…
Egentid – min egentid ? Får språket får oss att acceptera att bli slavar? Är inte alltid egentligen min egen? Men äger arbetsgivare/arbetsköpare i princip den anställdes tid? Eller äger han bara rätten till utfört arbete utifråjn överenskommelse?
Identitet
För människor som hamnar i kris eller mår dåligt är det nästan en kliché att säga att man inte vet vem man är eller fråga sig vem är jag egentligen? Men om man kliver ur sig själv och ser till själva begreppet identitet? Vad är det då? Begrepp och ord missbrukas ju och förvanskas medvetet för politiska syften och makt, och även egen syfte. Därför är det svårt att som alltid få ett svar, ETT facit bland böcker och internet..
Och det är någonstans min poäng att det sällan finns ETT svar om någonting. När jag till exempel vädrade begreppet egentid med lejonet (Det vakna Lejonet, min Jämtske vän).. hade han som småföretagare med yviga arbetsuppgifter och en oändlig källa av jobb, så klart en annan känsla inför ordet jämfört med mig. Jag som förvisso inte är sysslolös men inte är lika bunden till vissa förpliktelser. Initialt introducerade jag frågan inför honom, som att det är en sorts acceptans av slaveri, ett mentalt slaveri är inställningen är att vår tid inte är vår egen. Och jag funderar fortfarande, trots hans relevanta svar över frågan. Jag vet många jag känner som använder uttrycket egentid som en klagan över att de är upptagna. Och medan de är upptagna så är det inte deras tid, det är någon annans? I så fall vems?
Men från min väns synvinkel innebär det att ha egentid, det jag skulle betecknas som ensamtid. Alltså, således en tolkning av ord, som alltid är viktigt. Och det är väl därför också, som både jag och han anser att det fria ordet och den sansade diskussionen och samtalet är så viktigt. Vilket sammanfaller med yttrandefriheten som håller på tas ifrån oss. Vilket sammanfaller med hur folk censurerar sig själva inuti sitt huvud, och gör jobbet åt de som vill minska på yttrandefriheten. Vilket i sin tur leder till feltolkningar av ord, att göra om ord till något annat än ursprunget, vilket är ett sätt att förslava, människors sinnen, hjärnor och identitet enligt mig.
Men så klart är ju perspektivet från vart man står och lever. Alltid viktigt när man tolkar något så även ord. Och när jag ifrågasätter betydelsen av ordet egentid, är det egentligen med avsikt att tydliggöra vad vi tänker om ordet, samt att spegla hur vi tänker om oss själva och om det samhälle vi lever i. Hur mycket är självvalt i detta? Hur mycket känner vi oss tvingade att göra? Och inte minst hur mycket är vi de facto tvingade att göra, som vi egentligen inte borde vara tvungna att göra? Hur mycket har vi bara köpt? Som nånting självklart, när är vi förlorar vår identitet och frihet genom detta?
Som en på utsidan av samhället, utifrån hur majoriteten av människor, det vill säga samhället ser på saken i och med att jag är utan jobb, sjukskriven, och rent allmänt inte fungerar eller passar in i den fyrkantiga mall som förväntas vara en god medborgare. Som en sådan betraktar jag ju livet och tillvaron från mitt perspektiv. Och får en annan vy av allt, vilket jag menar är gott.
Vissa saker, många saker vet jag inte. Dessa saker försöker jag vidhålla ett levande frågetecken kring. men jag läser mycket och jag läser brett, jag läser framför allt saker som jag inte förstår och vill förstå mer om. Och när jag läser om detta försöker jag att läsa från olika vinklar för att kunna bilda mig en egen uppfattning. Och är det inte ändå lite så att det är det som gör att man kan skaffa sig en egen identitet. Så mycket och många identifierar sig genom andra, och genom framför allt sitt yrke, i synnerhet här i Sverige. Jag har ju inte rest så mycket i världen att jag kan yttra mig om hur mycket yrket är förknippat med identiteten i andra länder. Men att det är väldigt mycket så här i Sverige är tydligt för mig.
Om jag återgår lite till ordet egentid, och skillnaden mellan mig och Lejons tolkning av det. Så förstår ju jag ju så klart att det är skönt för honom, de gånger han får vara för sig själv, och han kan tänka klart, tänka eget eller vara han får vara ifred helt enkelt. Den biten har jag ju överflöd av, och således har jag väl i sådana fall mer brist på umgänge. Därav olika tolkningar av ordet egentid. Ändå kommer jag inte ifrån det faktum att det är något konstigt med ordet, något förgiftat, och en tanke om att det spelar väl in i de som vill att vi ska vara så upptagna att vi inte orkar konfrontera över maktens, tyranniska, lagstiftningar och påverkanskampanjer för att styra oss människor. Även om det innebär att styra oss mot sjukdom och död. Som om egentid skulle vara en lyx, som ges till oss av etablissemanget, snarare än att etablissemanget de facto tar ifrån oss våra liv, vår tid, och ”ger tillbaka” smulor av det vi åstadkommit med våra arbeten… slavarbete?
