I mitt hjärta

….
Sluta hyckla, våga se de verkliga orsakerna.

Hej Far !

Jag är arg, rasande arg, djupt ledsen. Du kanske har hört ? Kanske Chiefen har uppdaterat dig ? eller ?
En Djurgårdssupporter har blivit brutalt mördad i samband med upptakten till matchen Helsingborg – Djurgården. Man kallar det inte ens mord i Tidningarna, fast det är precis vad det är.

Detta är inget ”hulliganvåld”. Detta är inget ”fotbollsvåld”, detta har inget med fotboll att göra. Ändå fortsätter folk att betrakta detta som sådant, och på så sätt kommer aldrig problematiken lösas, och våldet kommer inte upphöra. Våldet är ett resultat av ett samhälle där vi skiter i våra grannar, en värld där vi spottar på de som har det sämre än oss själva. Våldet är en förlängning av det samhällsklimat som högervridna Socialdemokrater, människoföraktande Allianspolitiker, och rasistiska Sverigedemokrater åstadkommit med samhället de senaste 20 åren, i en eskalerande fart.

De element som är ute och slåss är inte Hammarbyare, Djurgårdare, Helsingborgsanhängare, eller AIKare…. de är inte heller huliganer, efter som det antyder att det skulle vara fotbollsanknutet. De är missanpassade brottslingar, och de är det av en orsak. Detta är en förlängning av både ökande egoism, och ökat utanförskap som en direkt följd av detta. Folk blir mer och mer fientliga mot varann, klyftor, sociala som ekonomiska, etniska, religiösa som skapas via politiken som förs, och folket som röstar fram denna människosyn.

Osså står fanskapet till Justitieminister och ursäktar sig sitt ansvar, skyller på ”fotbollskultur” och tror att hennes ”lagförslag” ska förändra något. Jag var nära att hoppa in i rutan och ge henne en tårta. Förbannade nattväktarstadsförespråkare.

Mitt i alltihop så blir jag tårögd när jag tänker på de fyra barnen, i det ögonblick de får veta att deras far bragts om livet, och det tåras i ögonen på mig. För dem finns ingen tröst som är tillräcklig just nu, inga förklaringar, inga ord som betyder något i sammanhanget… bara förtvivlan och sorg. Jag önskar jag kunde sända er en Guds ängel i detta nu, att fånga upp er sorg… och ge tröst

Far ta emot honom när han kommer !

Dåligt minne ?… eller selektivt ?

..
Maud Olofsson har hittills nekad medverkande i KU med motiveringen:

”då detta tilldrog sig för ca fem år sedan så känns det svårt för mig att komma till KU och svara på alla frågor”.

Jag finner det märkligt att den cyniska mångmiljonärskan på 5 år ska ha glömt turerna kring ett av hennes största fiaskon. Jag tvekar inte en sekund på att ”skatan” (som min 80-åriga granntant så träffande kallade Maud) skulle med glädje ställt upp på förhör som i någon mån handlade om Lars Ohlys förehavanden, vare sig hon kom ihåg något av det eller inte

Under en lång svart rock


Jag bar en lång svart rock, med knäppningen på fel sida. Under rocken, en vålnad, ett tomt skal. Men någon stans långt därinne fanns jag nog. Jag bar en lång svart rock då 28:e februari 1986, då jag gick till det ställe jag hade min säng. En andrahandslägenhet vid Skanstull i Stockholm.

All min energi i den magra kroppen som bar jag, gick åt till att överleva mentalt en minut till. Nyheterna på radion rapporterade om att statsminister Olof Palme hade blivit skjuten. Jag förstod att det var hemskt, men inte den politiska effekt det fick på Sverige. Det politiska förstod jag långt efteråt. Men då, den morgonen var jag förlamad i själen, i hjärtat, så jag kände inte sorg över Palme. Mörkret hade redan tagit mig, och det svarta blev inte svartare pga denna nationella tragedi.

