med krigsbrott, så fanns det gott om människor som ”visste” att han var ”skyldig”. Detta trots att kvinnorna som anmält honom, de facto skröt på internet över att ha legat med Assange bara dagarna innan.

Och nu då detta fall som jag länkade till i början av inlägget, där en pappa blivit anklagad för grovt sexuellt utnyttjande av sin nu vuxna dotter. Och detta enkom baserat på att hon gått på hypnos. Detta trots att det inte är vetenskapligt bevisat att det kan gå fel så att man i stället för att ta fram förträngda minnen under hypnosen, faktiskt skapar fabricerade minnen. En del av ”bevisföringen” låg enligt åklagaren i att fadern hade ”tvättat ett lakan”. Jag misstänker att det är rätt många som kommer kunna våldtäktsanklagas om det räcker att tvätta sina lakan. typ ALLA.

Och det är lite grann samma tänk Sverigedemokraterna har i sitt tänk. och sin propaganda. De bygger sin politik på fördomar mot muslimer, tiggare. De fabricerar ihop sin egen ”statistik” för att ”bevisa” hurdana ”invandrarna är”. Allt för att svartmåla en grupp som på intet sätt kan definieras som homogen, dvs invandrare består av massor av nationaliteter, massor av religioner, kulturer, och utöver detta även individer. Alltså är det helt vansinnigt att ens försöka definiera ”hurdana invandrare är”

Nu har dessutom en Sverigedemokrat lagt in en motion om att man ska registrera alla invandrare, och tom om man har en far eller mor som är invandrare. Kommer ni ihåg vart de idéerna kommer ifrån ? JAG gör det ! Då satte man stjärnor på folk, och satte dem i arbetsläger… i bästa fall.

Ganska ofta kan det vara bra både för sig själv och omgivningen att bara erkänna att man inte vet hur det ligger till med vissa saker… eller hur ?

….

UR-programmet ”De obekväma”

Det pågår en serier på UR som kallas ”De obekväma”:

”Här möter vi människor som brinner, lever och kämpar för sina åsikter. Huvudpersonerna är engagerade konstnärer, bloggare, musiker, aktivister och fria opinionsbildare, som här släpper in oss i sina liv och tankar”

Även om den politiska bredden bland de personer programmen handlar om, spretar betänkligt, får man inte göra misstaget att tro att det finns någon som helst representativitet över den politiska skalan. Jag har bara sett ett av programmen, där för mig en typiskt borgerlig person: Alice Teodorescu, intog martyrskapet över att bli kallad för saker på sociala medier etc etc, men jag har utöver detta läst vilka som i övrigt deltar.

Vad är skällsordet ”politiskt korrekthet” EGENTLIGEN ?

Man har som sagt var titulerat programmet: ”De obekväma”, utifrån debattörers och politiska värderingar. Men jag funderar om inte detta att ge dem titeln ”obekväma” ur nån slags ”tyck-synd-om-oss-trots-att-vi-tycker-extremt” är lite grann att ge dem en oförtjänt boost i stil med folk som kallar normala mänskliga värderingar som solidaritet, för ”politiskt korrekthet” ger sig själva en hjältestatus. En grupp som nu växer är den som över bred front kallar sig ”kritisk till invandringspolitiken” och egentligen omfattar ett brett spektra. Ända från en ändock numera relativt stor rent rasistisk skara, till de som är lurade att tro att välfärden havererar pga av ”den stora kostnaden för invandringen”

Så här kan ordvalet politisk korrekt mycket träffande beskrivas:

Dagens Nyheters dåvarande ledarskribent Niklas Ekdal utnämnde ”Politiskt korrekt” till 2006 års främsta invektiv. Motiveringen löd:
” Sedan 15 år tillbaka är detta en stående favorit, oftast utslungad från höger. ’Politiskt inkorrekt’ har blivit en form av beröm i vårt påstått instängda debattklimat, syftande på självständigt tänkande i form av till exempel negervitsar och blondinskämt. Avsikten med PK-begreppet är i grunden att legitimera cynism; jag tror inte på växthuseffekt, jämställdhet, bistånd, minoriteters rättigheter, sociala reformer, Amnesty och Läkare utan gränser alltså är jag lite tuffare.”

