…
Oj så roligt …!!
Jag tackar härmed kära Moster för införandet av ”takförbud” för min 77-åriga Morbror…. när taket på Det stora uthuset (fd ladgård)….skulle skottas.
…. Jag tackar för att det gav mig möjligheten att få hjälpa till med detta, gav mig flera rejäla träningspass….
Skön lantlig sömn… och soluppgång
Dessutom sov jag 11 timmar förra natten, och fick uppleva en soluppgång för första gången på hela vintern…
Och vad underbart det var, när jag stod där på taket, iklädd två par långkalsonger, regnbraller, fyra lager på överkroppen….. och såg Solen klättra över horisonten….. i 20 minusgrader.
Det blev lixom nästan en symbolisk känsla över det… att se gryningen, med skyffeln i min hand, och ett bredbent stadigt fotfäste, på de väl förankrade takstegarna, som vi flyttade efterbehov…
Ganska slitigt.. men skööönt
Naturligtvis slet jag ganska hårt rent fysiskt, men inte på ett sätt som resulterade i någon värre åkomma än träningsverk…
Då företrädesvis i Axlar och ben !!!
Muttrande Morbror
Morbror var mycket behjälplig på marknivå….. men gick och muttrade och puttrade aningen över att han blivit förbjuden att klättra på tak…
I slutändan var även Morbror glad att det blev gjort… men tyckte nog att han kunde gjort det själv oxå….
God mat och varma kläder
Markservicen från Mosters sida var dessutom mycket god, då hon inte bara stod för mat och fika med jämna mellanrum, utan även försedde mig med lån av torra kläder under stundom….i Undrom
Jippieee !!??
Så… har jag nu vänt tillbaka dygnet äntligen ???… är det ett litet Halleluja ???
Nja … Jo det var underbart att se gryningen, men tajmningen kan ifrågasättas.
Med tanke på att nu börjar OS, enda gången på året som det skulle varit nån fördel med att fel dygnsrytm… och då har jag vänt tillbaka dygnet…
Samt så kan nog varaktighet och även där delvis tajmningen ifrågasättas… för nu vaknade jag 05.00 i morse och hade sovit färdigt… somnade 22.30 igår…..
Och ska troligtvis på dans i Ö-vik ikväll… vilket innebär hemkomst seeeent i natt.
Typ 03.00 – 03-.30 nånting…
Är inte det för mycket för en ”gube” på 43 bast … ??
Bästa komplimangen i år… av min kusins 11-årige son
Nja .. jag fick ju en fin komplimang av Kusinen Cahrolas äldste pojk (11år), när jag hälsade på senast.
Det var bara han och jag nere i källarvåningen, och vi kollade på fotboll, Real Madrid…
När han ligger på mage och funderar över tillvaron.
Först ska jag tillägga att Max är en cool kille, där fotboll är största intresset. Och att han är rätt sparsam med prat….
Rätt var det är från tomma intet, så vänder han sig om mot mig och frågar med en förbryllad min i ”nian” …
– ” Men Tomas… är du verkligen 44 år ?”
– Nä .. jag fyller 44 i år
Varpå han vände sig mot tv:n igen och såg ut att sjunksa in i fotbollens värld igen… men han funderade tydligen vidare i ålderstemat.
För efter en halv minut vände han sig mot mig igen och sade:
– ”Men det ser du inte ut att var… du ser ut att vara typ 30-35 nånting”
– Taaack så mycket Max… du e ju bara bäst (svarade jag)
Sedan tänkte jag att nu blir det väl fotboll för resten då… men efter ytterligare 30 sek vände sig coola Max om igen och sa… som fortsättning på sitt resonemang:
– ”Jo för när man är över 40 … så brukar det hänga och slänga så mycket (sa han och pekade på armar och mage och hals)…. och det gör det inte på dig Tomas…”
Gotta love that
boy
PS … några minuter senare kom pappa Peter ner med en stor skål chips, varpå 11-årige Max lutade sig tillbaka, spände ut bröstkorgen, och fick ett stort leende på läpparna och sa:
– ”Det här är livet” (Fotboll och Chips)