Än idag finns det folk som öppet uttrycker sitt hat för den man som blev mördad.

Jag orkade knappt hålla ögonlocken uppe, varje steg var ett steg i en annan grå dimension, i ett annat land, mitt i Stockholms storstadsdjungel. Människorna kring mig tedde sig overkliga, men det var jag som var vilse… i ett oändligt mörker
Det var en tidsfråga innan jag skulle sluta fungera helt, innan jag skulle upphöra vara jag.

19 år gammal, 1.83 lång, 59 kilo lätt. Jag tog till all desperation jag kom över. Skrek tyst efter hjälp på alla sätt jag kunde. Gick med i en halvt om halvt sektliknande gruppterapi som bara förde mig än längre in i mörkret. Det var overkligt att omvärlden fortsatte rulla på som ingenting hänt, medan jag sakta men säkert gick under. Och likt alkoholisten som ramlat en kall vinterdag, gick alla förbi mig, rädda och oförstående. Precis som jag gjorde härom dagen, 47 år gammal, när två tiggare kom till Sollefteå, och såg verkligen nergångna och eländiga ut. Jag gick förbi… dock allt annat än oberörd. Jag fann mig ställd inför ett moraliskt dilemma.

Mitt hjärta och min medkänsla sa åt mig att lämna en slant. Mitt huvud frågade om det skulle hjälpa dem om jag gjorde det. Men var det ett sätt för mig att fly mitt ansvar ? Var det ett sätt för mig att blunda inför det hemska faktum att folk behöver tigga till sig mat för dagen. Den cyniske säger snabbt utan eftertanke att de får skylla sig själva, söka jobb istället för att tigga. Om det hade hjälp dem på lång sikt, hade jag gärna offrat en hel tusenlapp av mina sjukförsäkringsutbetalningar, som Alliansen på ett nedlåtande sätt vill kalla för bidrag, när det gäller oss som är i behov av dem. Men när det kommer till deras politiska gärning döper de om det till ”försörjningsstöd, och kallar sjuka för fuskare. Men jag kände en maktlöshet inför tiggarna, och en skam över att jag gick förbi utan att bidra.

Jag har en bekant som ”förverkligat sig själv” och är otroligt nöjd över gjord klassresa yrkesmässigt och ekonomiskt och äktenskapsmässigt. En person jag högaktat förut, men som numer ser egot och pengarna som viktigast, och inte finner tid för sin nära omgivning. Jag avundas denne inte sina pengar, status eller yrke. Inte för en sekund, om priset för allt detta är att förvandlas till det hen har blivit.

Få människor kan förstå det heroiska i min prestation att överleva mentalt, det jag ensam gick igenom större delen av mina första 30 levnadsår, och fortfarande bär med mig. Och därmed kan få även förstå varken min storhet eller mina begränsningar. Och misstro blir resultatet. Jag skulle gärna jobba om det fanns en möjlighet till den trygghet jag behöver för det. Men den tryggheten erbjuds mig ej. Det är piskan och otrygghet på arbetsmarknaden som är vår tids rättesnöre. Och på så sätt förloras inte bara mina, utan mångas förtjänster, kunskaper och bidragande. Alltså utöver det omoraliska i det omänskliga i den människosynen, så är det dessutom korkat ur en nationalekonomisk synvinkel.

Så jag gör det jag kan, inom ramarna för det jag får göra, för noll och ingenting i ersättning, för att finna mening med tillvaron. Jag bemöter folk med kärlek och hjälpande hand i den mån jag förmår, och inte blir övertydligt utnyttjad. Jag intar en försiktigt, nyfiken förstående hållning till många människor. Tränar ödmjukhet inför andras livsöden vilka jag omöjligt fullt ut kan förstå. Försöker lära och förstå om samhällsklasser ovan min, framgångsrika och kämpande företagare.
Jag likväl som alla andra i värden lyckas aldrig fullt ut med dessa strävanden. Men jag försöker hela tiden….

