…
Det är svårt att hantera detta.
Oron är stor inombords… och jag lyckas bara fly den korta stunder.
Det var dans ikväll tydligen, men jag kunde inte ta med mig mitt förkrossade face dit och svänga runt. Delvis för att jag misstänker att det var hög medelålder, vilket innebär att det inte är så många att dansa med, men mycket för mitt bulldogansikte.
Endast Sam på Lilla cafeet (ägarnas lilla pojk) har lyckats med konststycket att få mig att skina upp för några minuter. Alla ”pauser” är välkomna.
Hade jag inte känt mig nödgad att hjälpa Moster Maggan då och då, vete tusan om jag gått ut nå många ggr per vecka.