Månad: juni 2010

……
Hej far !!

Jag tänker ofta på dig, och saknar dig…..
…..pratar ofta om dig.
Jag ser dig här nerifrån…. jag ser dig i mitt inre, och minns.

Ser du mig far ??… ser du mig där uppifrån ??
Här nere kan jag känna mig osynlig ibland…. just nu, är ibland.

Jag har släppt efter lite igen far… på vissa saker, de saker man ska göra för sig själv, för att må bra. De saker man ska ta tag i för sin egen skull….
De gränser man ska sätta gentemot andra…..

Ibland tror jag inte att jag är värd lycka far….. tror ibland inte att jag är värd kärlek far….
Mina gränser inåt har aldrig existerat…. så när folk är dum, kastar ur sig fördomar och skit, talar om för mig att jag är dålig…. så går det ofta rätt in i hjärtat far….

Ser du mig far ?? .. ser du mig där uppifrån himlen ???

<!–
WriteFlash('’);
//–>

…

Varför måste man köpa dyr peeling, för att ta bort gammal hud, när man har naglar att skrapa med efter bastu, eller varmt bad ???

… var mitt förra inlägg alldeles för långt för att orka läsa ??

Om det kommer så långa inlägg från mig, hoppar du över dem helt ??… skummar du igenom ??…. eller läser du dom ?? (eller beror det på tidsnöd osv )

…..bara av ren nyfikenhet

…
NU är det tredje gången på kort tid som jag varit till Junsele….
Två ggr för att hämta träbänkar på ett snickeri, och nu tredje för att hjälpa grannen in med veden, grannen som har sitt föräldrahem där i knutarna….

Kontraster

Och nå må jag säga att det blir kontraster alltid. Jag har ju i en blogg nyligt berättat om hur jag som norrlänning uppfattar Stockholm och Stockholmarna…..
Om ruschen, tempot, ytligheten, det vackra folket, och problematiken med att äta och skita i en storstad.

Alla tre besöken i Junsele, gav positiva vibbar…. mestadels dvs.
det fi9nns en gemytlighet, ett lugn över Junsele och Junselebona ….
…. ingen ytlighet, ingen stress, klockan finns nog mest på armen som prydnad.
Ingen tillgjordhet i Junsele, inget skryt genom att visa upp hur mycket pengar man har…. superdyra bilar osv…
.. Vackra människor finns även i Junsele, men på ett annat vis än i Stockholm… en mer naturlig avspänd skönhet. Här är folk som dom är … rätt upp och ner.

Årets första besök i civilisationens vagga

När vi var och hämtade träbänkarna till bangolfen för nån månad sen, var vi in på ICA, och handlade lite att tugga på. Och vilken gemytlig butik det var, med trevlig, avstressad personal….. och lagom mycket att välja på, inte så mycket att man blir snurrig av vad man ska välja…. … helt underbart.

Bageriet, hade för tillfället bara fyra sorters fikabröd kvar när vi kom dit, och expediten lät lite skamsen över detta faktum. Men jag tyckte det bara var skönt, som kontrast. Så mycket lättare att välja blev det ju. Och det blev ju inte mindre gott det jag väl valde, för att det inte fanns 100 sorter till.

Väl på snickeriet den gången, arbetades det effektivt (tror jag)… men för den skull inte uppstressat….

Karln på macken

Sedan stannade vi till på macken för att tanka, och ta en kopp kaffe.
I kassan stod en … ja just det… avstressad expedit, en ung okonstlad blond tjej, och tog allt i sin ordning. trots att det stod 6 stycken i kön….
Jag och mina två bänkbärarkamrater, och tre ”infödingar” (Junselebor, med omnejd)…
”Infödingarna hade alla en färdigskivad limpa i handen, vi ”stadsbor” (Sollefteå) hade bulle och kaffe.