….och det gör mig i någon mån till en god människa. En god man

Gonatt Sverige, sov gott !

Vår urvattnade demokrati

..
Varför ?

1 Vi betalar skatter som går till privata vinster och flyttas utomlands. En överväldigande majoritet av svenskar är emot vinster i välfärden. I Riksdagen representeras de av 6 % (8 i opinion nu) varför ?

svar:1 – För att för många väljare är köpta av mutor, och resten lurade med nyspråk, så som ”försörjningsstöd” ist för socialbidrag.

2 Bland företagare hade Vänsterpartiet ett förslag som var näst populärast av småföretagare, ändå stämplas V som företagarfientligt i media… varför ?

svar:2 – För att om sanningen om vänsterpartiets
småföretagarvänlighet kommer fram,. hotas makten hos de korrupta,
multinationella, cyniska storföretagen, som är de som finansierar (köper) Moderat politik.

3 Socialdemokrater och moderater håller på att smälta ihop till ETT högerparti om du läser deras politiska förslag, även om de retoriskt får det att låta som de är varandras fiender… varför ?

svar:3 – S och M eftersträvar Makt, inte politisk förändring.

4 Fortfarande hör vi medborgare som när de uttalar sig politiskt, tycker att V har rätt, men de röstar på S ändå ? varför ?

svar:4 – Därför folk inte förstår att politiskt röstande är den makt vi tilldelats för att påverka vår situation

5 Moderaterna vill inte redovisa var ifrån de får sina partibidrag, vill ha avlyssning av sina medborgare, hindrar sina partikamrater från att lyssna och närvara på andra politiska tal i Almedalen… ändå kommer de undan med att kallas för parti som står för frihet… varför ? m.. och frihet för vem ? ….

svar:5 – Därför att Moderaterna och de rika partierna sitter som ägare, direkt eller indirekt, till snart all media, som blivit deras propagandaapparat.

Två Ångermanlänska uttryck

Skuldtyngd


”Ja förstånnt mä på N’KarlErik, Hä se från ene skulla ti’n anre !?”

(Jag förstår mig inte på Karl-Erik, tar på sig ena skulden efter den andra)

Osså var det sexbarnspappans funderingar kring varför de hade så många barn:

”A’Frida vâl bå’net om man kaste kallsångern ätter’a”

(Frida blev med barn, bara man kastade kalsongerna efter hon)

Trovärdighet ???


Jag är medveten om att det med stor sannolikhet finns de som finner några av mina blogginlägg aningen överdrivna, alternativt konspiratoriska. Som tex det senaste jag skrev om Sveriges subtila utrensning av mindre önskvärda medborgare. Det har gått trend i att bland bloggare och professionella tyckare i sociala medier avfärda all kritik mot etablissemanget, som ”konspirationsteorier”. Och på så vis trollar man bort kritiskt granskande av makthavarnas oegentligheter.

Men det jag gör är att beskriva den del av sanningen som få vill uttala sig om, få vill lyssna på, och få vill ska komma ut i media och få utslag. Jag kan i princip skriva vad jag vill på min obetydliga lilla blogg, med få läsare. Men skulle jag hypotetiskt sett haft större läsarkrets, och på så sätt blivit ett verbalt och oppositionellt hot mot makthavare och kapitalets makt och lögner… då hade vissa processer med stor sannolikhet satts igång. Det första man gör är ignorerar de rösterna i det längsta, så länge ingen lyssnar är det inget hot.

Nästa steg är att medialt smutskasta och undergräva förtroende för de oönskade rösterna. Julian Assange är ett exempel som de oskadliggjort genom hot och falska anklagelser. Jag menar vilken rebelledare med våldtäktsanklagelser tror ni får nåt gehör ? Och det är det som är poängen, det räcker med anklagelser i fall som rör våldtäkt. På så sätt finns det en mängd människor som drar egna ”slutsatser”, så som ”ingen rök utan eld”. Man ”vet nog hur han är den där Assange”

Och i värsta fall röjs ”hoten” mot deras toppositioner undan med våld eller direkta mord, beroende på hur väl de lyckas röja undan spåren till dem själva.
Jag tror inte för ett ögonblick tex att mordet på Palme skulle vara en ensam galnings verk, när Olof Palme var utsatt för ett av Sveriges största hatkampanjer. Så mycket hat att debattörer från högerhåll än idag kan spy galla över Palme i debatter.