Självutnämnd kränkthet och dubbeltydighet

Så titeln ”De obekväma” ger dem och de självutnämnt kränkta invandringskritikerna en slags självutnämnd hjältestatus, utifrån perspektivet att de påstår sig säga saker ingen annan törs. Och trots att de inte helt uppenbart är i majoritet i sina åsikter, så snurrar de ofta till verklighetsbeskrivningen som att de är en utsatt minoritet (eftersom politisk korrekthet numera används som en main-stream-begrepp) SAMTIDIGT som de påstår att det de tycker om ”invandringspolitik”, dvs det de tycker om INVANDRARE” Är något som ”folket tycker”. Det är enligt mig lika föga intelligent som när extremfalangen av dessa herrar och damer i skaran ”kritiska till invandringspolitiken” först förnekar förintelsen av Judar under 2a värrldskriget, och sedan går ut på gator och torg och marscherar till slagord som ”död åt Juden”

Hur extrema högeråsikter normaliseras

Om vi ska tala om vad som är mainstream idag, vilka åsikter som normaliseras alltmer. Åsikter som numer ur den aspekten faktisk borde anges som politiskt korrekthet. Så är det ju det ju åsikten att det är för mycket invandrare, att invandrarna är bara en kostnad, inte människor med behov, ett egenvärde, som bidragande människor. Samt att det är idag rätt mainstream att tycka illa om människor som av olika anledningar inte är ”producerande enheter” och ”ligger samhället till last”.

Vilka anses vara de verkligt obekväma idag ?

Och om vi skall tala om vilka som i REALITETEN, av ”folk i allmänhet” ses som ”De obekväma. Så är det sjuka, gamla, invandrare, flyktingar och tiggare. Alla vi tycks vara obekväma, för den producerande massan…ända tills de själva råkar illa ut.
Jag har sett minerna, och blickarna som den nyrika medelklasskvinnan ger de obekväma tiggarna, efter att hon varit och shoppat parfymer och kläder för 5000 på Birsta city. Ett ansiktsuttryck som säger: ”Att de bara har mage att sitta där på knäna och lura anständigt folk”. Det känns nog verkligen OBEKVÄMT för henne att se fattiga människor.

Och likadant är det med den obekväma gruppen sjukskrivna, som efter 8 års Moderatpropaganda nu betecknas som lata individer som skall ta sig i kragen oavsett åkomma eller möjligheter till återtåg till arbetslivet. Denna grupp tillhör ju jag, så jag vet utifrån erfarenhet hur många tänker och tycker kring det. En uppsjö av nedlåtande kommentarer har slungats över mig och mina ”medbrottslingar” som har mage att vara sjuka eller utstötta.

”100.000-tals flugor kan inte ha fel, ÄT SKIT !”

Om så SD får 51 % röster, så står jag fast och obeveklig som motståndare till deras urvattnade, cyniska syn på människors olika värde.

Enligt en nyligen gjord opinionsundersökning så hade SD växt så stora som 18 % pga av den parlamentariska kris de själva skapat. Den snabba analysen av detta, om man nu ska tro siffrorna, vore ju att säga att 18 % inte bryr sig om att Sverige är utan regering. För mig är detta absurt, men tydligen inte för den Sverigedemokratiske väljaren. För mig är detta med Sverigedemokraters, Moderaters, Centerpartisters brist på sunda mänskliga värderingar ganska tydligt. Och om så det skulle gå så illa, innan det vänder, att vi måste dyka till, återvända till 30 och 40-talets syn på Judar, ”negrer”, slaver, handikappade, sjuka. Så vet jag vart jag står, och det är som motståndare till detta fundamentala vansinne från höger och extremhöger.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19989377.ab

Ja ibland undrar man hur dumma människor kan få tillåtas vara och ändå räknas tillräckligt myndiga för att få rösta.

