….
Du kan inte gå omkring med öppna sår i hela sitt liv, timme ut och timme in…..
De så som aldrig riktigt läker, måste du skydda från att bli infekterade… och någon gång ibland måste du få vila från allt …. bara för en stund…..
Jag har mina sätt att överleva, det har vi alla.
Kanske inte alla har likadana sår dock, kanske en del sår läker, och kanske inte alla är lika djupa…..
Jag har mitt sätt att överleva, det är inte fulländat, fullt med glamour och inte någon Amerikansk framgångssaga med karriär…..
Nej min saga är en bitterljuv Svensk överlevnadssaga…..
En vacker saga, en mörk saga, med ljusglimtar.
Jag är ingen lyckad människa per nyliberal definition…..
Men jag är unik, och jag urstark i mörkret, seg och tjurig…. vägrar ge upp, trots ett hav av uppgivna känslor och stängda dörrar….
”Offerkofta”…. brukar en del säga när jag uttrycker mitt inre, mina känslor, mina tankar…. när jag vårdar mina sår…..
Det är väl en nyliberal synvinkel kan jag tänka….
Nej jag tystas inte….. så länge jag lever !
Alla människor vill bli älskade, och älska…..
…. så även jag….
Men ärlighet, ömhet, omtanke står sig inte högt jämfört med villa och bil….
Kärlek, vänskap, konstnärlighet står sig inte högt jämfört med ett yrke och pengar.
Så är det bara …. när människan räknas som produktionsenheter, och att köpa saker ger mer tillfredsställelse för folk än en osjälvisk handling eller en smekning genom den käras hår…..