N’Bänkt-Erik stå å fônder:
Nyyy-hotälle,
Å Nye badhusa,
Å’nn dänn ”Med-Mera-butika”, äll va de het fölla, oppe där I-tjuett ha vöre.
Å Cop’ra ska dom renovâr.
Ingenting dôg som de ha vöre.
Dä ska modärninseras å donas, å grejas.
Gremäljern å teknika prylar till förbannelse.
En vanli en tur-liste ti ringlinjen, dög int länger, utan nu skô dä va digitalt.
Å ingen hitta ti rätt bussfålla.
Å så stå’nä å blinke å verka så märkvärdigt å firnt.
Å
nu ha dom Ajpadd, å Lapp-tåpp, å Ajfån, å dom hinn inte packe opp han
förns dom ska köpes nå nytt. Dom kan ju ta’me fan snart göra allt möjlit
de där Ajfåna…
Dom kan vara vägvisar, å tale om för en att man jett vänne å
göre en Usväng, fast man ä mitt i skogen. Dom kan påminne en om de man
glömt bort, om man komme ihåg å påminna Ajfånen om att påminne en. Dom
kan spela melodier, dom kan räkna, dom kan stämma gitarr’n. Dom kan
betala räkninga, å dom kan …. ja de vete fan om dom inte kan diske åt
en snart å… om man hade begripe sä på’n.
N’Bänkt-Erik ha tjöpt en töcken Ajphone, å vise opp
för folke…. men han kan int mä’n, Dä ä nätt opp att han klara opp å
svare när’e ringe tin..
Nä nå fan ha âllt bleve bakvänt nå.
Å
Båna …å Bån-båna flytte söderut för å få jobb. Å handlarn få slå igen
på gågata, de löne sä int, för nån ap-hjärna på Kommurn ha fått för sä
att om man bygge nya köpscentra, så hanle folk mer. ”Snillet” på
Kommurn, glömte visst bort att köpkraften håll på å flytte härifrån.
Så
nu stå fler o fler butikslokaler tom, och kommurn ha klistre dit stora
dekaler om att de där tomma lokalerna är på bästa läget.
Å bland ônners man om inte dom tänk mä va dom sitt på, beslutshavarna på Kommurn, och i riksdan.
Ja tror ja ta spârkarn o far ti skogs mens de e snö, tänkte N’Bänkt-Erik