En äldre karl som stod i kön fascinerade mig lite utifrån detta med olikheter på stadsbor och Lantbor….
Han var stor som ett hus, med grånat hår. Stora dasslock till arbetarhänder, lätt fårat ansikte som väder, vind och ett antal år hade åstadkommit.
På fötteren hade han givetvis träskor av nån sort, det enda alternativet hade varit stövlern…. Gummistövlern det vill säga….
Rutig flanellskjorta och så kronan på verket för att bli sedd som en riktig’en Landsortskarl.. en Junselebo:

…. en reklamkeps/målarkeps på huvudet, för att inte myggen el knottern skall bitas i huvudsvålen.

I min fördomsprofil….till en början, så tänkte jag mig att detta var en enkel människa/herre, och lite grann fördomsfullt (ur en kaxig Stockholmare/Sollefteåbos ögon) …tänkte jag nog till en början att han var lite bonnig, omodern och oteknisk… och definitivt inte hade…..

… men precis när jag skulle tänka tanken att han inte hade kontokort, så öppnade han STORplånboken , där var en hel radda med kontokort, körkort för ABCDE, och dylikt…..
Och plötsligt slog det mig att denne man mycket väl kunde vara storskogsägare/markägare… och denna trakts storkapitalist…. med målarkepa på huvudsvålen….
För här skryts det inte om hur mycket pengar man har, genom klädsel och bil, som i ”Fjollträsk”… här ser nog en rik skogsägare ut likadan på ytan, som en liten torpare… skillnaden ligger i pondusen, samt syns mera väl när personen öppnar plånboken och avslöjar antalet kontokort….

På tal om kontokort

Kontokort förresten….
I Sollefteå har jag på sistone haft lite problem med att glömma ha kontanter i plånboken, eftersom även Sollefteå moderniserats något, och de flesta butiker tar kontokort…
….utom ett par tre stycken, som av praktiska själ, eller ekonomiska föredrar kontanter….

Så när jag for till ”Fjollträsk” (Stockholm) för två veckor sedan… så gjorde jag väl bort mig aningen inför min väldigt överseende storstadsvana kusin Jenny…. när jag mitt i stora staden på en sevenelevenbutik, av vana frågade om de tog kontokort.
… expediten tittade på mig som om jag vore från en annan planet, En mera relevant fråga från min sida, kanske hade varit: ”tar ni emot pengar/cash”??

Årets tredje resa till Junsele – hånfinande vedhög

Denna gång, igår, när jag åkte upp till Junsele med grannen Martin för att hjälpa med veden, så åkte jag bil med honom till Junsele. Lämnade av honom på Gunillagården…. (Han är inte inskriven där… inte än jallafall, utan jobbar som kock)
….tog själv bilen till föräldrahemmet åt Martins käring….

Det var bara jag där när jag kom dit… inge folk i granngården. Men ett tiotal kvigor stod där och lät med råmande och klockorna runt hasen. Nån rovfågel (tror jag) … svävade ovan och skrek alarmerande över att det kom nån främling, en alien till dennes jaktmarker och rede…..han/hon varit måttligt road över min närvaro…

Jahaja… nu var klockan 08.15 och där låg en vedhög på 10 kubik och hånflinade åt mig ock tycktes säga …

– ”haha, du har inte en chans att hinna kasta in mig i vedboden … din
….nollåttafjant”

Jag hade väl varit aningen kaxig när mina grannar menat på att de åstadkommit en STOR vedhög. 10 kubik sa dom att det var…. så jag kände aningen prestige rinna till, så att jag inte fick äta upp min kaxighet….. så det blev till att köra hårt tänkte jag. Jag attackerade högen från flanken, framifrån och från baksidan, och nu var det inte bara vedhögen som jobbade emot mig, utan även klockan… jädran i mig vilken fart den fick….

Ville nog hem samma dag, upptagen man

För även om det var vackert där ute i skogen, så hade jag en hel del att göra hemma i stan oxå. Så jag hade planerat att hinna med bussen som gick… som gick… ja när gick de nu igen från Junsele ?? .. vad var det Anneli sa nu igen ??… var det 14.30 .. eller 14.45 ??

Det blev en strid mot klockan … och en avvägning hur mycket gubbkroppen orkade med. 10 kubik…. det sa mig inget innan jag kom dit, hur mycket ved detta var… men EFTERÅT, hade jag en rätt bra aning. … blev rätt trött på baksida lår, av allt plockande från marken.

