..
Väntar… väntar… väntar
livet är i träda….
Ögonen avslöjar troligtvis att jag inte är lycklig.
Jag kämpar ändå på, låter inte de viktiga sakerna förfalla helt.
Jo jag har lite stökigt hemma, och diskbänken är inte alltid ren..
Men blommorna lever, jag har nyss tvättat, jag äter någorlunda bra, jag hjälper fortfarande min gamla moster med det hon behöver hjälp med, jag åkte iväg till Stockholm trots det långa ansiktet.
Jag tränar med Åsa och Per-Åke, och skall spela på Åsa dop…
Skrev musiktext till deras dotter.,..
Jag gör allt det där… men jag är långt ifrån glad, och att en tand gick sönder är trots allt ett litet bekymmer när man ser till det större perspektivet..
känner mig rätt billig och maktlös… och rätt ledsen