Konspirationsteori ? Ja visst är det detta. Men ordet i sin ursprungliga betydelse betyder att det finns en teori om konspiration mot den upplevda hotbilden mot deras egen makt. Den nuvarande bilden, dvs hur man använder ordet antyder att om man har en teori om konspiration så är man mer eller mindre paranoid, eller stollig, ej trovärdig. Och vips är hotet undanröjt. ”Paranoid” är oxå ett utmärkt ord för personer i maktposition att använda om man vill misskreditera och göra icke trovärdig. Men om man synar även det ordet, så kan man fundera är det paranoia även när den misstänksamme har rätt i sin misstanke ? För så kan det nämligen användas.

Förbjuda tiggeri ?

Cynismen når nya höjder i dagens Sverige. I en undersökning visade det sig att 53 % av svenskarna vill förbjuda tiggeri. Och vad kan man tänka sig vilja uppnå med det ? Om vi nu förbjuder tiggeri, vilket för mig är detsamma som förbjuda fattigdom. Det vill säga göra det olagligt att inte ha egen försörjning via arbete eller via social/sjukförsäkring. Om vi nu gör detta, upphör de fattiga vara fattiga då ? Nej givetvis inte. De är ju bara fattiga någon annanstans, och förmodligen än fattigare, eftersom de inte ens tillåts tigga.

Så syftet med detta omänskliga cyniska förslag. är inte att lösa ett problem. Syftet är att dölja det, samtidigt som man ytterligare spår på uppfattningen om att det är någonting fult och självförvållat att vara fattig … ja tom ”brottsligt.

Är jag för tiggeri ? Nej givetvis inte, men det är både verkningslöst, cyniskt och nedvärderande att förbjuda fattigdom. Anledningen att många vill ta denna genväg utan verkan, är att ”fina, rättfärdiga människor” skall slippa se hur världen ser ut, och vårt eget ansvar i varför det ser ut som det gör.

Giganternas kamp ?

Då bara för att stå rakryggad i min misstro mot makten, ska jag fortsätta tala klarspråk kring vad som sker. Det tycks som vi tar efter det stora landet i väster på alla dåliga sidor, Dålig urvattnad tv pga reklam, mindre möjlighet till adekvat vård om du är fattig, privata apotek som gör att de varor som säljer bäst tas in, inte de mediciner folk behöver etc etc.

Och även den fungerande demokratin i Sverige vilken våra förfäder kämpade sig till genom svett och tårar, ja även blod (Ådalen 31) …även där har vi börjat ta efter det stora kapitalistiska landet i väst, där mindre partier marginaliseras i media. Det görs genom hur media, där alla val numera avgörs, framställer M och S som de enda regeringsdugliga alternativen. Dessa två partier har mest pengar, mest mediautrymme, störst kampanjer, …och får mötas i debatter utan övriga partier.

Nu kallade man i Aftonbladet första debatten mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löven, för Giganternas kamp, och bidrar till personvalsmetoden. Deras politik blir mer och mer lik varann, så det blir att man skall välja på en av dessa herrar, utifrån deras personliga trovärdighet i ”debatter” istället för olika politisk alternativ, förslag och värdegrunder som demokratin var tänkt från början.

Ps

Vill bara tillägga att om ni tyckte mitt förra inlägg om hur politiker genom omvänd omfördelning och tillgång till vård var överdrivet. Ja då står det att läsa om en kvinna från Sollefteå som inte blev återkallad till årlig koll på hennes cancer, och dog året därpå. De skyldiga hävdat helt cyniskt att det kanske ändå inte upptäckts om kallelsen hade skickats …

… Jag konspirationsteoretiker ? … ja men visst… om det passar bättre att blunda så.