Detta har hänt:

– De rödgröna fick flest röster vid riksdagsvalet,

– Moderaternas två stora ikoner avgår.

– Sverigedemokraterna växer pga en längre tid av klyftökande högerpolitik, med den följden att folk tro att det är invandringens fel, att deras välfärd blir sämre, när Sveriges gemensamma pengar försvinner till skatteparadis och miljonärers fickor.

– Sverigedemokraterna enkom 13 % av rösterna ställer politiska krav som om de vore största parti, och lovar att rösta ner både vänster och högerbudgetar om de inte får igenom en inhuman invandringspolitik.

– Alliansen totalvägrar att ens överväga samarbeta över blockgränserna, och skyller kaoset på S och MP för att framstå i bättre dager själva, fast de egentligen är direkt ansvariga för att inte samarbeta.

Svenska folkets ”dom” av detta spektakel blir då tydligen att det är vänsterledarna som tappar i förtroende, medan de som ställt till kaoset ökar i förtroende.

Hur dumma får människor bli ?

….
Hej far !

Är det ljust i himlen, även i december ?
I Sollefteå nere på jorden är det mörkt och mysigt nu, men visst skulle lite snö lysa upp vårt vackra sagolandskap. Gnistrande, knarrande pudersnö, och frisk bitande kyla mot äppelröda kinder. Just nu tittar jag ut över en svart Ångermanälv, när några enstaka gatljus på Risön gör det dom kan för att lysa upp natten. Men det går inte så bra
Minns du hur du brukade längta tillbaks till Norrland far, till snön, skogen och ”abbar’n” ?
Jag minns en gång när du byggde snöfästningar vid sommarstugan vid Stordegersjön, och jag och bror kastade snöbollar på dig, och du på oss. Morfar var nog i stugan och kokade choklad, om jag minns rätt.

Ser du far när han sänder iväg dem som hämtar hem oss till där du är, nånstans ovan molnen ? Jag tänker….. blir det så ibland att de är på väg, och får vända, när folk här nere ser ut att lämna in och återhämtar sig. Vi här nere vet ju inget om det far, och kanske det är bäst så. Man vet ju aldrig hur det blir med sån’t där, hur länge man har kvar o så. Jag tänkte ju på det en del förra vintern, som du vet.

Du skulle vart kvar här på jorden ett tag till far, så du fått träffa alla nya vänner jag har förtjänat. Många kände du ju sen förut. Men du träffade aldrig Åsa och Karl, med Walle och Evelina och den fyrbenta golvmoppen Kobbi. Underbara människor, så omtänksamma o fina. Och du hade likväl som jag smält som smör i Sahara om du träffat småtrollen Sam och Solin, Adam och Yildiz barn. Det är inte så ofta jag ser barnen nu, eftersom jag går o fikar på deras café innan de hämtas från dagis av Yildiz. Men härom dagen kom jag som av en händelse fikade jag på kvällen. Och då kom de små fröna efter en stunds blygsel. Och vi satt och ritade och stavade namn i ”skyltfönstret” till cafét far. Då skulle du vart här. Dom e lika söta som kusin Saras småtroll Elsa och Signe.

Annars får jag väl lite motion när jag på natten kutar på wc stup i halvtimmen, men skulle behöva lite mer motion än så. Och jag skulle hellre sova på natten. Men annars är jag väl rätt frisk. Moster Maggan, som bakade syltkakorna du älskade så mycket, har åkt på en riktig käftsmäll till influensa härom dagen, hon har börjat repa sig nu, men ett tag var jag orolig att chiefen din hade skickat bud efter henne. Hon är ju ingen ungdom längre du vet. Men nu ser jag att dom vände, falskt alarm. Jag har tittat till henne 4-5 ggr om dagen, kokat gröt och soppa, försett henne med vatten, och diskat mm mm.