Och ord förändras ju i betydelse. När stora folksamlingar börjar använda ordet på ett nytt sätt genom trender. Men dessa trender kan många gånger sättas igång av den största propaganda-apparat som finns, det som folk naivt kallar för ”nyheter” men vilket nuförtiden är inte bara statlig propaganda utan global propaganda iscensatt av de som äger mer än halva världens tillgångar och därmed använder det för att styra människor genom media, ”vetenskap” och dylikt.
Är då förmågan att tänka själv nyckeln till att ha en egen identitet? Det vill säga inte en identitet bland människor, något du köpt in dig på och följer som en gruppidentitet. Så som politik utan att tänka själv, så som att heja på ett lag, såsom att identifiera sig som kvinna, såsom att identifiera sig som man eller nuförtiden identifiera sig som ett ”jasså” hur könsperspektiv. Eller ett: ”vi-får-se-vad-jag-identifierar-mig-som-imorgon-and-you-bettter-not-get-it-wrong-you-misantropic-homofobic-asshole”
Dr Andy Wakefield, säger: ”Nature will not Be decieved Nature, Will, find Away we must, respekt Nature”
Han är känd som farlig antivaxxare som sprider ”desinformation”. En av anklagelserna, huvudanklagelserna mot Dr Andy Wakefield som lett till att han mist sin licens, var att han skulle påstått att MMR-vacciner leder till Autism. Problemet med den anklagelsen är att han aldrig påstått detta. Han återberättade bara medicinska studier som visat på en dramatisk ökning av autism, samtidigt som det vaccinet introducerades, och att det därför borde vara viktigt att undersöka saken vidare. När jag först kom i kontakt med hans namn, på ”faktasidor” (som by the way ägs av samma människor som äger mainstream-”forskarna” och media) så hittar du rätt så starka ord, så som ”bedragare”. I en intervju med Michael Knowles, får jag ett helt annat intryck. Det man försöker göra när man anklagar såna som Wakefield, är att hindra all form av ifrågasättande av påstådda, men inte bevisade studier.
DR Robert Young sitter i USA i fängelse för att ger matråd till de som söker hans hjälp., och en överväldigande majoritet har bara lovord att säga om han generositet, hjälpsamhet. Säg mig vilka skulle förlora på att folk inte behövde kemikalisk ”medicin”
Bill Gates ang ”nästa pandemi” som han tydligen på något vis vet att den kommer:
”So we,… you know we have to … prepare for the next one, THAT you know I’d say it’s .. ööhh … WILL get atention, this time”

Dessa är deras förnöjda miner i samband med det uttalandet
I dokumentär-videon ”A little world” påvisas hur Big farma, som de flesta här ”hemma i gamla Svedala” kallar för ”vetenskapen”, den som ska litas på… påvisas hur de (Big farma/amerikanska staten, attackerar De protestantiska frikyrkliga Mennoniterna i Västra Texas, för att få dem att räta in sig i ledet o ta vaccin. Man gör detta genom att påstå att två barn som var ovaccinerade mot mässling, dog till följd av detta. Två modiga läkare, vittnar om att barnen dog av andra åkommor, och att mässlingen är oftast bara ett besvärligt utslag. För, som sagt var, om folk lämnas i fred och klarar sig BÄTTRE i hälsa och leverne, än de som medicineras och har mediciner som tredje största DÖDSORSAK (USA) … då finns det ju ingen anledning för stater och medborgare världen runt att betala 100-tals miljarder till Pfizer o dom, för att bli sjuka och dö? Eller hur?
Varför brottslingar sitter vid makten och hjältar sitter i fängelse ? Det är förvisso inget nytt, men det är definitivt i eskalerande. Desperationen från makthavarna ökar i och med avslöjandet av deras illgärningar. och när folk som de som en gång har varit människor upptäcker det, så gör man precis vad som helst för att döda människor som opponerade om eller döda deras karaktärer eller ta deras frihet. Men för våran del ska vi veta att för var gång desperationen ökar hos dem, och varje en av oss som vaknar och pratar om detta och agerar utefter detta, så blir deras verktyg, färre och färre att döda människor, ta ifrån dem deras frihet, färre och färre att ta ifrån människors rättighet över sin egen kropp och sitt eget liv.