En knäppstare

Den proviant jag hade med mig var inhandlad av Martin och innehöll diverse som min magen inte var van vid. Och när man står ute i det fria, med inga människor omkring sig på mils avstånd,,…. bara kvigorna och den upprörda rovfågeln.
Ja då tror man ju att man kan släppa sig ogenerat, utan att nån ska ta illa upp.
I ögonvrån, mellan vedkastningen ser jag en fågel som trippade omkring ängslig på marken….. tror det var en stare av nåt slag.
Och precis som jag fick syn på denne släppte jag av en riktig brakskit i luften, som åska nästan….

… och staren stannade upp tvärt, satte näbben i vädret och titta förnärmat och snopet på mig, som om den tänkte: ”vilken ohyfsad varelse”

Nåja faktum var att jag faktisk hann med hela högen, och klockan var inte mer än 14.00, så jag packade ihop grejerna… nu var det bråttom, för att det inte skulle bli bråttomt…… när man väl landade i Junsele igen….

”Bussig” personal

Jag skulle lämna bilnyckeln till Martin på Gunillagården, så han hade bil (Martin skulle sova kvar ute i obygden)….så jag ringde honom mobilt och sa att jag var på väg. Martin satt i möte sa han, så när jag väl komme dit så sökte jag upp någon som såg lite klarare ut i huvudet än ”civilagenter” (senildementa)… och antog att detta skulle vara en personal på ålderdomshemmet….

(Hade med all säkerhet inte vågat mig på det
förtroendet för en främmande människa i Stockholm)

Knatade sedan in mot byn (100 meter)… såg en buss som stod där på vändplan….
Bussdörren stod öppen, och det strömmade radiomusik ut där, så jag knatade in i bussen för att försäkra mig om att det var rätt buss…
Där låg busschauffören och tog en lur in väntan på avfärd…. vaknade yrvaket till när jag klev på och störde hans sömn….
Och frågade honom om det var bussen till Sollefteå, och om den gick därifrån som den stod nu….

Jo det var ju så … och jag tänkte att jag låter den utslagne chauffören vila en stund, så han inte somnar vid ratten sedan…. pinnar iväg på den gemytliga ICA-butiken igen, för att få nå frukt och drickbart….

Men jag glömde ju återigen fråga om NÄR bussen gick, så jag tänkte att det vet dom säkert på ICA-butiken i en sån liten by….
Men kassörskan visste inte säkert…. det var ju nån gång vid halvtre – tretiden sa hon…
varpå jag yttrade mig på ett avspänt Junselevis, och log:

– Ja det var väl inte så noga, det går väl en ny buss …. i morron !!

….
Fluffig

När jag var ner hos min underbara kusin Jenny, i Stockholm, så höjde jag henne till skyarna över hur go och rar och trevlig hon var mot mig……
Hon är en mycket omtänksam och cool tjej, som på stockholmsmanér säger ”aa eller hur” i var och varannan mening…., men absolut inte verkar ha fastnat i Stockholmstempot, det hysteriska trots att hon bott där säkert 15 år nu…..

I vilket fall som helst så hade vi trevligt, och hon är en mycket rak och direkt tjej, och nämde vid något tillfälle att jag inte var lika ”musklig” som jag var för ett antal år sedan….. (Hon menade faktiskt inget illa alls)
Tyckte att jag blivit lite ”fluffigare” eller hur hon uttryckte det….

Nåja lite drog jag nog upp i näsan, vart inte sur, men lite bestämd…… här skulle minsann börja köras lite hårdare igen med motion, och dra in på delicato och annat sockrigt….

Styrkan intakt ….. men det blåste emot från alla håll

Så jag började med styrketräning hemma, det funkade bra, har inte tappat så mycket där på styrka.,…
Men när jag för någon dag sedan cyklade Forsmo runt (2 mil) tog det emot mer än jag räknat med…..och det kändes som det var motvind från alla håll….