Svensk utrensning av icke önskvärda medborgare i det tysta

….
Rakt igenom historien finns spår av tortyr, massmord, utrensningar av folkslag, utrensningar av så kallade ”svaga individer”. Och den benämningen har i genom historien utdelats godtyckligt efter de maktgalnas behov, och hotbild.
Unisont ställer sig västvärldens ledare upp och kritiserar diktatur, utrensningar samt Putins brott mot mänskligheten i Ukraina. Helt enig front framför kamerorna och pressen.

En av de mest kända, och värsta utrensningarna var den av judar under andra världskriget. Men det är långt ifrån den enda. Och i skuggan av Fredrik Reinfeldts nyliberalism och nya kapitalistiska Världen, kryper återigen rasismen och dess värderingar fram från skrymslen ingen velat se eller förstå hur de uppkom.
Vi som fortfarande är utrustade med samvete och inte blivit psykopater i slips och kavaj, eller numera även ”folkdräkt”… vi förstår vikten av att aldrig glömma och förljuga det som skedde med Judar, Romer, Slaver och andra av Nazismen icke önskvärda grupper. Men det har gått 80 år sedan A.H började sitt maktövertagande, med lögner och propaganda som vapen till en början. Nu används de blå-bruna lögnerna igen, i Sverige och Europa.

Den nordiska formen av demokratisk socialism, skapade ett av världens bästa samhällen av leva och dö i under 1900-talet. Andra länder har sett upp till vår modell, ja de flesta utom en nyvaken nordisk nyliberalism, och konservatism, som dessutom skapat förutsättningar för Hitlers lärjungar att borsta av sin politiska illgärning.

Men något hände på vägen under den solidariska tidsåldern i Sverige, den lyckades för bra för att få finnas kvar. De hatiska högerkrafter som dväljts under lång tid av folkhem och solidaritet började sin marsch mot makten genom att ta livet av starka socialistiska ledare Olof Palme och Anna Lind. Och i ett allt mer välmående land till följd av den harmoni och relativa jämställdhet mellan medborgare som skapats, har nu raserats just pga att mer än 50 % av medborgarna erhållit en mycket god materiell standard. Idealister köptes över till andra sidan, den blå sidan, kamouflerat med socialismens språk.

Därav har Reinfeldts lögner om ”utbrett fusk”, ”bidragssamhälle” slagit an hos välmående medelklass, i tron om att de äro underklassen överlägsen i arbetsmoral, intelligens och rättigheter som följd. De blev lurade att överge sina bröder och systrar som byggt upp det solidariska Sverige.

För att kunna skryta om politiskt och ekonomiskt ansvar har borgerligheten sålt ut näst intill allt gemensamt ägande till privata profitörer. Sjukvård, postväsende, telefoni, energibolag, skola, omsorg…. och riskkapitalisterna skrattar åt vår röda blåögdhet.

Privata sjukförsäkringar tas av de som har råd, och får vård oerhört mycket snabbare än den allmänna vården som medvetet rustats ned, för att ge fördelar åt de som kan betala.

Och det spelar ingen större roll om du är dödssjuk när du inte har pengar att betala dig fram i sjukvårdskön…. du lämnas att dö pga utebliven akutvård, försenad ambulans, eller medicinsk vårdutredning som dröjt i åratal pga politiskt medvetna indragningar inom vården, läkarbrist pga att de tjänar mer någon annanstans eller som stafettläkare. Detta i sin tur pga av att de entledigat läkarsekreterare och undersköterskor. Och vid varje tillfälle har de stått och lovat bibehållen kvalitet för patienterna. Och låtsas vara förvånade när det självklara utfallet av indragningarna blir sämre kvalitet, fysiskt och psykiskt lidande och död…

DÖD skrev jag… ja vi har kommit dithän, men ingen tycks vilja se att detta är en medveten typ av nyliberal utrensning av människor som enligt dem inte håller måttet.