Men det kommer bara att ske om du vill , om DU vill!
Lagboken är djävulens vassaste vapen. Den kommer att skydda dig och förgöra dig om du gör som djävulen säger.
Och nu blir det återigen tidigt hur vanliga människor hjälper att få människor som den här doktorn fängslade, genom sin totala lydnad mot staten och ”vetenskapen”. Människor som tyckte att det var rätt att tysta folk under den så kallade pandemin människor som tyckte att det var rätt att regeringen och medicinska bolagen ljög för folket . Människor som sa att man inte kunde uttala sig om man inte var en epidemiolog. Människor som sa att man skulle hålla käften och ta sprutan. Människor som anklagade vänner för att mörda sina anhöriga genom att inte ta sprutan. Människor som uteslöt vänner från föreningsliv för att de inte tagit sprutan. Det finns tusentals exempel bara här omkring, det finns miljoner exempel ute i världen. Utan de här uttalandena utan de här följarna, har de ingen som helst makt de som genomför dessa dystopiska lagar.
Vi kan bli fria, men det kommer bara ske om DU vill
Sitter på bokhandeln i Kramfors, har köpt pennor, ballograf, bok: Röde Orm, bok: Lo By människor och minnen. Blivit expedierad av Ellinor. En man var in missnöjd över en beställning som troligtvis returnerats eftersom han själv missat att hämta den. Han visade sig också ha skrivit en ny bok som ännu inte är i tryck. Barna från Björstaberget. Den plats som jag utan minne av detta tillbringade mina första tre år. Känns som att det blir inköp trots klubbens grinighet.
Har funderat vidare kring anarki – utan härskare, med samtal med Åsa under bilresan. Hon argumenterade för att det måste finnas någon som styr eller något man måste förhålla sig till. Även om det så är naturen medan jag då för min del hävdar att naturen ÄR. Alltså härskar den inte över mig, bara för att jag, om jag lever av den, i den, och under den. Funderar utopiska banor om det på riktigt mest hållbara viset, och på samma gång det mest meningsfulla viset. I min naiva, föreställningsvärld, som aldrig någonsin passat in i den värld jag tvingas leva i, så tänker jag mig att varje handling är för att överleva och leva genom odling, jakt, djurhållning och hålla mig varm. Och att sådana sysselsättningar ger mig en mening med livet. Naiv så tillvida att samhället inte tillåter människor vara frånkopplade från övervakning och kontroll. Och naivt så tillvida att de flesta i min generation, inklusive mig själv, saknar kunskaper och hantverk för att överleva på det viset.
Ändå är det det enda som ger livet någon mening som verkar förnuftigt för mig
Den typen av anarki, utan härskare, ställer flera frågor. Bland annat den mänskliga faktorn, det vill säga hur reagerar och agerar människor i sådana förhållanden. När verkligheten tränger sig på när ingen statsmakt, är det lagar tränger sig på? Blir det då kaos och laglöshet, våldsamhet som en direkt följd av statslösheten? Och en relevant följdfråga till måste bli, är det så bra och harmoniskt nu? När lagen finns, är staten och den globala staten har våldsmonopolet? Det spontana svaret måste bli nej.
Nu ser jag ju att staten och den globala staten med detta våldsmonopol gör våld på medborgare. Tydligast blev det under covid och nu även efter covid. Det var fallet även innan, men jag hade inte fått upp ögonen ännu. Efter att ha bevittnat klagande gubbe på bokhandel i Kramfors landar jag på kaffesmak, över en Macchiato. Och förhoppningsvis lugn och ro att läsa. Det är inte alla gånger helt lätt. När man vill vara ifred vill de flesta prata när jag vill prata, vill de inte prata
Nu är det kväll i tvivlarens cell. Har organiserat verktyg i hallen. Har inte funnits energi, tid till det förrän nu. Och givet ganska trött klockan 22.
Såg video Lejonet delade. Det är mycket information i luften. För mycket, och det är svårt och jobbigt att orientera sig i allt, och därför en svårare att finna lämpliga åtgärder i mitt liv, förbereda mig. Förbereda mig för vad? Att bli utblottad? Att pengar plötsligt inte finns att ge på kontot? Det går inte att förbereda sig för. Och om det blir någon form av total krasch, har jag ingen aning om hur den kommer att se ut. Och hur det kommer att påverka mitt liv? Kommer jag kunna bo kvar? Kommer jag ha något ”bidrag” överhuvudtaget?