Och jag hade redan innan Jennys kommentar tänkt börja springa igen lite smått, för att få lite flås…. och det blev det som gjorde att jag idag till sist kom till skott…

Jogging snarare än löpning

Så jag tänkte jag börjar lite smått, med hågestaön runt, har faktiskt ingen aning om hur långt det är, och tog inte tid på när jag sprang heller…… eller ska jag kanske mera riktigt kalla det för jogga…..för det gick inte fort, och första 500 metrarna fram till Hågestabron, kändes det med all säkerhet som om jag nån gång under löprundan skulle måsta gå lite emellan…..
Men jag tänkte jag gör det när ingen ser då
Svisch

När jag väl kom ut på ön… började det gå lite lättare igen, kom lixom in i andra andningen… och det var riktigt skönt faktiskt, kom nästa lite svett oxå tror jag.
Det kändes som jag hade ett hyfsat tempo, ända till jag insåg mig vara jämsides med en kvinna som rastade sina hundar, och jag tänkte att nu svischar jag väl förbi…… och lägger lite distans mellan oss….. när jag kutat en stund, och vände mig om, så var hon till mitt förtret, fortfarande inom hundra meters håll…..

Osså ”spurten”

När jag bara hade 500 meter kvar att springa, tänkte jag att jag skulle få till något som liknade en spurt…… så jag skapade de signalerna i hjärnan, som skulle skickas ut till mina ben och resten av kroppen, att nu var det spurt på gång, nu skulle det bli tempoökning….

Men det verkade som om det var en ”broken link” som man säger i datavärlden, för det kändes som jag ökade och ökade men det gick ytterst marginellt fortare….

Det var som att vara på dans till Mats Bergmans, när de deklarerar att de ska öka tempot lite grann, och folk förväntar sig buggmusik och rocken roll, …

… osså blir det ”gråt inga tårar”

… men tack kusin för att gett mig sparken i gumpen jag behövde … det blir fortsättning

….. bussresan ner till Stockholm, var en upplevelse i sig, men den kommer jag att behandla senare i en sepparat blogg.

Så nu medan själva upplevelsen av Stockholmsvistelsen är färsk, tänkte jag skriva om den.

Sista delen av resan, blev riktigt rolig, efter att ha pratatmed en trevlig Tyresöfarbror ursprungligen från Liden, Medelpad. samt flirtat flitigt, med en obeskrivligt vacker Andie MacDowell kopia, med yppiga… eh yppiga, eh konturer.

Ut bland yrsliga studenter

När jag kom till Stockholm, kastade jag mig ut i storstadsvimlet, i väntan på att min Kusin Jenny, skulle sluta kneget. Jag hamnade mitt uppi studenternas firande, där de lätt påverkade av mjöd och dylika tingestar, skreeek ut sin vårglädje, likt självaste Ronja Rövdotter själv… eh rövardotter ska det va.

Ungdomarna skrek och viftade med allehanda flaggor, från hela världen, och det fann jag förtröstansrikt på någe vis… Jag blir lika gld över detta, som när jag ser två små dagisbarn med olkia hudfärg, lekandes, helt ovissa om att vissa tycker de borde hata varandra pga detta.

Sommar i Hufvudstaden

Jag känäpper febrilt med min Nikonkamera, för att föreviga alla dessa underbara intryck. och vandrar i sakta mak, från centralstationen, via Glasskulpturen vid Sergelstorg…. ned mot Kungsträdgården.
Där äger en stor matfestival rum… och ”Kungsan” är fullsmockat med folk.
Solen gassar och Sommaren har anlänt till Hufvudstaden.

Dit näsan pekar

Jag fascineras av stadens alla dofter, både önskade, och oönskade som kastas upp i ens ansikte och näsborrar. Första kan det lukta grillat när man strosar på längs Stockholms gator, efter 10 meter till, byts det ut mot, nybakat, 10 sek till, så stinker det parfym, så att man får dra åt sig andan efteråt för att få syre till lungorna. Efter ytterligare 10 meter så luktar det nån oidentifierbar doft (finns gott av dem i Stockholm, för en Bonnig Norrlänning)… 10 meter till, … så slår en odör av Bajs upp i fejan på en…. Lite bättre blir det när jag gått förbi Kungsan, och vandrar efter Strandvägen…..då luktar det tång, och tjära….

