…..
Hej far …..
Livet går vidare. Jag upphör aldrig sakna dig dock.
Jag tänker på dig då och då…. På ditt stora varma hjärta och på din plågade själ.
Du slet ont med skuldkänslor över att du som barn var närvarande när din bror drunknade…. men nu har du fått frid, nu vet du att du är förlåten far.
Jag bär också på skuldkänslor far, känner mig otillräcklig hur mycket än jag gör, hur många goda gärningar jag än gör…. så tycks det inte räcka….
Jag är väldigt ledsen nu far…… jag saknar dig så…
Och jag saknar kärleken…. familj….
Jag håller huvudet högt far, och gläds med de som funnit den …..
Jag vill tro på kärlek för egen del far….
men jag finner det inte i mitt hjärta att den kan drabba mig….
Jag är vilsen far… hör inte hemma nånstans….
….lägg dina änglavingar om min själ !