För jag ser det jag ser Och jag vet vad jag vet

…..
”Jag litar inte på talarna, jag litar inte på ord
För ord är viktiga, ord är farliga;
Orden ger också makt
Jag är en tvivlare;
För jag ser det jag ser
Och jag vet vad jag vet”

Ett citat från B.Afzelius, …. en man med många klokskaper, och hjärtat på rätt ställe.
Viljan att kommunicera, är grundläggande för mycket här i livet.
Harmoni i familjen, bra arbetsmiljö, politik, ja tom fred… eller ska jag säga i synnerhet fred bland människorna.

Och just som jag börjat tro på människor/mänskligheten , så får jag snart anledning att tvivla. Och just som jag börjat tvivla, så får jag anledning att tro på människor.

Alla är vi människor från början, oskrivna kort som fylls i av erfarenheter och lärdom. Utifrån detta skulle man kunna tro att mänskligheten ensidigt utvecklas till det bättre. Men det finns en egenskap inom oss människor som härstammar från djuret inom oss, som förhindrar vår utveckling……

Nämligen makt !…..

Och i mänsklig form förvärras den oöverskådligt.

”But the hearts of men are easily corrupted” (Lord of the rings)

Och i vår litenhet, vår ängslan och strävan använder vissa av oss, i olika utsträckning, ibland ord och makt för att trycka ner andra, för att göra illa, och förstöra.
Vi tar oss rättigheter som både överstiger Moder naturs övriga varelser, och Guds avsikter.
Likt ett barn i sandlådan kastar vi sand i ögat på det andra barnet, för att vi inte fick vår vilja igenom…. stänger våra öron och all inkommande information för egen vinnings skull samt stoltheten att behöva erkänna eget begått fel.

Det tycks ibland som människan, via språk och innovationer, givits en makt hon inte klarar av att hantera….Ett rovdjur dödar och äter tills det är mätt, människans rovdrift stannar inte vid det…
Likaså tycks det vara med ord och makt för många, att de används som vapen i sandlådekrig och maktspel.

”För ord är viktiga, ord är farliga;

Orden ger också makt

Jag är en tvivlare;

För jag ser det jag ser

Och jag vet vad jag vet”

…….och underbart surrande humlor.

….
Stunder av lycka, på en bädd av sorg.

Sommaren är här med gassande sol, och hällande regn, doftande syrener, och
underbart surrande humlor.

Och kvinnorna som varit förpuppade i färglösa vinterfodral, de få gånger de varit utanför hemmet, blommar plötsligt ut och lyser upp världen, som Syrenbuskar, grön lummig lövskog och en klarblå himmel utan moln.

De små barnen skrattar vid badstranden, och har rester av glass över hela ansiktet.
De skiner upp som små solar över det minsta lilla, och glittrar av livsglädje och energi.

Kvartersfotbollen har börjat igen, där de minsta barnen springer som en myggsvärm efter bollen allihopa på samma gång utan tanke på vad de ska göra med den…..
Nå’n pojke går ut mot sidlinjen och pinkar mitt under spelet, vilket gör en motståndarspelare fri. Denne springer mot målet och har en lätt uppgift att skjuta bollen i mål, då målvakten sitter och ritar gubbar i målgården,…. men skjuter ändå utanför….
När man sedan frågar hur det gått, svarar de med ett jätteleende på läpparna att de förlorat med 8-0.

Själv far jag på logdans ibland på sommaren…
Och det glädjer många kvinnor.

På en bädd av sorg….

Ja ….. Sorgen består inte i att det regnar för mycket. Ej heller i att jag glömde betala in en oddsetlapp och missade vinst på 13.000 kronor, eller att jag har det dåligt ställt ekonomiskt … nej , det är världsliga ting.

Det är kärleken…… eller dess frånvaro rättare sagt.
Kan någon älska denna varma, kloka, splittrade, roliga människospillra ?
…..denne clown med för stort hjärta, och för liten plånbok….

….. tveksamt