Appropå lukter

Tidigare har jag många gånger ondgjort mig över vad allting är dyrt, och att det till och med kostar att skita och pissa med….
Men efter detta Stockholmsbesök, är jag redo att ompröva mina åpsikter kring detta. Jag betalar numera mer än gärna 10 kronor, för att göra mina behov på en välstädad toalett med personal som håller rent, än de bajamajor som fanns på Kungsträdgården…. där det var ett företag att sätta sig och skita, utan att få grejer på kläderna, som man inte gärna vill ha på kläderna…..

30 % av tiden på stan, gick åt till att planera antingen, intagande av energi/mat…. eller leta en ”avfallsstation”/WC

Ett vackert, stolt folk… men

Stockholmarna är ett vackert folk, i synnerhet då kvinnorna, som nästan alltid är i lyxfodral, högklackeskorna och diverse skönhetshjälpmedel….
En stolt högdragen hållning, på ständig jakt efter bekräftelse genom flirt, som de sedan kan högdraget ignorera… och hux flux, har den Stockholmska kvinnan köpt sig en smula tillfredsställelse och uppmärksamhet.

Likadana inunder

Men jag blir ju som norrlänsk singelsnubbe, helt betagen av all skönhet trippandes förbi i sina dyra skor… klappi-di-klappedi-klapp….
Det finns alla modegenrer… Det finns lakrits, choklad, vanilj, och citron, men alla är godis för ögonen…
Jag föreställer mig i mitt stilla sinne, för att kyla ner mina hormonella, inre vulkanutbrott, att även när dessa fullblodskvonnor, tagit av sig sina högklackeskor, dyra nodeklänningar, skrapat av sig 1000-kronors-sminket, och står där nakna framför spegeln, så är det inte nån större skillnad, mot en norrländs bonnkärring.

Status för killar

Även på Herrsidan är det ju flaschigare, dyrare, och snobbigare i Storstaden., även om jag inte studerar dessa lika grundligt och utförligt sdom kvinnorna, av någon outgrundlig anledning.
Här är det väldigt tydligt att pengar är status, i form, av dyr bil, kläder och andra tekniska prylar…Som en liten jämförelse då, med västernorrländska män, där förvissp bilen är status… men helt andra prisklasser, och stil, på bil….

I Sollefteå tycks det vara stats att ha en stor prilla i överläppen, Flanellskjorta, snickarbyxor, farandes omkring med släpvapagn, efter sin nya volvo…..
… och se allmänt hård ut bara…

Tillslut så blev det välkomstkram

Nåja… till slut träffade jag min fantastiska kusin Jenny, och fick den goaste kram jag fått på länge…. en sån där riktigt ”tycka-om-jättemycket-kram”….
Sedan åt vi Thai-wok, på en resturang bakom kulturhuset. Det var infernaliskt gott. och betydligt mer mättande än en luftigt, näringsfattig Macdonaldsmåltid skulle inneburit.

7 timmars promenad….. + 2 till på kvällen

Det var fredagen det. Igår Lördag, klev jag upp 7 på morgonen för att ta vara på fina vädret och vackra Stockholm….
Det blev en 7 timmar lång promenad, med 2 gigabyte foton i kameran som resultat.
Men iaktagelserna om Stockholm fortsätter. Så här tidigt är det ett helt annat Stockholm, än kvällen innan. Städpatrullen var ute, med skräp-plocke-pinnar, men även stora skurmaskiner, stora som ismaskinerna på hockey….

Stockholmarna själva, är också som förbytta sedan gårdagen, då de tjoade och tjimmade. Nu var det surmulna, strama, stressade, ansikten……och bena klapprade iväg med en frenetisk fart….på väg till arbetet.
Många Stockholmare nyttjade morgonen till att springa oxå … även då uppsminkade, och moderiktig utstyrsel….. klappi-di-klapp-skorna var dock utbutta mot löparskor… självklart av dyraste sort.

….och här hade jag tänkt skriva en lång fyndig blogg om min första dag i Sthlm, men det är ingen verksamhet i hjärnkontoret, helt slut,,……. kanske kommer en i morgon då ……