Och så står de i de politiska talarstolarna och pratar om ”ansvar” och ”folkrätt”

Skämmes tamefan !!!

Betyda något för någon


En vit lång klänning med öppen rygg, glittrande halsband, små nätta vita skor.
Håret i uppsatta flätor, ett avväpnande leende. Väntans tider på att bli fler.
Ett förbund, ett löfte som inte behöver ges.

Folk skålar, dansar till musik av fiol och bas.
Alla uppklädda och vackra, som sällan ses, men ingen vackrare än du.
Det är midsommar, och du sätter en midsommarkrans på huvudet, och ser på mig, och jag vet att så länge vi lever tillsammans behöver jag inte oroa mig för något.
yuo’ve got my back.

Tiden stannar när jag vi dansar första dansen, och alla runtomkring försvinner bort i periferin, från våra medvetanden. När du ser mig i ögonen som säger ”jag älskar dig” mer än några ord någonsin skulle kunna säga.
Solen försvinner bakom ett sommarregnsmoln, och från himlen tilltar en traditionell midsommarskur. Gästerna skyndar sig under tak, och tallgrenar för skydd mot blötan…. men det nyvigda paret, som dansar vidare i regnet.
Lika lyckliga i regn som solsken. Och du ler med rinnande mascara ner för kinderna, och är lika vacker som innan regnet.

Jag vaknar upp i en annan verklighet än den jag nyss drömde. Det var en vacker dröm…. men jag vaknar upp ensam, som näst intill alla mina mornar.
Utan värdighet, ständigt jagad av samvetet att vara någon jag inte förmår vara.
Kläder på golvet, diskbänken belamrad med disk, köksbordet fullt med osorterade papper.

Why should I care.

Min enda tröst är att eventuellt få göra något för någon denna dag, göra skillnad för någon, betyda något för någon…..

”Den försvunna rakapparaten, familjefotona och råttern”

..
Jag vet inte om jag redan skrivit ned denna berättelse i någon tidigare blogg, men för säkerhets skull, och för bevarandet av allt som får människor att le, så….

När min älskade morfar gled in i demensens värld, uppstod både svårigheter för morfar’n själv och för omgivningen. Men även episoder av komiska skeenden.
Vid den här tiden bodde morfar’n på Solgårdens ålderdomshem, nära Ångermanälven i 5 minuter från centrum…. eller 25 minuter med rollator och pauser för medborgare som har dubbla livslängden.

Kärlek och förvirring

Ibland var det svårt för morfar’n att känna igen oss, eller placera oss i rätt fack. Men han var glad när vi kom, …ibland. Andra gånger svor han som en borstbindare. Han som aldrig innan det tagit ens en mild svordom i sin mun.
Nåja det föll så väl ut att en äldre kvinna, Fru Beckman, som var minst lika dement som morfar’n, om inte mer, fattade tycke för morfar’n, och vise versa. De sken som små solar i varandras närvaro.

Den försvunna rakapparaten

Vid ett tillfälle hade morfarns rakapparat försvunnit, och personal letade efter den i två veckor minst, utan framgång. Tills en dag personalen hittade morfarns rakapparat i fru Beckmans frysbox. Och sådana saker händer ju då och då i demensens värld.
Sedan gick det nå’n vecka och morfarns rakapparat försvann igen. Varpå personalen vid besök hos fru Beckman ville undersöka om de fanns i fruns frysbox.

– ”Vi vill bara titta så du inte har Tures rakapparat i frysen !

Tanten tittade förnärmat upp, med skarp, hög röst och sa:

– ”RAKAPPARAT I FRYSEN ?????…. det har väl ingen vettig människa ?