Vi ses väl, men inte än hoppas jag.

…
Människan i sin helhet måste vara ett av de mest ointelligenta djur som finns. Åtminstone om man tänker till förmågan att lära sig av sina misstag.

”Aldrig mer”

sa nästan alla som upplevt andra världskrigets uppdelning av människor utifrån härkomst, religion etc (ras, som de kallade det för). Och nu är vi där igen. Grundfelet var då som nu att döma folk utan att ha en aning om hur det egentligen ligger till.

Lika så är det tydligen fullt legitimt att i feg anonymitet på sociala medier vräka ur sig fruktansvärda glåpord och personangrepp, och anklagelser. Ja tom i verkliga livet.
Att anklaga människor för att vara ”peddon” och ”horor” tycks nu mer vara vardagsmat. Och ingen som helst grund för sina påståenden tycks vara nödvändigt.

Igår överhörde jag en ung person sitta på offentlig plats och återberätta en krogrunda där han halvt om halvt skröt om hur han kallat personer för ”peddon” och ”horor”, hotat dom med stryk. Och två kompisar fnittrade förtjust över hans berättelser. Jag kan inte se nån annan förklaring till detta beteende än att de tror att de rättfärdigar allt de gör genom att anklaga andra människor. Typ att anfall är bästa försvar. Sen om det är finns någon grund till vad de påstår, verkar inte vara så noga.

Och idag läser jag om hur man hänger ut människor på facebook.
Ett vanligt argument, från de som gör detta, kan då vara tex, ”ja men han har ju våldtagit”. För det brukar sådan personer som hänger ut folk på något underligt sätt ”veta”. Varför inte fördöma företeelsen som vi alla tycker illa om, istället för att riskera förstöra oskyldiga människors liv ? … bara en tanke förståss.

.. kanske jag som tänker fel där :O

..
När jag läser kommentarsfälten på olika forum, börjar jag fundera hur det är ställt i vissa människors människors huvuden. Läs och förundras över kommentarerna kring budgetkrisen och extravalet i Aftonbladets kommentarsfält:

En borgerlig väljare som tydligen tror att politik handlar om hur just han har det, och inte resten av 9 miljoner svenskar:

– ”jag har haft 8 superbra år. Vad har varit så dåligt tycker du? ”

Här en borgerlig väljare som lyckats undgått att SD lovar stjälper ALLA regeringar som inte dansar efter deras pipa i invandringspolitiken, och beklagar sig över ”Stadssministerns” språkkunskaper:

– ”jag hoppas och ber till gud om det finns någon
där uppe att alliansen vinner detta, rödgröna har skapat KAOS på så kort
tid genom förbifarten t.ex. listan bara blir längre och längre.. Löfven
i FN, kan inte prata engelska ens, stadsminister? NEJ! ”

Här är ytterligare ett ”genomtänkt” inlägg av en som ”inte är rasist men…”
Hur ska man hjälpa folket i Kobane och Homs ”på plats” hade han tänkt ?:

– ”Jag kommer rösta på SD!!! Och jag är inte
rasist. Hjälp folket på plats. De fattiga då? Som inte har råd att komma
hit? SD hurra !!! ”

I många sverigedemokraters ögon, är det mobbing, att ett parti med 13 % och dålig människosyn, inte får diktera andra partiers politik. Men de tycker inte det är mobbing att värdera människor utifrån nationalitet, hudfärg och religion. Sedan är väl nära på själva definitionen för ”oreda” om man har 13 % och deklarerar att man tänker fälla både borgerliga och socialdemokratiska budgetar om man inte få igenom sin protektionistiska främlingsfientliga politik:

– ”Hur kan man tycka att SD skapat oreda? när det är de andra partierna som utövar regelrätt mobbning mot SD?”