Måste jag fly fältet? Blir det krig? I så fall vart? Är flykten till kompis med gård ett verkligt alternativ? Kan jag ens överleva om jag måste fly till skogs? Vad tar jag med mig? Vart tar jag vägen? Eller blir det en annan typ av dystopisk apokalyps?
Jag förstår ändå, ännu inte riktigt hur väst är beroende av Ukraina kriget för att upprätthålla sina ekonomi? Man pratar om pengatvätt. Jag förstår bara delvis varför guld är viktigt enligt många. Jag förstår inte riktigt hur tryckande av pengar ” räddar ” nuvarande maktmänniskor. Jag förstår inte jag som hon Melete sa. Jag har köpt på lite lager av mat, men hur länge räcker det i så fall? Och i någon slags naiv räddningsåtgärd har jag köpt Bear Grills böcker om överlevnad. Som om det skulle hjälpa mig?
Fortsättningsvis har jag och Lejon diskuterat kring ord som bekvämlighet och ansvar och kontroll. Det finns mycket att vända ut och in på där. Stora ord, med vida användningsområden, och mycken medveten felanvändning. Eget ansvar, kontra hur politiker missbrukar ordet ansvar. Vad innebär det att ha ansvar, och att ta ansvar. Enligt politiker som missbrukar sitt ansvar innebär det att lämna sin post. Enkom för att bli omplacerad till en annan högavlönad post. Det Lejon pratar om, så långt jag förstår är att ta ansvar för sitt eget liv. Och då, för att kunna prata om det behöver man även definiera vad det innebär.
Det finns mycket utrymme för både godtyckligt, tolkning, och tolkningar som gynnar en själv vad gäller att ta ansvar för sitt eget liv. Och i och med att vi alla i vår nutid, blivit formade och programmerade att bli löneslavar, eller ”tas som hand om” av farbror, och moder Svea, så vänds ju det ursprungliga uttrycket på ända. Att försörja sig själv? Se till att man själv har mat, värme och husrum? Alla har vi på många vis blivit in fösta in i fårfållan, med statens vallhundar som springer och hotar oss. Med rädsla. De får som lämnar flocken, dvs staten tillåter inte ett offgrid leverne. Även om, eller på grund av att man inte behöver staten. Och det går längre och längre in i den statliga får fållan. Själv har jag ju som sagt haft en naiv dröm om att leva så helt offGrid enkom beroende av mig själv. Bortsett från bristande kunskaper och förmågor, så behöver man vara ett community, en familj av någon sort en by. Vilket också förklarar varför kärnfamiljen är attackerad av staten och den globala överstaten.
I boken, Den indoktrinerade hjärnan, läser jag vidare i både skräck och mycken givande information. Mycket att ta till sig försöka förstå och ifrågasätta om så behövs. Nu inne på de olika delarna av hjärnan närminne i frontloben och att lagra minnen kopplade till känslor via hippocampus. Och exemplet Henry var hippocampus bortopererad. De opererade bort till följd av svårepilepsi. Och han blev aldrig mera Henry igen. Och nu, med dessa ”kunskaper” som ”, forskare och vetenskapsmän” , ” besitter” eller tror sig besitta, öppnas möjligheten att använda dem till att skapa en hel värld av ”Henrys” fast inte via skalpellen?
Vår hjälplöshet och beroende av staten och därmed vår oförmåga att ta ansvar över våra egna liv eller på av upplösandet av familjen och tillhörigheten. Och så klart av nedåtgående kreativitet hos världens befolkning som beror på ”utbildningssystemet” som programmerar istället för att inspirera. Samt AI som ersätter kreativitet. Och Michael Nehls är på väg att bevisa. (Jag har bara läst 47 sidor) även genom att förändra hjärnans kemiska sammansättning. Och dessa tankar kan då bollas tillbaka till resonemanget om bekvämlighet ansvar och kontroll. Hur mycket är vårt eget ansvar till denna dystopiska nya ”verklighet”. Och hur mycket är kemiskt fördärvat redan? Om det nu är det? Jag menar finns det element av att folk på riktigt, inte ens längre har möjligheten att tänka kreativt, tänka själv ens om det skulle få träning? Sitter alltid i oviljan som ”bekvämlighet” antyder, och enligt mig definitivt är en stor del av det?
En helt annan sak, människor, kvinnor och kärlek, attraktion. En liten medelålders kvinna på området, höll upp dörren åt mig. Och gjorde en ansträngande rörelse för att se till att hålla upp dörren. För mig är det jäkligt attraktivt likaväl som intelligent.