Flytt och återförening

Sedan flyttade tanten in på nytt demensboende med lås på dörrarna. Och morfarn, som vid 84 års ålder hade bättre fysik än många 70-åringar, kom efter ett tag till samma demensboende. Ibland hittade personalen på Solgården honom gåendes långt ner på Skedom (4-5 km, från Solgården) gåendes mot Undrom 3 mil bort, där dottern bodde. Så då fick det bli flytt från Solgården till annat slutet demensboende även för morfar’n.

Fru Beckman var redan installerad på stället. Så när min kära morfar anlände, utbrast fru Beckman med utsträckta armar:

– ”Men Ohhh …kommerrr du ?… vad glad jag blir !!!!

Familjefoton

Fru Beckman visade morfarn och min moster (morfars dotter) sitt rum på boendet. Och det fanns väl åtminstone 30 fotografier. Tanten rabblade upp kusiner, tremänningar, mostrar, båna och bånbåna… tills det kom fram till ett stort porträttfoto vid sängbordet föreställandes hennes framlidne make. Och moster frågade Fru Beckman:

– ”Och vem är det då på det fotot ?

varpå fru Beckman såg ut som ett frågetecken och sa korthugget:

– ”A de vette fan !”

…vände på klacken och gick vidare.

Råtter’n

Väl installerade på demensboendet, med förvirring som normalitet, blandat med tragisk uppgivenhet och humor så gick dagarna. Morfarn och fru Beckman satt med övriga dementa och personal i allrummet. Och mitt i allt svammel och mitt i demensvärlden glimrar det till i huvvet på gubben, som alltid varit en spjuver.
Morfarn sätter handen under bordet och skrapar med naglarna lite grann, varpå Fru Beckman hoppar till och säger:

– ”Tyst .. hö ni ?.. de e råtter’n !

Personalen säger att det inte finns några råttor där. Morfan avger inte det minsta ansiktsuttryck som kunde avslöja honom, utom om man tittar gonom rakt i ögonen… där stod det att läsa jävelskap och bus. Morfar avvaktade nån minut igen, innan han ånyo skrapade med naglarna under bordet. Varpå tanten hoppade till igen

– ”SSCHHH !! … men hör ni inte .. de e ju råttern säj ja ju!!!

Nu kan inte morfarn dölja lika bra, utöver busiga ögon, fladdrar öronen på honom, och ögonbrynen åker upp och ner.

En feministisk krigsstrategi som aldrig kan lyckas

http://www.expressen.se/gt/kronikorer/frida-boisen/i-dag-far-78-kvinnor-en-knytnave-ratt-i-ansiktet/

För alla utom de som slår, är det det självklaraste som finns att man inte slår varken kvinnor eller män. Eller… njä det är faktiskt så, trots de fruktansvärda siffrorna om våld mot kvinnor, så drabbas fler män av våld än kvinnor. Men det är inte intressant för feminismen. Så faktum är att det är oftare självklart att man inte slår en kvinna, än att man inte slår en man. Ej heller tycks det vara intressant att en förkrossande majoritet av alla män ALDRIG slår sina kvinnor.

”Sverige är ett land där män hatar kvinnor.”…. påstår Frida Boisen.
Själv påstår jag att om en förkrossande majoritet inte utövar våld, så ljuger Frida Boisen så till den milda grad att hon inte bara skadar ryktet för svenska män i onödan, utan även sätter käppar i hjulet för de misshandlade kvinnornas, och deras möjligheter till förbättrad situation.

”Ja jag vet. Jag är en jävla fitta. Som ska hålla käften”… inleder Fridas sin artikel med. Nej Frida du är ingen ”jävla fitta” och du ska inte ”hålla käften”. Men du bör undvika lögner och kontraproduktivt lägerbildande … dvs OM du eg är intresserad av förbättrade förhållanden för kvinnor. Själv som man, är jag intresserad av minskat våld, mer jämställt samhälle, solidaritet med svagare grupper i samhället. Men jag anser inte att kvinnor är en svagare grupp än män. Och olika sorts offer finns inom alla sorters etniska grupper och båda könen.

