…
Jag är mycket orolig under stundom, frustrerad och arg.
Jag har alltid sagt att man kan dö när som helst, och att det inte finns några garantier för någon. Men då var det bara ord, ett förståndsmässigt resonemang.
Det är som skillnaden mellan att se ett kort från Mount Everest, och att stå på toppen och hålla balansen.
Nu har orden fått innebörd, insikten hare sjunkit in… det har blivit en möjlig utgång redan nu, och jag är helt maktlös inför detta. Omvärlden har inget större intresse i utgången. Detta är fakta.
Men det finns gott här i världen oxå, även om jag skulle dö nu, utan att ha fått den vård som skulle kunna förhindra det. Jag har sett på ”Jills veranda” Och blev alldeles tårögd av kärleken mellan paret som levde i trailer, samt att Jill och Rickard for ut till dem och spelade deras favoritcountrysång….
Jag skrattade och grät om vartannat… underbara Jill Jonsson
För övrigt vill jag bara säga att Anne Ramberg verkar vara en skärpt kvinna med stor integritet, såg nåt program där hon intyervjuades