Men det tillvägagångssätt Frida här väljer, kommer aldrig förbättra någonting. Och då pratar jag inte om ilskan hon har. Den är berättigad och mer därtill. Men det är vart hon riktar ilskan som får mig att reagera, och som motarbetar hennes påstådda syften. Rikta ist ilskan i första hand mot de individer som våldför sig på andra människor. Rikta ilskan mot våldsutövare oavsett vilka offren är. Rikta ilskan mot maktens kvinnor och män, och mot dig själv som opinionsbildare. Är det värre om en kvinna blir misshandlad än om en man blir det ? Själv har jag råkat ut för misshandel en gång av tre svenska killar, varav förta sparken mot huvudet kom bakifrån utan förvarning. Om jag som man skulle göra en ”affär” av den händelsen, skulle jag i större delen av samhällets ögon, inklusive många feministers, förlora min manlighet.. Och om jag skulle påstå att det gjorde djävligt ont när de med rakade huvuden, klädda i nazistjackor oavbrutet sparkade mig mot huvudet med militärkängor. Ja jag går tom så långt att jag påstår att det nog gjorde lika ont på mig som det skulle gjort på en kvinna. Eller vad tror Frida ?

Gick jag ut och menade att svenska män är våldsverkare efter det ? Nej jag gjorde ju givetvis inte det. Själv har jag råkat ut för kvinnor som slagit mig i tron om att kvinnor får göra det. Gick jag ut och menade på att alla kvinnor är på det viset, och påstod att det är kvinnors ansvar att dessa fåtal kvinnor beter sig så ? Nej givetvis inte ! Själv har jag råkat ut för kvinnor som sprider elakartade, falska rykten om mig, kring mig, för att de tror att de har rätt att göra det. Men jag känner ingen ilska generellt gentemot kvinnor för det. Däremot blir jag arg och upprörd över när man precis som Sverige”demokraterna” ställer svaga grupper mot svaga grupper och inte ser den egentliga orsaken till varför våld uppstår, samt verbalt segregerar vårt samhälle istället för integrera, socialt, ekonomiskt och nationellt.

Ilskan Frida känner är berättigad, men hon missar vem/vilka hon skall vara arg på.
I det korta perspektivet finns inga ursäkter för våld varken mot kvinnor eller män, även om den senare varianten inte är intressant för Frida. Varje individ har ett fullständigt ansvar över sina handlingar. Det är den ena ansvarsbiten. Den andra består av familjens uppfostran av våra barn så att trygga harmoniska män och kvinnor blir resultatet av barnperiodens uppfostran. Den tredje biten är vårt gemensamma ansvar över hur samhället ser ut, som vi påverkar genom att vara medmänniskor, genom politik och genom debatt i media och sociala medier.

Frida har inte förstått hur ansvaret är fördelat, och har inte ens varit intresserad av att försöka förstå orsakerna bakom våld för att kunna förebygga framtida problem. Jag påstår inte att jag har hela svaret heller, det är kombinationer av uppväxt, miljö, samhällsklimat/utanförskap och kanske tom arv, som är några av faktorerna att ta hänsyn till i den ekvationen.

Nå att vara medmänniska i din nära vardag är ett ansvar vi alla kan ta. Politiskt ställningstagande för ett mer inkluderande samhället där inte allt går till de rika är ytterligare ett ansvar vi kan ta… ja även DU Frida.
Ytterst är det dock ändå vuxna individernas ansvar över sina egna handlingar som är själva ansvarsfrågan. Och det kan inte 99% av män som inte slår lastas för som grupp. Skulle Frida dock ta det gemensamma samhälleliga ansvaret på allvar istället för att skjuta över det på männen med uttalanden som: ”Sverige är ett land där män hatar kvinnor.”

…… då först är jag beredd att stötta henne. fram till dess är Frida tyvärr de som motarbetar målet mot mindre våld… ja även mot kvinnor.